Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cogalniceanu, Mikael - Cogito, ergo sum - Cognac - Cogniard, Hippolyte och Théodore - Cogniet, Léon - Cognomen - Cogoleto - Cogswell, Joseph Green - Cohn, Ferdinand Julius - Coignet, Jules Louis Philippe - Coimbra - Coin - Coir l. Kokoståga, bot. Se Beklädnadsväxter. - Coira, det italienska namnet på schweiziska staden Chur. - Coke, Edward
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i egenskap af inrikesminister. Den 14 April 1877
utnämndes han till utrikesminister. I följd af
den konflikt, som s. å. utbröt mellan Ryssland och
Turkiet, hade C. ett mycket ömtåligt värf att utföra,
enär han var ställd först mellan Ryssland och Turkiet
och sedermera mellan Rumanias anspråk på områdets
helhet och tsarens kraf på det rumanska Besarabiens
afträdande, ehuru Ryssland i konventionen af d. 16
April 1877 tillförsäkrat Rumania okränkbarhet. Vid den
diplomatiska kongressen i Berlin 1878 var han, jämte
Bratianu, Rumanias ombud. C. har författat Histoire
de la Vallachie et de la Moldavie (1837) och goda
inledningar till de af honom under titeln "Letopisitz"
(1845–52) utgifna rumanska krönikorna. Han har
dessutom offentliggjort "Archiva romanesca" (1841),
en samling historiska urkunder, och "Cronicele
romanici" (1872). J. Th. W.
Cogito, ergo sum, Lat., "jag tänker, alltså är
jag till", en omedelbart insedd sanning, som
Cartesius tog till utgångspunkt vid utvecklingen af
sitt filosofiska system. Se Cartesius.
Cognac [kånjak], stad i franska depart. Charente
(Angoumois), vid floden Charente. 13,811
innev. (1876). Tillverkning af det efter staden
benämnda drufbränvinet (se Konjak). – Fördrag
1526 mellan Frans I, Henrik VIII, påfven Klemens
VII samt republikerna Venezia och Milano (den
s. k. heliga ligan) mot kejsar Karl V.
Cogniard [kånjär], Hippolyte och Théodore, tvänne bröder,
franska vådevillförfattare och teaterdirektörer,
den förre f. 1807, den senare 1806, hafva gemensamt,
ofta äfven tillsammans med andra, författat ett nästan
otroligt stort antal (flere hundra) teaterstycken, af
hvilka många rönt betydande framgång. Några af dessa
stycken hafva uppförts på svenska skådebanor. Den
på sin tid mycket omtalade vådevillen Le pied de
mouton ("Bockfoten") är ett alster af bröderna
C:s författareskap. 1840 öfvertogo de ledningen af
Porte-Saint-Martin-teatern i Paris och fortforo
dermed i sju år. 1854–69 var Hippolyte C. direktör
för Variétés-teatern, på hvilken under denna tid
åtskilliga Offenbach-operetter, som derefter gjorde
sin rund genom Europa, första gången framträdde för
offentligheten. Théodore C. dog 1872.
Cogniet [kånje], Leon, fransk historiemålare, f. 1794,
började sina studier hos Guérin, fortsatte dem i Rom
och blef 1849 medlem af Franska institutet. Hans mest
berömda verk är Tintoretto, målande sin döda dotter
(1843). Framstående äro äfvenledes hans porträtt;
af mindre värde äro deremot hans kyrkomålningar. Sin
största betydelse har emellertid C. haft som lärare. På
hans välkända dam-atelier har bl. a. Amalia Lindegren
studerat. Äfven Sofia Adlersparre var hans lärjunge.
Cognomen, Lat., familjenamn, det sista af de
tre namn, som romerska medborgare vanligen buro,
t. ex. Scipio, i Publius Cornelius Scipio, Cicero,
i Marcus Tullius Cicero. Det första var förnamnet
(praenomen), och det mellersta (nomen)
angaf till hvilken slägt (gens) den ifrågavarande
personen hörde. Stundom tillfogades i fjerde rummet
ett agnomen, t. ex. P. C. Scipio Africanus.
Cogoleto, stad i den italienska prov. Genua,
vid Genua-bukten. Omkr. 2,500 innev. Stora
jerngjuterier. C. är en af de städer, som göra anspråk
på att vara Columbi födelseort.
Cogswell [-oäl], Joseph Green, nordamerikansk
bibliograf, f. 1786, d. 1871, grundade 1823,
i förening med George Bancroft, den förträffliga
"Round-Hill-school" i Northampton (Massachusetts)
och något senare en dylik anstalt i Raleigh
(Nord-Carolina) samt blef 1830 redaktör för "New-York
review" och förste bibliotekarie vid det nyanlagda
Astor-biblioteket. Af C:s till åtta band beräknade
"Catalogue of the Astor library" utkommo de två
första banden 1857–58.
Cohn, Ferdinand Julius, botaniker, f. 1828,
blef 1859 extraordinarie och 1871 ordinarie
professor i botanik vid universitetet i Breslau samt
1866 direktör för det af honom sjelf grundlagda
växtfysiologiska institutet derstädes. Bland hans
vetenskapliga arbeten, af hvilka de flesta behandla
de mikroskopiska naturföreteelser, som stå på
gränsen mellan växt- och djurriket, må nämnas:
Zur naturgeschichte des Protococcus pluvialis
(1851); Untersuchungen über die
entwickelungsgeschichte der mikroskopischen algen und
pilzen (1854) och Neue untersuchungen über bakterien
(1872–75). C. har äfven utgifvit några populära
arbeten: Die menschheit und die pflanzenwelt (1851),
Der haushalt der pflanzen (1854) m. fl.
Coignet [kåänje], Jules Louis Philippe, fransk
landskapsmålare, f. 1798, d. 1860, sökte att i sina
landskap förena den naturalistiska och den ideala
riktningen i konsten. Han målade mycket äfven i
aqvarell. Egron Lundgren var en tid hans lärjunge
i Paris.
Coimbra [koingbra], hufvudstad i den portugisiska
prov. Beira, vid floden Mondego, Omkr. 20,000
innev. Universitet, det enda i Portugal (grundlagdt
1288). Biskopssäte. Observatorium. Ursprungligen var
C. en romersk koloni med namnet Conembria. I trakten
ligga villan "Quintas das lagrimas" ("Tårarnas
landthus"), der Iñez de Castro tros hafva blifvit
mördad, och klostret Santa Cruz, hvilket innehåller
åtskilliga konungagrafvar. Staden, som länge var
en morisk fästning, eröfrades 1064 af Ferdinand den
store och Cid. I 12t:e och 13:de årh. var C. Portugals
hufvudstad, 1834 don Miguels högqvarter och 1846
skådeplatsen för en miguelistisk resning.
Coin, stad i den spanska prov. Malaga. Omkr. 8,000
innev. Marmorbrott.
Coïr l. Kokoståga, bot. Se Beklädnadsväxter.
Coira, det italienska namnet på schweiziska staden
Chur.
Coke [kåk], Edward, engelsk jurist och statsman,
f. 1552, d. 1633, blef 1593 talman i underhuset
och 1594 atorney-general. 1613 kallades han till
öfverdomare vid "King’s bench" och till medlem af
Hemliga rådet. Den frimodighet, hvarmed han stundom
motsatte sig konungens (Jabob I:s) vilja, föranledde
1616 hans störtande. Från denna tid tillhörde han i
underhuset det parti, som försvarade representationens
rätt emot regeringen, och var den, som genomdref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
