Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Claëson, Kristian Teodor - Claessens, Lambertus Antonius - Claëstorp - Clairac - Clairaut, Alexi Claude - Clair de lune - Clairet - Clairfayt - Clair-obscur - Clairon, Fr., Ital. clarino, musikt. Se Trumpet. - Clairon, egentligen Legris de Latude, Claire Josèphe Hippolyte - Clair sur Epte - Clairvaux - Clairville - Clairvoyance - Claix - Clajus, Johannes, d.ä. - Clajus, Johann, d.y. - Clam - Clamamus - Clamart - Clamecy - Clam-Gallas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
författad af utgifvaren, och en karakteristik, författad
af C. Y. Sahlin. Det var på uppmaning af C. och under
hans medverkan, som Boström utgaf sina "Grundlineer"
till statsläran, statslärans propedeutik och
civilrätten äfvensom sjelfbiografien.
Claessens [klas-], Lambertus Antonius, nederländsk
kopparstickare, f. 1764, d. 1834, var lärjunge af
Bartolozzi och en i sitt fack synnerligen utmärkt
konstnär. Bland hans bästa gravyrer må nämnas Den
vattusigtiga qvinnan, efter G. Dow (i Stockholms
nationalmuseum), och den s. k. Nattvakten, efter
Rembrandt.
Claëstorp, gods i Södermanland. Se Klastorp.
Clairac [klä-], stad i franska depart. Lot-et-Garonne
(Guienne), vid floden Lot. Omkr. 4,000 innev. Berömd
tobaksodling i trakten. C. var den första franska
stad, som anslöt sig till hugenotterna.
Clairaut [klärå], Alexis Claude, fransk astronom
och matematiker, f. 1713, blef för afhandlingen
Recherches sur les courbes à double courbure (1731)
redan vid aderton års ålder medlem af franska
vetenskapsakademien och dog 1765. Han deltog i den
af Celsius föranstaltade gradmätningen i Lappmarken
1736 (jfr Celsius, A.) och offentliggjorde i sin
berömda Théorie de la figure de la terre (1743)
en berättelse derom. C. gjorde en mycket noggrann
beräkning af tiden för den Halley’ska kometens
återkomst till d. 12 Mars 1759.
Clair de lune [klär dö lyn], Fr. (egentl. månsken),
ett slags glasperlor.
Clairet [kläre], Fr. (Med. Lat. claretum; jfr
Fr. clair, Lat. clarus, ljus, klar), är i Frankrike
en gemensam benämning på alla slags ljusröda viner;
örtvin, kryddvin. Jfr Eng. Claret.
Clairfayt [klärfä], Charles Joseph de Croix, grefve
de C., österrikisk fältmarskalk. Se Clerfait.
Clair-obscur [klär-åbskyr], Fr., Ital. chiar-oscuro,
målarek., ljusdunkel. Se Ljusdunkel.
Clairon [klärång], Fr., Ital. clarino, musikt. Se
Trumpet.
Clairon [klärång], egentligen Legris de Latude,
Claire Josèphe Hippolyte, fransk skådespelerska,
f. 1723, debuterade 1735 på Théâtre italien och
1743 på Théâtre français, der hon snart vann stort
anseende, synnerligast för sitt utförande af tragiska
roler. Sedan hon mer än två årtionden varit publikens
älskling, kastades hon 1765 i fängelse, derför att
hon vägrat spela tillsammans med en illa beryktad
kamrat. Från den tiden uppträdde hon icke mer på
skådebanan. Död 1803. Hennes Mémoires d’Hippolyte
et réflexions sur la déclamation théâtrale (1799;
ny uppl. 1822) innehålla flere vigtiga lärdomar
rörande den sceniska konsten.
Clair sur Epte, S:t [säng klär syr äpt], småstad i
franska depart. Seine-et-Oise (Isle-de-France), med
en helsokälla och med ruiner af ett gammalt slott,
der Karl den enfaldige 911 afslöt det fördrag,
hvarigenom nordmannahöfdingen Rolf erhöll Normandie.
