Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cobbett, William - Cobden, Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
böter och begaf sig då till England, der han uppsatte
och till sin död redigerade tidskriften "Weekly
political register" – ett mönster i fråga om spirituel
polemik. Först understöddde C. tory-partiet, men från
1805 var han en afgjord radikal. 1810 dömdes han till
1,000 punds böter och två års fängelse för en artikel
om prygelstraffet. 1817 vistades han i Amerika. 1832
invaldes han i underhuset, men lyckades ej der vinna
något större anseende. Bland hans skrifter må nämnas
The works of Peter Porcupine (1801), English grammar
(ny uppl. 1871), i hvilka exemplen äro en fortlöpande
satir öfver konungadömet, Collection of State trials
(1809–10) och History of the protestant reformation
(ny uppl. 1846), som väckte harm bland Englands
alla kyrkliga partier. 1848 utkom ett urval af hans
Political works. C:s stil är kraftfull, klar och
elegant. Död 1835.
Cobden, Richard, engelsk politiker och
nationalekonom, "frihandelns apostel", föddes d. 3
Juni 1804 i närheten af staden Midhurst i grefskapet
Sussex och var son till en fattig jordbrukare. För
att kunna bidraga till de sinas uppehälle måste
han i barnaåren taga tjenst som fåraherde. C. hade
ej mycken tid öfrig för skolgång, men skaffade
sig likväl ganska snart genom sjelfstudium ett ej
obetydligt mått af kunskaper, och dessa ökade han
oupphörligt under den öfriga delen af sitt lif. Vid
femton års ålder fick han anställning hos en slägting,
som egde en stor manufakturaffär i London, och blef
efter några år firmans handelsresande. 1830 öfvertog
han tillsammans med ett par vänner en kattunsfabrik
i närheten af Sabden i Chitteroe, och s. å. blef
han föreståndare för fabrikens försäljningsmagasin
i Manchester. Firmans fabrikat, "Cobden prints",
blefvo snart allmänt omtyckta, hvadan C. fick
betydliga inkomster. 1837 uppträdde C. som kandidat
vid ett parlamentsval i Stockport, men förkastades,
ehuru han vid denna tid, såsom framstående medlem
af handelskammaren i Manchester och ifrig vän af
folkundervisningen, åtnjöt mycken popularitet.
Politiskt inflytande och anseende vann
emellertid C. genom deltagande i den bekanta
Anticorn-law-league, hvars ledare och populäraste
folktalare han snart blef. 1841 valdes han till
medlem af underhuset, der hans "maiden speech", som
mottogs med hån, vände sig kring spanmålslagarnas
upphäfvande. För samma frihandelspolitiska idé
kämpade han sedan med stor talang i fem år, såväl i
parlamentet som på folkmöten öfverallt i landet. Ehuru
han dervid kraftigt understöddes af John Bright
m. fl., och fastän Robert Peel med rätta prisas som
den minister, hvilken beredde frihandelsgrundsatserna
seger i England, står det likväl fast – hvad jämväl
af Peel offentligen erkändes – att det var C:s
energi och vältalighet, som allra mest bidrogo
till genomförandet af den stora reformen. Som en
ersättning för hans uppoffringar i tid och penningar
under de år (1838–46) striden pågått subskriberades
åt honom 80,000 p. st. (nära 1 1/2 mill. kr.). 1846 företog
C., för att stärka sina krafter, en utländsk resa,
hvarunder han äfven besökte Sverige. Hans arbete i
frihandelsriktning var dock
ej afslutadt med spanmålslagarnas upphäfvande. Tvärtom
lemnade han 1847, då han å nyo valdes till ledamot i
underhuset, sin kattunsaffär, för att kunna ostördt
verka för frihandelns främjande. Så medverkade han
1849 kraftigt till navigationsaktens upphäfvande och
begaf sig 1859, på uppdrag af lord Palmerston, till
Frankrike för att underhandla om ett handelsfördrag
med detta land. Att ett sådant fördrag kom till stånd,
d. 23 Jan. 1860, anses till icke ringa del böra
tillskrifvas C. Detta fördrag bröt protektionismens
öfvermakt i Frankrike och efterföljdes af flere andra
dylika, bl. a. med Sverige.
Frihandel var dock för C., liksom för Bright och
många andra af deras vänner, endast en sida af en
allmän princip. Det högsta mått af välbefinnande för
massorna var det mål, hvartill man sträfvade, och
medlen att vinna det ansågos vara dels sparsamhet
i statsutgifterna och derigenom lindriga skatter,
dels, och framför allt, absolut tillämpning af
den nationalekonomiska grundsatsen att det högsta
välbefinnande vinnes, om hvar och en får sköta sig
sjelf. Anhängarna af dessa teorier hafva blifvit
kallade "Manchestermän" eller "Manchesterskolan",
emedan teorierna ansetts öfverensstämma med
den stora fabriksstadens intressen och emedan
flere af deras förnämste målsmän, bl. a. C.,
utgått från Manchester. I öfverensstämmelse med
nämnda skolas syften sökte C. afskaffa alla band
på näringslifvet, att till det minsta möjliga
inskränka statsförvaltningens verksamhet, att
utsträcka rösträtten och sjelfstyrelsen m. m. Med
dessa grundsatser sammanhängde ock hans fredskärlek,
åt hvilken han gaf luft redan i sina första
broschyrer, England, Ireland and America (1835)
och Russia (1836), i hvilken senare han bekämpade
Daniel Urquharts försök att mot Ryssland uppreta den
allmänna meningen i England. Som "fredsvän" arbetade
han för internationella skiljedomstolars införande
äfvensom för allmän afväpning samt motarbetade i tal
och skrift hvarje uppkommande krigisk stämning hos
det engelska folket. Så tillkommo broschyrerna 1793
and 1853 (1853) och Three panics (1862), i hvilka
han ville förmå sina landsmän till en välvillig
och förtroendefull politik mot Frankrike. I
enlighet med samma fredspolitik bekämpade han
Krimkriget och förmådde underhuset att antaga ett
misstroendevotum mot lord Palmerston, när denne
1857 invecklade England i krig med Kina. Denna
C:s nitälskan för freden skaffade honom emellertid
många fiender och beröfvade honom vid valet 1857
hans plats i underhuset (staden Rochdale valde
honom likväl 1859 till sin representant). Samtidigt
erbjöd Palmerston honom en plats i kabinettet,
men C. vägrade då, liksom en gång förut, på det
bestämdaste att emottaga ett dylikt uppdrag. Död
d. 2 April 1865. – En samling af C:s skrifter utgafs
1867 under titeln The political writings of Richard
Cobden. Dessutom äro offentliggjorda Cobden’s speeches
on questions of public policy (1870). Till C:s minne
stiftades 1866 Cobden club, som årligen, medelst
en bankett och utgifvande af skrifter till förmån
för frihandeln, firar minnet af hans lifsgerning.
C. G. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
