Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Colbert, Jean Baptiste - Colbjörnsen - Colchagua - Colchester - Colchester, Charles Abbot, baron - Colchicum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfveransträngning, dog C. d. 6 Sept. 1683. – Han nödgades
underordna sig en despotisk konungs vilja, och den
af honom införda centralisationen i förvaltningen
blef ett verktyg för enväldet. A. B. B.
Colbjörnsen, norsk-dansk slägt. 1. Anna C., norsk
hjeltinna, var dotter af sogneprästen Colbjörn
Torstensson och blef i början af 1680-talet gift
med magister Jonas Ramus, sedermera sognepräst
i Norderhov, i Ringerige. Då Karl XII år 1716
belägrade Akershus och den norska hären dragit
sig tillbaka till höjderna mellan Kristiania och
Drammen, utsände konungen öfverste Löwen med 600
man för att söka kringgå fiendens ställning. På
denna expedition kommo svenskarna till Norderhovs
prestgård och blefvo der vänligt mottagna af prestens
hustru. Men medan hon lät kannan, flitigt påfylld,
gå rundt i krigarnas lag, sände hon hemligen bud
till en afdelning af 200 norska dragoner, hvilka
för tillfället voro lägrade omkr. en mil från
prostgården. Svenskarna öfverrumplades. Löwen och
160 man tillfångatogos; de öfrige nedgjordes eller
räddade sig genom flykten. Anna C. dog, i hög ålder,
1736. – Äfven hennes tvänne halfbröder, Hans och
Peder C., visade mycken tapperhet vid Karl XII:s
infall i Norge. – 2) Jakob Edvard C., dansk rättslärd,
föddes d. 19 Nov. 1744 på gården Sörum i Akershus
amt i Norge, blef 1760 student i Köpenhamn, 1770
höjesterets-advokat och 1773 professor i juridik
vid Köpenhamns universitet. På denna plats inlade han
stora förtjenster om den danska rättsvetenskapen,
i synnerhet genom en sjelfständig behandling af den
inhemska rätten, hvilken förut vanligen betraktats
endast som ett bihang till den romerska. 1784 erhöll
han titel af konferensråd, och 1787 utnämndes han
till deputerad i räntekammaren. Dels i sistnämnda
egenskap och dels såsom medlem i "landbokommissionen"
tog han, jämte sin broder Kristian, verksam del i
"landboreformernas" genomförande. 1799 utnämndes han
till justitiarius i Höjeste ret, och under den korta
tid han innehade detta ämbete bidrog han kraftigt
till införande af en raskare och ordentligare gång
vid ärendenas behandling. Död 1802. – 3) Kristian C.,
den föregåendes broder, dansk jurist, föddes på gården
Sörum i Akershus amt i. Norge d. 29 Jan. 1749 och
blef 1773 höjesterets-advokat. Genom en glänsande
vältalighet och ett ovanligt skarpsinne gjorde han
snart sitt namn kändt och aktadt. 1780 utnämndes han
till "kammeradvokat", men måste 1785, till följd af
bruten helsa, öfvergifva sakförarekallet. Redan året
derpå blef han emellertid åter inkallad i statens
tjenst, i det han utnämndes till medlem af och
sekreterare i den stora "landbokommissionen", som
då nedsattes för att öfvertaga på hvad sätt
bondeståndets ställning skulle kunna förbättras. I
detta vigtiga värf utvecklade han under en följd af år
en välsignelserik verksamhet. Danmark har i väsentlig
mån honom att tacka för de från kommissionen utgångna
reformer, som höjde bondeståndet från träldom till
frihet och hela landet från armod till välstånd. Snart
fick C. ett mera mångsidigt inflytande på sitt lands
lagstiftning. Sedan han 1787 blifvit assessor i
Höjeste ret, kallades han nämligen
1789 till "generalprokurör". Bland de många vigtiga
lagar, som utfärdades under de femton år han beklädde
detta ämbete, må särskildt nämnas den, hvarigenom
"forligskommissionerne" infördes (1795). 1804
förordnades C. till justitiarius i Höjeste ret och
fick såsom sådan geheimekonferensråds titel. Död
d. 17 Dec. 1814.
Colchagua [-tsja-], provins i sydamerikanska
republiken Chile. 9,829 qv.-kilom. (179
qv.-mil). 147,854 innev. (1875). Mellan Kordillererna
i den östra delen af landet och kustbergen i
den vestra finnes en högt liggande och bördig
dalslätt. Åkerbruk och boskapsskötsel samt gifvande
grufdrift (guld och koppar). Provinsen består af
departementen Canpolican och San Fernando. Hufvudstad:
San Fernando.
Colchester [kåltjästör], stad i det engelska
grefskapet Essex, vid floden Colne. Omkr. 27,000
innev. Sidenfabrikation, skeppsbyggeri,
fiske, ostronodling. C. motsvarar det
romerska Camulodunum. 1648 blef staden, såsom
rojalisternas tillflyktsort, belägrad och intagen
af parlamentstrupperna under Fairfax.
Colchester [kåltjästör], Charles Abbot, baron,
engelsk rättslärd och politiker, halfbroder till
Jeremy Bentham, föddes 1757 och hade i tolf år varit
advokat, då han 1795 blef sekreterare vid "King’s
bench" och s. å. fick plats i underhuset. Der
arbetade han för nödiga reformer inom rätts- och
förvaltningsväsendet. På hans initiativ infördes
bl. a. en förbättring i sättet att publicera lagar
och författningar, liksom ock en kommission för
samlande och bevarande af rikets gamla handlingar
("record commission") tillsattes och den första
noggranna folkräkningen i Stor-Britannien (1801)
vidtogs. C. var 1801 medlem af Addingtons ministèr,
såsom öfversekreterare för Irland, och blef 1802 vald
till talman i underhuset, hvilken post han skötte
till 1817, då en svår ögonsjukdom tvang honom att
draga sig tillbaka. Vid afskedstagandet blef han peer
(baron of C.) och fick en årlig pension af 4,000
p. st. (omkr. 72,000 kr.). 1828 utkommo hans tal
mot katolikernas emancipationsanspråk. Död 1829. –
År 1861 utgaf C:s son Diary and correspondence of
Charles Abbot, lord Colchester, speaker of the house
of commons 1802-17.
Colchicum L., bot., växtslägte af
nat. fam. Colchicaceae, kl. Hexandria L., innefattar
liljelika lökväxter med klocklik, sexbladig kalk,
ända till fotslång, ned i sjelfva löken räckande
blompip och trenne vid basen hopväxta fröhus. Dess
hemland är företrädesvis södra Europa och orienten;
men en art, C. auctumnale L., odlas äfven i
Sverige och finnes der stundom förvildad. På grund
af vissa egendomligheter vid blomningen har den
fått benämningarna nakna jungfrun och tidlösan. På
senhösten, då nattfrosterna börja, framskjuta ur
hvarje lök 1–3 blekröda blommor, utan spår af blad
eller egentlig stam. Efter blomningen vissna alla
öfver jordytan befintliga delar, utan att, såsom det
tyckes, någon frukt bildats. Denna sitter emellertid,
omogen och väl skyddad, inne i löken, och först
följande vår uppskjuter derur en kort, enkel
stjelk, med tättsittande, bredt lancettlika, ända
till fotslånga blad, mellan hvilka anträffas den då
mognande frukten. Utom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
