Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cittra - City - City of the Great Salt lake - City Point - Ciudad - Ciudad Bolivar, stad i sydamerikanska republiken Venezuela. Se Angostura - Ciudad de las Casas - Ciudad de Oropeza, stad i sydamerikanska republiken Bolivia. Se Cochabamba. - Ciudadela - Ciudad Real - Ciudad Rodrigo - Ciullo d'Alcamo - Civetta - Civetten - Civiale - Cividale - Civil - Civilbegrafning - Civildepartementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af bergsfolk från Tyrolen, Stejermark, Hartz o. s. v.
A. L.
2. Skeppsb. Se Bottenstock.
City [siti], Eng. (Fr. cité, Ital. cività l. città,
Sp. ciudad), stad i allmänhet. I England betecknas
dermed särskildt en stad, som är eller varit
biskopssäte, och företrädesvis den äldsta delen
af London, hvilken ännu i dag eger många gamla
privilegier och utgör medelpunkten för nämnda stads
handels- och yrkesverksamhet. I Nord-Amerika är city
namn på hvarje ort (town), som styres af en mayor
jämte aldermen. Men äfven der skiljer man i några af
de äldsta städerna, t. ex. Filadelfia, mellan "city",
den egentliga kärnan, och de yngre stadsdelarna.
City of the Great Salt lake [siti åv thi gret
såltlek], Stora Saltsjöstaden, af mormonerna kallad
Nya Jerusalem och Nya Zion, stad i nordamerikanska
territoriet Utah, vid floden Jordan. Omkr. 18,000
innev. C. är mormonernas hufvudstad. Det anlades
1847, efter en storartad plan. Gatorna äro breda och
planterade med träd; husen äro små, vanligen omgifna
af en trädgård. Den förnämsta byggnaden är det stora
mormontemplet.
City Point [siti påjnt], hamn i nordamerikanska
staten Virginia, vid Appomatox’ förening med James
river. 1864 besattes det af förbundstrupperna under
Butler, Under belägringen af Petersburg och Richmond
var det en vigtig stödjepunkt för nordarmén.
Ciudad, Sp. (af Lat. civitas), stad; stad af första
rangen, med egen jurisdiktion, i motsats till Villa
(jfr Cité, Città, Cività och City). Ordet ingår i
många spanska ortnamn.
Ciudad Bolivar, stad i sydamerikanska republiken
Venezuela. Se Angostura.
Ciudad de las Casas, hufvudstad i mejicanska staten
Chiapas. Omkr. 6,500 innev. Biskopssäte. Staden
anlades 1528 och uppkallades efter den förste
biskopen, Bart. de las Casas.
Ciudad de Oropeza, stad i sydamerikanska republiken
Bolivia. Se Cochabamba.
Ciudadela, stad på nordvestra kusten af spanska ön
Minorca. Omkr. 6,000 innev. Biskopssäte. Vacker
domkyrka. I närheten ligger den berömda
droppstensgrottan Cava Perella.
Ciudad Real. 1) Provins i Spanien, södra delen
af det forna landskapet Nya Kastilien. 20,305
qv.-kilom. (368,8 qv.-mil). 265,022
innev. (1870). Vestra delen, som upptages af Montes
de Toledo och Sierra Morena, är rik på mineralier. –
2) Stad i nämnda provins (fordom äfven kallad
Pozuela). Omkr. 10,000 innev. Biskopssäte. Stora åsne-
och mulåsnemarknader.
Ciudad Rodrigo, stad och gränsfästning mot Portugal
i spanska provinsen Salamanca (Leon), vid floden
Agueda. Omkr. 7,000 innev. Biskopssäte. Bomulls-
och yllemanufakturer, tvåltillverkning. C. anlades i
början af 13:de årh. Den 10 Juli 1810 eröfrades det af
fransmännen under Masséna efter ett tappert försvar,
men återtogs d. 20 Jan. 1812 af engelsmännen under
Wellington, som derför af de spanska cortes erhöll
titeln hertig af C. Rodrigo.
Ciullo d’Alcamo [tjullå], italiensk (siciliansk)
skald i senare hälften af 12:te årh. Man har
af honom ett canzoneartadt rimqväde, Rosa fresca
aulentissima (skrifvet mellan 1187 och 1193), i hvars
språk, en blandning af munklatin och sicilianska,
man skönjer urtypen till den senare italienskan.
Civetta [tjiv-], italienarnas benämning på den
nederländske målaren H. met de Bles.
Civetten, Viverra civetta Schreb., äfven kallad
"afrikanska zibetkatten", zool., är en medlem af
familjen Viverridae bland rofdäggdjuren. Till skilnad
från sin asiatiske frände har civetten en svart,
åtminstone mot spetsen ringlad svans och en mer
eller mindre stark man på ryggen. Han blir ungefär
så stor som en medelmåttigt stor hund och hans
utseende påminner om mården och katten. Pelsen är
vackert askgrå med brunaktig anstrykning samt med
oregelbundna mörka fläckar och strimmor. Civetten
har sitt hemland i Afrika, hufvudsakligen på vestra
kusten af Guinea, men träffas numera sällan vild
och har sedan länge tillbaka hållits såsom husdjur i
åtskilliga trakter. Liksom sina närslägtingar lemnar
han ett dyrbart ämne, zibetoljan, som afsöndras ur en
körtel. Af ett fullvuxet djur erhåller man ungefär två
qvintin zibet. Förr betaltes ända till fyra dukater
för ett qvintin af denna vara. En synnerligen liflig
handel med zibet bedrefs företrädesvis i staden
Euphras i Abessinien, der det fans en och annan
afvelsgård med 2–3 hundra dylika djur. Nu för tiden
användes, åtminstone hos oss, den förut så dyrbara
oljan endast såsom beståndsdel i vissa vällukter.
J. G. T.
Civiale [-al], Jean, fransk kirurg, f. 1792, d. 1867,
är mest bekant såsom uppfinnare af litotrisien
(stenkrossningen). De vigtigaste, bland hans arbeten
äro De la lithotritie (1827), Parallèle des divers
moyens de traiter les calculeux, contenant l’examen
comparatif de la lithotritie et de la cystotomie
(1836) och Traité pratique sur les maladies des
organes gênito-urinaires (1837–40).
Cividale [tji-], C. del Friuli, stad i den
italienska prov. Udine (Venezia), vid floden
Natisone. Omkr. 8,000 innev. Präktig domkyrka, i
hvars arkiv många märkliga handskrifter finnas,
bl. a. en evangelie-kodex från 5:te årh. –
C. motsvarar sannolikt forntidens Forum Julii. Under
medeltiden var det hufvudort i hertigdömet Friaul.
Civil (Lat. civilis, af civis, medborgare), borgerlig;
som hör till ämbetsmanna- eller borgareklassen
(i motsats till militär och prest); jur., som
vidkommer tvistemål, t. ex. civil rättegång, civilmål
(i motsats till kriminal). Jfr Civilstånd.
Civilbegrafning, begrafning, som försiggår
utan presterligt biträde och utan kyrkliga
ceremonier. Vid en sådan begrafning håller vanligen
en frände eller en vän ett åminnelsetal öfver den
bortgångne. Civilbegrafning förekommer i åtskilliga
katolska land och är genom lag medgifven i Frankrike.
Civildepartementet, ett af de sju departement, i
hvilka den svenska statsförvaltningen är delad. Genom
detta departement beredas och föredragas – enligt
k. stadgan d. 16 Maj 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
