- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
425-426

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clemens Alexandrinus - Clément, Jacques - Clement, Knut Jungbohn - Clément, Ambroise - Clément, Jean Pierre - Clementi, Muzio - Clementi, Prospero, italiensk bildhuggare. Se Spani - Clementin, Niels - Clément's försök

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sannolikt till Kappadocien. Död omkr. 220. –
Af C:s skrifter finnas ännu tre i behåll: Logos
protreptikos,
en uppmaning till grekerna att öfvergå
till kristendomen, Paidagogos, en kristlig sedelära,
och Stromata, uppsatser rörande trosangelägenheter,
kronologi, filosofi m. m. C. var äfven en utmärkt
hymnförfattare. Den bästa upplagan af hans
arbeten utgafs af Potter 1715 (omtryckt 1752). För
dogmhistorien är C. af betydelse dels genom sin lära
om det gudomliga "logos" (ordet) och dels genom
sitt försök att medelst den platonska filosofien
förklara dogmen om den gudomliga uppenbarelsen. Genom
sitt idealistisk-filosofiska system, ytterligare
utveckladt af hans lärjunge Origenes, och genom sin
allegoriska bibeltolkning blef han i en senare tid
misstänkt för kätterska åsigter, hvarför också påfven
Benedikt XIV lät utstryka hans namn från helgonlistan.

Clément [-mang], Jacques, den franske konungen
Henrik III:s mördare, f. 1564 i byn Sarbon vid Reims
(Champagne). Han hade nyss ingått i dominikan-orden,
då han af religiös partilidelse, underblåst af
hans prior, Bourgoing, och andra Henriks fiender,
beslöt att taga konungen af daga. Henrik III hade
nämligen låtit mörda den katolska ligans hufvudmän
och var med en här stadd på väg mot det upproriska,
af ligan beherskade Paris. C. begaf sig från denna
stad till S:t Cloud, der Henrik hade sitt högqvarter,
fick såsom öfverbringare af vigtiga papper audiens,
d. 1 Aug. 1589, och stötte en dolk i underlifvet på
konungen, medan denne var fördjupad i läsningen
af desamma. Vid Henriks skri skyndade tvänne
hofmän till och nedstucko C., hvars lik sedan
släpades till galgbacken, sönderslets af hästar och
brändes. Konungen dog dagen derpå. C. blef af sitt
parti prisad såsom martyr.

Clement, Knut Jungbohn, tysk språkforskare, f. 1803
på den nordfriesiska ön Amrurn, företog 1836–39 resor
genom nordvestra Europa, blef 1841 privatdocent i
Kiel och höll der 1841–48 mycket besökta språkliga
föreläsningar. Genom en stor mängd ganska originella
och skarpsinniga skrifter har C. bemödat sig att
höja det friesiska folkets nationalmedvetande. I
flere af dem visar han sig vara en varm vän af
Schlesvig-Holstein.

Clément [-mang], Ambroise, fransk
nationalekonomisk författare, f. 1805, var en tid
municipaltjensteman i S:t-Etienne, men drog sig
sedan undan till privatlifvet och bosatte sig i
Annonay. Vid sidan af Bastiat har han segerrikt
kämpat mot socialismens och kommunismens läror. Han
har varit en ifrig vän af frihandelssystemet samt med
värme förfäktat individens och samhällets frihet gent
emot despotism och centralisation. Förenta staterna
i Nord-Amerika hafva i sistnämnda hänseende varit
hans mönster. Sina nationalekonomiska åsigter har han
framställt i Recherches sur les causes de l’indigence
(1846), Des nouvelles idées de réforme industrielle et
en particulier du projet d’organisation du travail de
Louis Blanc
(1848) och Essai sur la science sociale
(1867; förra delen, under titeln "Den politiska
ekonomien i sin närvarande utveckling", öfversatt

på svenska af C. F. Bergstedt 1868) samt i en mängd
artiklar, bl. a. i "Journal des économistes" och
"Dictionnaire de l’économie politique", hvilket
encyklopediska arbete han redigerade 1852–54.

Clément [-mang], Jean Pierre, fransk skriftställare
och statsekonom, f. 1809, d. 1870, förvärfvade sig
ett aktadt namn genom en mängd skrifter rörande
finansiella ämnen och genom åtskilliga historiska
arbeten: Histoire de la vie et de l’administration
de Colbert
(1846; ny och omarbetad uppl. 1874), Le
gouvernement de Louis XIV
(1848; en fortsättning af
det förra verket), Jacques Coeur et Charles VII (1853)
samt Madame de Montespan et Louis XIV (1868) m. fl.

Clementi, Muzio, italiensk pianist och kompositör,
f. 1752 i Rom, studerade sång för Santarelli
och den stränga satsen för Carpini, utvecklade
sig derefter i stillhet hos en engelsk mecenat,
Beckford, samt uppträdde 1770 i London med glänsande
framgång såsom kompositör och virtuos. Sedermera
delade han sitt lif mellan en omfattande verksamhet
i London, hvarest han såsom lärare, musikhandlare
och pianofabrikant förvärfvade stor förmögenhet, och
konstresor till Paris, Berlin, Dresden, Petersburg,
Wien och Italien, hvarunder han äfven introducerade
sina elever: Field, Cramer, Zeuner, Klingel och
Berger m. fl. Efter 1809 drog han sig allt mer
tillbaka från offentligheten och sysselsatte sig
mest med komposition. Död 1832. – C. var en af sin
tids störste pianovirtuoser; i vissa svårigheter,
såsom flytande och snabba ters- och oktavgångar,
lär han icke hafva öfverträftats af någon. Till
en början lade han uteslutande an på yttre glans,
men efter en täflingsstrid i Wien 1781 med Mozart
– hvilken då kallade C. "ein blosser mechanikus" –
vinnlade han sig äfven om uttryck och idealitet i
föredraget. Hans kompositioner äro utarbetade i ädel
stil, med elegans och mycket stor formsäkerhet. En
viss dogmatisk torrhet kan man icke frånkänna dem,
och snillets stämpel bära de icke; likväl har C. efter
Ph. E. Bach bidragit till utvecklingen af sonatformen,
och hans (106) sonater kunna i tekniskt afseende
betraktas som en förberedelse till Beethovens. Sin
största förtjenst eger C. om etydkompositionen;
hans klassiska Gradus ad Parnassum (1817) har ännu
i dag oförminskadt värde för pianoundervisningen.
A. L.

Clementi, Prospero, italiensk bildhuggare.
Se Spani.

Clementin, Niels, dansk skådespelare, f.
i Århus stift 1720, fick 1748 anställning vid "den
danske skueplads" i Köpenhamn och blef inom kort
dess förnämsta prydnad. Död 1775. C. var
komisk karaktersskådespelare. Hans framställning
af Vielgeschrei i Holbergs "Den stundeslöse"
omtalas såsom något af det utmärktaste, som dansk
skådespelarekonst någonsin åstadkommit.

Clement’s försök [-mangs-] l. Hachette’s försök,
fys. Om man låter luft eller ånga utströmma genom en
liten öppning i ett kärl och intill öppningen närmar
en skifva af papp, trä eller metall, så attraheras
skifvan till öppningen i stället för att af luftströmmen bortstötas
derifrån. Får skifvan komma i beröring med väggen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free