Clairvaux [klärvå], köping i franska depart. Aube
(Champagne), vid floden Aube. Den helige Bernhard
grundade der 1115 ett
cistercienskloster (Clara vallis), hvilket sedan blef mycket
berömdt. Bernhard, dess förste abbot, ligger
begrafven i kyrkan. Byggnaderna begagnas nu till
arbetsfängelse.
Clairville [klärvil], pseudonym för den franske
författaren Louis François Nicolaie.
Clairvoyance [klärvåajangs], Fr. (af clair,
klar, tydlig, och voir, se), egentl. klarseende,
klarsynthet; förmågan att under magnetisk sömn
skåda ting, som äro dolda för de yttre sinnena. Jfr
Somnambulism. – Clairvoyant, en som eger sistnämnda
egenskap. Jfr Somnambul.
Claix [klä], by i franska depart. Isère (Dauphiné),
vid floden Drac. Der finnes en bro, under hvilken
ett tolfdubbelt eko låter höra sig.
Clajus (egentl. Klaj), Johannes, d. ä., tysk
grammatiker, f. 1530, verkade flere år som skolman
och blef sedermera (1574) predikant i Bendeleben i
Thüringen, der han dog 1592. Han utgaf bl. a. åtta
böcker latinska och sex böcker tyska dikter samt
en tysk grammatik, Grammatica germanicae linguae
(1578), hvilken, i likhet med alla äldre arbeten af
detta slag, helt och hållet är danad efter mönstret
af de latinska grammatikorna.
Clajus (Klaj), Johann, d. y., tysk författare,
f. 1616, blef 1644 lärare vid S:t Sebaldus-skolan
i Nürnberg och 1650 predikant i Kitzingen, der han
dog 1656. Jämte S. von Birken och G. Ph. Harsdörfer
var han en af hufvudmännen för deri Nürnbergska
skaldeskolan. I förening med de sistnämnde stiftade
han skaldeförbundet "Die schäfer an der Pegnitz"
("Pegnitzschäferorden") och författade Pegnesisches
schäfergedicht (1644) samt en mängd andliga sånger och
flere s. k. "geistliche trauer- und freudespiele":
Die auferstehung Jesu Christi, Die höllen- und
himmelfahrt Jesu Christi, Herodes der kindermörder,
Engel- und drachenstreit m. fl.
Clam, greflig ätt, som eger stora gods i Böhmen och
Österrike. Den hette förut Perger von Höchenperg,
men tog namnet C. efter slottet Clam (nära Grein,
vid Donau), hvilket Kristoffer Perger inköpte
1524. Slägten blef friherrlig 1655, greflig 1759
och är nu delad på två hufvudlinier: C.-Martinicz
och C.-Gallas.
Clamamus, Lat., "vi ropa", långtrådig klagoskrift,
anmärkning; stoj, oväsen, bullersamt uppträde.
Clamart [klamar], by s. v. om Paris. Under
belägringen af nämnda stad 1870–71 var C. några gånger
skådeplatsen för sammandrabbningar mellan fransmän
och tyskar.
Clamecy [klamösi], stad i franska depart. Nièvre
(Nivernais), vid Nivernais-kanalen och
Beauvrons inflöde i Yonne. Omkr. 5,000
innev. Stenkolsgrufvor. Ansenlig trä-industri.
Clam-Gallas, greflig slägt. Se Clam. –
Eduard von C., grefve, österrikisk militär, f. i Prag
1805, blef 1846 generalmajor. I sistnämnda egenskap
utmärkte han sig i det italienska kriget 1848–49
och blef efter slaget vid Novara utnämnd till
fältmarskalklöjtnant. Under det ungerska kriget
uppträdde han 1849 som kårbefälhafvare i Siebenbürgen
och lyckades undertrycka resningen i detta land. 1850
fick han befälet öfver den till Böhmen förlagda första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
