Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cistern - Cistern-barometer, fys. Se Barometer. - Cistoforer - Citadell - Citant - Citat - Citation - Citato loco - Cité - Citeaux - Citera - Citerior - Cithaeron - Cithaeron - Cithara, musikt. Se Cittra. - Citissime - Citlalteptl - Cito - Citoyen - Citraga - Citrakonsyra, kem. Se Citronsyra. - Citrin - Citrinsalva - Citron, bot. Se Citrus - Citronat - Citronfjäriln, zool. Se Citronfogeln. - Citronfogeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handelsfartyg finnas numera ofta derjämte apparater
för att destillera hafsvattnet. R. N.
Cistern-barometer, fys. Se Barometer.
Cistoforer (Lat. cistophori, Grek. kistoforoi, af
kiste, Lat. cista, kista, låda, och ferein, bära),
numism., silfvermynt (fyra drachmer), som präglades
i sex städer i Mindre Asien. På ena sidan ses den
s. k. "cista mystica", ett slags skrin, som begagnades
vid mysterierna till Bachos’, Ceres’ och Proserpinas
ära; ur cistan lyfter sig en orm, och det hela
omslutes af en murgrönskrans. På andra sidan ses ett
koger eller en båge mellan två ormar. Inskrifterna
äro stundom romerska, stundom grekiska. Man vet
icke när präglingen af dessa mynt börjades; redan
år 200 f. Kr. voro de allmänna. De präglades dels af
städerna sjelfva, dels, före kejsaretiden, af romerska
ämbetsmän. Jfr Cister. Hd.
Citadell (af Ital. cittadella, egentl. liten stad,
af citta, stad), befästningsk., "kärnfäste",
namn på små fästen, som mestadels anläggas inuti,
i samband med eller straxt utom större fasta orter,
"i ändamål att vara en tillflykt för besättningen,
bilda en inre kärna för försvaret och tvinga fienden
till en förnyad belägring, hvarunder tid och möjligen
undsättning kunna vinnas". Ett citadell bör vara så
beläget, att fienden möter större svårigheter genom
att genast angripa detsamma än genom att belägra först
hufvudfästningen och sedan, efter dennas intagande,
sjelfva citadellet. Fronterna böra vara oberoende
af fästningens och till en del vända mot dessa,
från hvilka de, liksom ock från andra byggnader,
böra vara skilda genom en öppen plats, en "esplanad",
af tillräcklig bredd, för att citadellets artilleri
skall kunna hafva ett godt skjutfält. Citadellet
bör ega bombsäkra rum för besättning, sjukhus och
förråd samt för öfrigt vara försedt med allt hvad som
erfordras till ett sjelfständigt försvars utförande.
G. U.
Citant (af Lat. citare, framkalla, uppfordra),
jur., i den romersk-tyska processrätten benämning
på käranden.
Citat (Lat. citatum, af citare, anföra), anfördt
ställe ur en skrift, ett tal o. s. v.
Citation (Lat. citatio), anförande eller åberopande
af en författares ord; anfördt ställe ur en
skrift, hänvisning; jur., i några land förstås med
citation kallelse eller stämning inför domstol. –
Citationstecken, se Anföringstecken.
Citato loco (c. l.), Lat., på anförda ställe
(anf. st.).
Cité [site], Fr. (af Lat. civitas), stad, i synnerhet
den ursprungliga delen af en stad, till skilnad från
senare tillkomna delar (förstäder, malmar); Seine-ön
i Paris. Jfr City.
Citeaux [sitå], Lat. Cistercium, by i franska
depart. Côte d’Or (Bourgogne), s. om Dijon. Efter
det der belägna, 1098 upprättade, klostret fick
cisterciensorden sitt namn.
Citera (Lat. citare), anföra, åberopa ett yttrande,
ett ställe i en skrift o. s. v.; jur., instämma inför
rätta. Jfr Citat.
Citerior, Lat. (jfr Cis), belägen "på denna sidan
om" (en flod, ett berg o. s. v.). Användt som biord
till ett lands namn, betecknade detta ord hos de
gamle romarna den del af landet,
som i förhållande till Rom innehade nämnda
läge: Gallia citerior, den del af Gallien, som
i forhållande till Rom låg "på denna sidan om"
(Alperna) o. s. v. Motsatsen är ulterior.
Cithaeron, Grek. Kithairon, ett skogrikt berg i det
forna Grekland, mellan Beotien, Attika och Megaris.
Cithaeron (Grek. Kithairon), Grek. mytol., en af
Beotiens äldste konungar, hvars minne fortlefver
i namnet på ett berg i Beotien. Han stiftade tvänne
fester, kallade Daedala, af hvilka den mindre återkom
hvart sjunde, den större hvart sextionde år.
Cithara, musikt. Se Cittra.
Citissime, Lat. (superl. af cito), med största
skyndsamhet.
Citlalteptl, vulkan bland Kordillererna i mejicanska
staten Vera-Cruz. 5,450 m. (18,355 f.).
Cito, Lat., fort, snabbt. På bref: angeläget. Jfr
Citissime.
Citoyen [sitåajäng], Fr. (af cité, stad), medborgare,
var i Frankrike ursprungligen benämningen på
den röst- och valberättigade borgaren i "la
cité", stadsborgaren, men sedan på statsborgare
i allmänhet. 1792 blef ordet genom särskilda
dekret infördt såsom tilltalsord i det allmänna
umgängesspråket, i st. f. det aristokratiska
"monsieur", liksom citoyenne i st. f. "madame". De
bägge nya orden brukades allmänt ännu under
direktoriets och konsulatets dagar vid offentliga
förhandlingar; först efter kejsaredömets grundläggning
(1804) blef det fullkomligt bortlagdt. Efter
Februari-revolutionen (1848) var tilltalsordet citoyen
åter i bruk under en kort tid. Enligt Frankrikes
nuvarande författning blir enhvar inom riket född man
med sitt 21:sta år "citoyen", d. v. s. statsborgare;
af främlingar kräfves, att de skola hafva fyllt 21
år och dessutom vistats tio år i landet.
Citraga, ett hieroglyfiskt tecken, som inderna
dagligen – medelst rödt sandelträ, aska af
kospillning eller helig jord – måla på bröstet och
pannan. Detta tecken lär antyda den religiösa sekt,
till hvilken personen bekänner sig.
Citrakonsyra, kem. Se Citronsyra.
Citrin, kem., en gul varietet af qvarts eller
bergkristall, funnen i Brasilien och på den skotska
ön Arran. P. T. C.
Citrinsalva, med. farmak., salva af salpetersyrad
qvicksilfveroxid (qvicksilfver-nitrat). Den
beredes af destilleradt qvicksilfver (1 del) och
salpetersyrad salpetersyrlighet (2 delar), hvilka
digereras i sandbad, så att en lösning uppkommer,
hvilken, medan den är alldeles varm, väl blandas
med skiradt ister (12 del.), så att en salva bildas,
hvilken gjutes i kapslar. (Denna salva är till färgen
gul, men blir under förvaring blekare på ytan.) Den
användes å s. k. skrofulösa sår, mot sårigheter å
ögonlocksränderna, förr någon gång äfven mot skabb
o. s. v. O. T. S.
Citron, bot. Se Citrus.
Citronat, skal af omogna citroner, kokade i sirap
eller sockerlag. Jfr Cedrat.
Citronfjäriln, zool. Se Citronfogeln.
Citronfogeln l. Citronfjäriln, Goniopteryx rhamni
L., zool., en till familjen Diurna (dagfjärilarna)
hörande vacker liten fjäril, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
