Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chouaner - Choumara, Pierre Marie Théodore - Choveresmien - Chr., förkortning för Christus (Kristus). - Chrétien de Troyes - Chrisma - Christchurch - Christensen, Baltasar Mattias - Christensen, Kristian Ferdinand - Christensen, Kristen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
chouanerna general Beaufort, som i början af 1794 sprängde
flere upprorsskaror och äfven öfverväldigade
Cottereaus band, hvarvid Cottercau sjelf, förrådd
och tagen i bakhåll, dödligt sårades. Puisaye
samlade emellertid folk på nytt och var nära att
öfverrumpla den republikanska arméns högqvarter
i Rennes. Men så snart Hoche i spetsen för fyra
armékårer upptagit striden mot honom, lemnade han
landet för att söka bistånd hos Pitt i England och
hos de franske emigranterna. Under hans frånvaro
uppträdde som chouanernas anförare Cormatin
(hvilken i Mabilais, i April 1795, ingick fördrag
med republiken, men efter hvars fängslande striden
lågade upp på nytt), Georges Cadoudal och Scépeaux
m. fl. Kampen fördes af dem med mycken vildhet,
men med svikande lycka, och chouanerna voro nästan i
grund tillintetgjorda, då Puisaye kom med undsättning
på en engelsk flotta. Chouanerna samlades från alla
håll kring hjelphären, som i Juni 1795 landstigit
vid Quiberon i södra Bretagne. Men olikhet i åsigter
bland expeditionens ledare och det öfversitteri,
hvarmed chouanerna behandlades, hindrade alla kraftiga
åtgärder. Den engelska flottans afsegling, grefvens
af Artois uteblifvande samt ständiga nederlag
betogo chouanerna modet, och när sedan Hoche, efter
att hafva tillintetgjort resningen söder om Loire,
kastade hela sin styrka öfver på högra Loire-stranden,
blef upproret kufvadt. 1799 upplågade det å nyo,
men Bonaparte skickade då general Brune med 30,000
man mot insurgenterna, och dessa nedlade då småningom
sina vapen. 1814 och 1815 visade sig ännu en gång
chouaner – under befäl af Coislin, Andigné, Ambrugeac
m. fl. – på ömse sidor om Loire; men när efter slaget
vid Waterloo (1815) deras mål var hunnet och det
katolska konungadömet återstäldt, följde freden af
sig sjelf.
Choumara, Pierre Marie Théodore, fransk
ingeniörofficer, f. 1790, d. 1870, föreslog
1827 flere förbättringar i bastionssystemets
tillämpning på fästningsbyggnader och eftersträfvade
särskildt att undandraga fästningslinierna
verkan af rikochett-beskjutningen. Bland hans
arbeten i befästningskonst märkes Mémoires
sur la fortification etc. (2:dra uppl. 1847).
G. U.
Chovaresmien. 1) Ett fordom brukligt namn på landet
kring floden Amus mellersta lopp. – 2) Muhammedanskt
rike. Se Kovaresmien. Jfr Bokhara.
Chr., förkortning för Christus (Kristus).
Chrétien de Troyes [kretiäng dö tråa], nordfransk
trouvère, f. omkr. midten af 12:te årh., vistades
länge såsom skald hos grefve Filip af Flandern och
dog omkr. 1195. Han betecknar höjdpunkten af den
nordfranska romancierpoesien och har så till vida
varit af betydelse för den nordiska literaturen,
som hans stora riddaredikter efterbildades i Norge
och Sverige under 13:de och 14:de årh. Endast sex af
hans dikter finnas i behåll. Erec, Li chevalier au
lyon (se Ivan lejonriddaren), Parcival och Guillaume
d’Angleterre äro tryckta. En upplaga af C:s samlade
verk förberedes f. n. (1878) i Frankrike.
Chrisma (Krisma), Grek., den af olivolja med
inblandade vällukter bestående, högtidligt invigda
vätska, som i synnerhet inom den katolska
kyrkan begagnas till yttre bruk vid vissa religiösa
ceremonier (prest-ordinationer, sista smörjeisen,
kröningar, invigningar af kyrkor och heliga kärl
m. m.). – Chrismale (Krismale), Grek., en hvit
duk, som bindes om pannan på dopbarn, konfirmander
o. s. v., för att oljan ej må rinna ned. – Chrismarium
(Krismarium) l. Chrismatarium (Krismatarium),
Lat., kärl, hvari chrisma förvaras, relikskrin.
Christchurch [kräjsttjörtsch], stad i engelska
grefskapet Hants, vid Stours sammanflöde med Avon,
nära Engelska kanalen. Omkr. 15,500 innev. Stor
götisk domkyrka.
Christensen, Baltasar Mattias, dansk
politiker, f. i Randers d. 25 Okt. 1802, hade
1830–32 anställning vid förvaltningen af de danska
kolonierna på Guinea-kusten och blef 1837 prokurator
i Köpenhamn. 1834 utgaf han flygskriften Den frie
presse contra Tage Algreen-Ussing. I Dec. 1839 var
han med om upprättandet af tidningen "Fädrelandet"
och var sedermera dess redaktör till i Mars 1841,
då han dömdes till censur. 1841 blef C. medlem
af ö-stiftens ständerförsamling, i hvilken han
ifrigt försvarade bondeståndets intressen, deltog
1840 i stiftandet af "Bondevennernes selskab" och
var 1848–58 dess ordförande. 1848 invaldes han i
den grundlagsstiftande riksdagen och utsågs till
medlem af grundlagsutskottet. 1849 förklarade han å
hela vensterns vägnar, att detta parti ämnade sluta
sig till valordningsförslaget, hvilket också skedde,
hvarigenom förslaget genomdrefs. 1848 var han ledare
af de radikala "Hippodrom-mötena" i Köpenhamn. Sedan
dess har C. ständigt varit ledamot af riksdagen,
omvexlande af Folketinget och Landstinget. 1856–63 var
han medlem af riksrådet, och sedan 1853 har han varit
statsrevisor. Under sin långa riksdagsmannatid har
C. ständigt varit en af vensterns (bondevännernas)
ledare och motståndare till de national-liberale,
till hvilka han ursprungligen hörde. 1861 var han
jämte Blixen-Finecke "Dannevirke-foreningens"
ledare. 1866 motsatte han sig häftigt en
revision af grundlagen. Från sistnämnda år till
1870 var han en af cheferna för den "nationala
(grundtvigianska) venstern", och sedan blef han
medlem af "den förenade vensterns" styrelse. Under
de senare åren har C. endast i ringa mån tagit
del i de offentliga förhandlingarna.
E. Ebg.
Christensen, Kristian Ferdinand, dansk
teaterdekorationsmålare, f. i Köpenhamn 1805, blef
1841, efter en utländsk resa, medlem af konstakademien
i nämnda stad och kort derefter dekorationsmålare
vid kongl. teatern, hvilken plats han innehade
till 1869. Mest anmärkningsvärda äro hans vackra
landskapsdekorationer, föreställande danska och
italienska nejder. Ph. W.
Christensen, Kristen, dansk bildhuggare och
medaljgravör, f. i Köpenhamn 1806, vann 1824–27 som
bildhuggare konstakademiens medaljer, men egnade sig
derefter åt medaljgraveringskonsten och visade sig
redan genom den medalj, hvilken han (1830) graverade
till C. F. Hansens jubileum, som en skicklig man i
sitt fack. Försedd med kungligt stipendium, uppehöll
han sig fyra år i utlandet, blef vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
