Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Civilstatens enke- och pupillkassa i Finland - Civilstatens kapital- och lifränteförsäkringsanstalt. Se Civilstatens pensionsinrättning. - Civilstatens pensionsinrättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kontant behållning i kassan och
ränterierna ................... 111,188: 26.
Utestående årliga afgifter ... 10: -
" lån mot inteckning och
borgen ...................... 6,197,794: 27.
" kapital i obligationer .... 1,087,239: 50.
" räntor .................... 167,921: 93.
Samma år utgjorde beloppet af utbetalta pensioner
å kassans stat 576,912: 94. Årsafgifterna
af delegarna uppgingo till 114,322 mark 97
penni. Totalinkomsterna, lönebesparingar och räntor
inberäknade, stego till 857,660 mark 13 penni och
totalutgifterna till 713,611 mark 76 penni.
Pensionsinrättningen förvaltas, enligt reglemente af
d. 19 Juli 1859, af en direktion, sammansatt af sex
direktörer och tre suppleanter. Dessa, som väljas af
samtlige delegarna, skola vara ämbets- och tjenstemän
i de fem första pensionsklasserna. Hvartannat år
sker omval af de tre äldste direktörerna jämte
suppleanterna, och i sammanhang dermed utses äfven
af delegarna revisorer för granskningen af kassans
förvaltning under de närmast föregående tvänne åren.
L.
Civilstatens kapital- och
lifräntefdrsäkringsanstalt. Se Civilstatens
pensionsinrättning.
Civilstatens pensionsinrättning. Redan 1756,
då Arméns pensionskassa inrättades, lemnade
Rikets ständer bifall till en pensionsinrättning
äfven för civilstaten. Till följd af de pågående
partistriderna och rikets genom kriget utblottade
tillstånd blef likväl då ingenting åtgjordt i denna
sak. Först genom kongl. kungörelsen d. 29 Juni
1798 beviljades ett anslag af 10,000 rdr b:ko till
pensionering af ålderstigna och sjukliga civila
tjenstemän. För utarbetande af plan och förslag
till en pensionsinrättning för civilstaten nedsattes
tid efter annan komitéer, men först sedan dåvarande
presidenten G. F. Wirsén blifvit ordförande i en dylik
komité, afgafs, d. 22 Jan. 1823, ett betänkande,
som innefattar hufvudgrunderna för den blifvande
pensionsinrättningen.
Sedan Rikets ständer erhållit del af dessa
grunder och civila tjenstemän fått yttra sig
öfver dem, utfärdades, d. 15 Nov. 1826, det
första kongl. reglementet för ifrågavarande
pensionsinrättning, och 1830 började utdelningen
af pensioner. I sammanhang med reglementet för
tjenstemannapensioneringen utfärdades tillika
reglemente för Civilstatens enke- och pupillkassa,
och sedermera hafva dessa pensionsinrättningar
varit förenade, så att ingen kan vara delegare i
den ena utan att äfven tillhöra den andra. Alla
ordinarie civila tjenstemän, hvilkas fullmakter
voro utfärdade före 1826, fingo rättighet att ingå i
pensionsinrättningen eller afsäga sig delaktighet i
densamma; men de, som efter denna tid fått beställning
inom de i reglementet uppräknade tjenstegraderna,
blefvo ovilkorligen pligtiga att deltaga i nämnda
inrättning och att erlägga stadgade afgifter till
densamma. Dessa tjenstegrader äro indelade i nio
klasser och berättigade till årlig pension af olika
storlek, från 2,400 till 200 kr. för tjenstemannen
sjelf, hälften för hans enka, såvida hon har ett
eller flere oförsörjda barn,
och tredjedelen för hans enka, såvida intet
pensionsberättigadt barn finnes. Delegares söner
intill 21 år och döttrar intill 25 år åtnjuta,
om da äro föräldralösa, hvardera en sjettedel af
pensionsbeloppet, om de nämligen ej äro så många,
att allas pension tillsammans öfverstiger full
enkepension, hvadan således flere än trenne barn
af samma familj få sig emellan dela faderns halfva
pensionsbelopp. – Delegares sjukliga och medellösa
döttrar kunna, äfven sedan de uppnått 25 år, erhålla
pension, om med behörigt läkarebevis styrkes, att de
äro så vanföra, att de icke med arbete kunna bidraga
till sitt uppehälle.
I årlig afgift till såväl sin egen pensionsfond
som enke- och pupillfonden erlägger delegare sju
proc. af pensionsbeloppet i den klass han tillhör
och dessutom vid befordran till ny befattning,
med hvilken följer uppflyttning till högre klass,
en s. k. befordringsafgift af tio proc. å klassens
pensionsbelopp.
Pensionsbeloppen inom de särskilda klasserna utgöra
för närvarande (1879) omkring hälften af den pension
en delegare vid 65 år erhåller från allmänna
indragningsstaten. För att vara berättigad till
pension från Civilstatens pensionsinrättning fordras
i allmänhet att hafva uppnått 55 år, att hafva varit
i rikets tjenst 30 år och deraf minst 20 år innehaft
ordinarie till inrättningen hörande syssla samt att
till inrättningens kassa hafva erlagt afgifter för
30 år. Enka och barn få, oafsedt huru lång tid mannen
eller fadern varit delegare, pension från och med
månaden efter dennes död; dock skall, om afgifter
icke blifvit erlagda för 15 år, hälften af deras
pension innehållas, tills bristen blifvit betäckt.
Öfverinseendet öfver pensionsinrättningen tillhör
samtlige delegarna (utom vaktbetjente och deras
vederlikar). De representeras af "fullmäktige",
hvilka, af delegarna valda, hvart femte år,
under loppet af sex veckor hafva sammanträden i
hufvudstaden. Den närmare och ständiga förvaltningen
är uppdragen åt en direktion, bestående af fem
personer, bland hvilka K. M. förordnar ordföranden och
utnämner öfverkommissarien, hvaremot de öfriga för fem
år i sänder utses af fullmäktige. K. M:jts förnyade
instruktion för direktionen utfärdades d. 11 Juni
1853. En allmän revision af pensionsinrättningen
verkställes af fullmäktige; mellan dessas
sammankomster granskas räkenskaperna årligen af
fyra revisorer, hvilka för hvart år af fullmäktige
utses bland delegarna. Dessutom öfverlemnas
räkenskaperna för gransknings undergående hvarje år
till statsutskottet och riksdagens revisorer samt i
vissa delar till Kammarrätten.
Genom 1798 års kungörelse anvisades af allmänna
medel ett erforderligt belopp för att såsom understöd
utdelas åt alla till rikets civilstat hörande ämbets-
och tjenstemäns i fattigdom efterlemnade enkor och
barn, utan afseende på om mannen eller fadern varit
delegare i pensionsinrättningen. Denna statens
pensioneringsskyldighet blef vid 1827 års början
öfverflyttad från Statskontoret till Civilstatens
pensionsinrättning, som numera för detta ändamål från
indragningsstaten uppbär ett årligt anslag af 45,000
kr. Till skilnad från delegarnas egen enke- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
