- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
371-372

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cirkulation - Cirkulationsbank. Se Bank - Cirkulationsbruk, landtbruk. Se Vexel-bruk - Cirkulationspump, maskinl. - Cirkulationsvatten, maskinl. Se Cirkulationspump - Cirkulera - Cirkulär - Cirkulärbefästingar - Cirkulär-polarisation, fys. Se Polarisation - Cirkumcellioner - Cirkumcentrisk - Cirkumferens - Cirkumflex - Cirkummeridian-höjd - Cirkumpolar-stjerna - Cirkumskriptionsbulla - Cirkumstantiel bevisning - Cirkumvallations-linie - Cirrhipedia och Cirrhopoda, zool. Se Rankfotingar - Cirrhosis, patol. anat. Se Lefverskrumpning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

växten, utan äfven den utifrån intagna, oberedda,
flytande födans förande från det organ, som upptagit
den, nämligen roten, till de organ, i hvilka den
skall beredas, nämligen bladen (eller, allmännare
sagdt, växtens gröna delar). Något kretslopp af
beredd näringssaft i slutna banor förekommer ej hos
växterna i samma mening som blodomloppet förekommer
hos de högre djuren. Termen cirkulation begagnas
derför af nutidens växtfysiologer endast för att
beteckna en särskild form af protoplasma-rörelse inom
den membranklädda växtcellen. Se Protoplasma. Jfr
äfven Assimilation (bd I., sp. 1223) och Näring.
V. W.

Cirkulationsbank. Se Bank.

Cirkulationsbruk, landtbr. Se Vexel-bruk.

Cirkulationspump, maskinl. För att bortleda den ånga,
som i en ångmaskin redan förrättat sitt arbete, låter
man henne antingen fritt utströmma i luften eller
inströmma i ett särskildt rum, kondensorn, der hon
afkyles och förvandlas till vatten. I senare fallet
försiggår ångans afkylning derigenom att ångan kommer
i beröring antingen med ständigt inströmmande kallt
vatten eller med en större metallisk yta, hvilken
ständigt hålles vid låg temperatur. Den apparat,
som användes i det förstnämnda af dessa bägge fall,
kallas derför insprutningskondensor; vattnet, som
åstadkommer ångans afkylning, benämnes kallvatten,
och den kran, genom hvilken kallvattnets tillopp
till kondensorn regleras, kallvattenskran. Allt
det i kondensorn samlade vattnet bortföres af
luftpumpen. Den apparat, som användes, när ångan
afkyles genom beröring med en metallisk yta, får
namnet ytkondensor. Den afkylande ytan i en sådan
kondensor består af en mängd metallrör (5–6 linier
i diameter), och dessa hållas vid låg temperatur
derigenom att kallt vatten oupphörligt får strömma
igenom dem. Den ständiga omsättningen af detta
afkylnings- eller cirkulationsvatten åstadkommes af
cirkulationspumpen. Den ånga, som skall kondenseras,
inströmmar omkring nyssnämnda tuber, och det vatten,
som uppkommer vid kondensationen, bortskaffas
medelst luftpumpen. Cirkulationsvattnet kommer
alldeles icke i beröring med det genom ångans
kondensation bildade vattnet, hvarför detta är
fullkomligt färskt eller åtminstone icke förorenadt
af salt. Det uti insprutningskondensorn samlade
vattnet innehåller deremot alltid någon salthalt,
enär nämligen kallvattnet utgöres af mer eller
mindre salt sjövatten. .
J. G. B.

Cirkulationsvatten, maskinl. Se Cirkulationspump.

Cirkulera (af Lat. circulare), egentl. bringa i
kretsform, sätta i omlopp; vara i omlopp (t. ex. om
blodets rörelse, om utelöpande mynt, om rykten
o. s. v.).

Cirkulär (af Lat. circulus, cirkel, krets,
omlopp), cirkelformig, löpande i krets, rundgående
(t. ex. cirkulärsåg, cirkulärhyfvel); rundskrifvelse,
d. v. s. skrifvelse, som är beräknad för flere
personer eller myndigheter och som vanligen utsändes
i flere exemplar.

Cirkulärbefästningar, befästningsk., befästningar,
som äro konstruerade på en cirkel såsom
grundlinie. Sådana föreslogos af Albrecht
Dürer och Montalembert, men hafva ej funnit
någon praktisk användning. Tornen kunna likväl
anses som en tillämpning af dessa befästningar
i inskränkt mening. Fördelarna af ifrågavarande
befästningsform skulle vara: enkelhet, minsta omkrets
förenad med största utrymme, svårbestrukna linier
och en jämn eld åt alla sidor. Olägenheter äro:
spridningen af elden och omöjligheten att samla
densamma till öfverväldigande kraft mot vissa
punkter äfvensom svagt grafförsvar o. s. v.
G. U.

Cirkulär-polarisation, fys. Se Polarisation.

Cirkumcellioner (af Lat. circum, omkring, och
cella, koja), en asketisk sekt, som under påverkan
af den donatistiska rörelsen uppstod i romerska
riket på kejsar Konstantin I:s tid (306–337).
I 4:de årh. undertrycktes sekten till följd af de
ogerningar, som dess medlemmar föröfvade, när de
ströfvade omkring bland bönderna. Jfr Donatister.

Cirkumcentrisk (af Lat. circum, omkring, och centrum,
medelpunkt), belägen omkring en medelpunkt.

Cirkumferens (af Lat. circumferre, draga omkring),
omkrets, omfång.

Cirkumflex (Lat. circumflexus, af circum-flectere,
böja omkring), gramm. Se Accent.

Cirkummeridian-höjd, astron., sol- och stjernhöjd,
som mätes mycket nära meridianen. En sådan mätning
användes företrädesvis vid bestämmandet af en orts
geografiska bredd.

Cirkumpolar-stjerna, astron., fixstjerna, som
för en bestämd ort ständigt befinner sig öfver
synranden. Cirkumpolarstjernor äro alla stjernor,
hvilkas afstånd från polen är mindre än ortens
polhöjd.

Cirkumskriptionsbulla (af Lat. circumscriptio,
rundskrivelse), påflig kungörelse, innehållande
en öfverenskommelse mellan påfven och en verldslig
regering rörande ordnandet af kyrkliga angelägenheter
i ett land.

Cirkumstantiel bevisning, jur., bevisning genom
liknelser och omständigheter (indicier). Se Indicier
samt Liknelser och omständigheter.

Cirkumvallations-linie (af Lat. circumvallare, omgifva
med vall), befästningsk., de sammanhängande
förskansningar, med hvilka en belägrande eller
blockerande fordom omgaf sitt läger och sina
förråd på den från fästningen, utåt fria fältet,
vända sidan. Dessa förskansningar hade front utåt
och tjenade belägrings- eller inneslutningshären
till skydd och stöd i försvaret mot utifrån till
fästningens undsättning anryckande fiender. Skydd
mot utfall från fästningen vans genom förskansade
linier, s. k. kontravallationslinier, som
anlades på fästningssidan om belägrings-
eller inneslutningshärens läger. Vid nutidens
belägringar förekomma ej sådana förskansningar.
G. U.

Cirrhipedia och Cirrhopoda, zool. Se Rankfotingar.

Cirrhosis, patol. anat. Se Lefverskrumpning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free