Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chydenius. 2. Anders C. - Chydenius. 3. Jakob Karl Emil C. - Chydenius. 4. Anders Herman C. - Chydenius. 5. Johan Jakob C. - Chylus, Lat., fysiol. - Chymus, Lat., fysiol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förra är en teoretisk utläggning i utomordentligt
koncis och slående form; det senare sammanfattar
hela den i nämnda fråga förda polemiken och belyser i
grund den dittills i Sverige rådande handelspolitikens
brister. Samtliga de nämnda skrifterna erbjuda med
afseende å bevisning och resultat de mest slående
likheter med Adam Smiths elfva år senare i "Wealth of
nations" framställda banbrytande åsigter. I samma ämne
skref C. Svar på Vetenskaps och vitterhetssamhällets
i Göteborg föreställa fråga: Huruvida landthandel för
et rike i gemen är nyttig eller skadelig, och i
hvad mon den bidrager til industriens upplifvande
eller aftagande? (1777), hvarjämte han i Tankar om
husbönders och tjenstehjons naturliga rätt (1778)
närmare utvecklade flere af de i hans förstlingsskrift
framställda åsigterna om folkutflyttningen. Som
ombud för Österbottens kapellaner vid 1765 års
riksdag sökte C. utreda den då så brinnande frågan
om kursens fallande samt utgaf med presteståndets
tillåtelse skriften Rikets hjelp genom en naturlig
finance-system. De deri yttrade åsigterna öfverträffa
i djerfhet allt hvad C. förut skrifvit och väckte
ett oerhördt uppseende. Hans yttranden stämplades
t. o. m. som landsförräderi, och C. blef utvisad från
sitt stånd. Efterverlden har dock i alla punkter
ådagalagt riktigheten af hans förutsägelser
och klokheten i hans råd. Slutligen må nämnas,
att C. vid 1765 års riksdag verksamt arbetade för
åstadkommande af en lagbunden skrif- och tryckfrihet
samt vid 1779 års riksdag ingaf ett memorial om
religionsfrihet, hvilket trycktes s. å. En intressant
sjelfbiografi af C. finnes i Göteborgs Vetenskaps-
och vitterhets-samhälles samlingar (1780). Af hans
samlade Politiska skrifter utkom förra häftet 1877;
det senare hattet är nu (1878) under pressen.
E. G. P.
3. Jakob Karl Emil C., den förres brorsons sonson,
fysiker, f. i Jakobstad d. 14 Febr. 1833, blef student
1851 och filosofie kandidat 1857, deltog 1861 i den
Torellska expeditionen till Spetsbergen, hvarom han å
deltagarnas vägnar utgaf en tryckt berättelse, Resa
till Spetsbergen o. s. v. (1864). Under nämnda
expedition undersökte han, tillika med Dunér,
de jordmagnetiska förhållandena på Spetsbergen (se
"Öfversigt af Vet.-akad:s förh." 1862). 1863 erhöll
han af Vetenskapsakademien Lindblomska priset för
en afhandling med titeln Om utförbarheten af
en gradmätning på Spetsbergen (se nämnda "Öfversigt"
1862). I "Joukahainen" (1860) offentliggjorde
C. en teckning af J. F. Nervänder såsom vetenskapsman.
Död d. 4 Mars 1864. A. R.
4. Anders Herman C., den föregåendes kusin,
finsk tidningsman, f. i Helsingfors d. 1 Juli
1833, blef 1848 student och 1857 historisk-filologisk
magister. 1857–58 vistades han i Sverige och
Danmark för att studera statsrätt och politisk
ekonomi. 1860 inträdde han i redaktionen af
"Göteborgs-posten", men öfvergick 1861 till
"Göteborgs handels- och sjöfartstidning".
1862 blef han medredaktör af "Helsingfors dagblad",
hvars redaktion han sedan dess tillhört. 1864–65
medverkade han såsom redaktör i "Literär tidskrift".
På landtdagen 1877
–78 var C., såsom representant för Kajana stad, medlem
af borgareståndet. Hans skriftställareverksamhet i
"Helsingfors dagblad" har väsentligen varit egnad
sådana spörsmål, som röra landets politiska ställning
och ekonomiska utveckling. Såsom medlem af landtdagen
yttrade han sig, med sakkunskap och i frisinnad anda,
bl. a. om näringslagstiftningen, om dissenterlagen
samt om finska språkets ställning inom lärdomsskolan
och administrationen. A. J. L.
5. Johan Jakob C., den föregåendes broder,
universitetslärare, kemist, föddes i Helsingfors d. 17
Aug. 1836, blef student 1851, filos. magister 1857,
filos. doktor 1861, docent i kemi s. å. och professor
i samma ämne 1871, sedan han i nio år förestått
professuren. Hans skrifter äro: Om anilens inverkan
på platinaklorur och svafvelsyrlig platinaoxidul
(1859), Kemisk undersökning af torjord och
torsalter (1861) samt Högre fenoler af serien
Cn H2n-6 O., framställda genom syntes af deras
etyletrar (1871). C. har dessutom offentliggjort
resultaten af åtskilliga undersökningar rörande
torjord (1863), cetén (1867), hexylenpseudourinämne
(1867) m. m. äfvensom flere populära uppsatser i
tidskrifter och tidningar. Vid ombildandet af de
kemiska studierna vid Helsingfors universitet samt
vid inredningen af universitetets nya laboratorium
utvecklade han en förtjenstfull verksamhet. Såsom
sekreterare vid Nylands och Tavastehus läns
landtbrukssällskap (1862–71) bidrog han med ifver
och kraft till införandet af ett rationelt jordbruk.
A. R.
Chylus, Lat., fysiol., den vätska, som under pågående
matsmältning fyller magens och tarmarnas lymfkärl,
hvilka derför ock erhållit namnet chyluskärl. Chylus
öfverensstämmer till egenskaper och sammansättning
närmast med den vanliga lymfan, men skiljer sig
från denna hufvudsakligen genom sin rikedom på fett,
hvilket ämne deri förekommer i form af ytterst fina
korn eller droppar (emulsion). Vätskan får deraf ett
mjölkliknande utseende, hvarför den ofta plägar
benämnas mjölksaft, liksom de kärl, i hvilka den
innehålles, kallas mjölksaftkärl (vasa lactea). Då
chylus, utom lymfans vanliga beståndsdelar, äfven
innehåller åtskilliga ämnen, i främsta rummet fett,
hvilka upptagits (absorberats) från de i tarmen
befintliga födoämnena, så måste dess sammansättning
i viss mån vexla efter arten af den intagna födan.
C. L.
Chymus, Lat., fysiol, den gröt- eller vällinglika
massa, som under pågående matsmältning lemnar
magsäcken och öfvergår i tarmarna. Denna
massa utgör resultatet af de dels mekaniska,
dels kemiska bearbetningar, hvilka de intagna
födoämnena undergått i munhålan och magsäcken,
och hennes sammansättning vexlar till följd deraf
efter födoämnenas beskaffenhet. Vid utträdet ur
magsäcken är chymus genom inblandad magsaft starkt
sur, men blir i tunntarmen – under inflytande af
gallan, bukspotten (pankreassaften) och tarmsaften –
alkalisk, på samma gång den genom den förstnämnda af
dessa vätskor blir mer eller mindre gulfärgad. Under
det chymus passerar genom tarmen, absorbera dennes
blod- och chyluskärl allt mera af de dugliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
