- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
463-464

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Colfax, Schuyler - Colico - 1. Coligny, Odet - 2. Coligny, Gaspard de Chátillon, sire de C. - 3. Coligny, Francois, sire d'Andelot - Colima

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

whigistisk anda hållna veckotidningen "Saint Joseph
Valley register", som vann mycket anseende. 1850
blef han medlem af Indianas lagstiftande församling,
var 1848 och 1852 ledamot af och sekreterare vid de
i Filadelfia sammanträdande whigistiska "national
conventions" samt hade 1855–69 säte i kongressens
representanthus. 1863–69 var han talman i detta
hus och var som sådan mycket populär. 1868 valdes
han till republikens vicepresident för perioden
1869–73. Mot C. jämte flere kongressledamöter
riktades 1873 en beskyllning för veld och
bestickning. Representanthusets undersökningskomité
frikände honom under den tvetydiga förklaringen att
anledning till "impeachment" (laga åtal) mot honom ej
förefans, enär han, om han begått några förbrytelser,
gjort det, innan han blef vicepresident. Hans
politiska anseende var emellertid förloradt, och han
drog sig tillbaka. C. var förtrogen vän till Lincoln
och en varm anhängare af slafvarnas frigörelse.

Colico, köping i den italienska prov. Como,
vid nordöstra stranden af Comosjön. Omkr. 3,300
innev. Vigtig såsom utgångspunkt för alpvägarna öfver
Splügen och Wormser.

1. Coligny [kålinji], Odet, son af marskalken
Gaspard de C. och Louise de Montmorency, föddes 1515.
Trots sina höga kyrkliga värdigheter – han var
nämligen biskop af Beauvais, ärkebiskop af Toulouse
samt derjämte kardinal – öfvergick han till den
reformerta läran. Han gifte sig, utan kyrklig vigsel,
med Isabelle Hauteville och uppträdde öppet som
hugenottanförare, hvarvid han kämpade med utmärkelse,
t. ex. vid S:t Denis (1567). 1568 flydde han öfver
till England för att utverka hjelp åt sitt parti,
och 1571 dog han derstädes af gift.

2. Coligny [kålinji], Gaspard de
Châtillon,
sire de C., den förres broder,
fransk amiral, f. 1517, fick 1539 plats vid hofvet,
der han kom i ett förtroligt förhållande till
den unge hertig Frans af Guise. Han kämpade i
franska hären under Frans I:s sista krig mot Karl
V och blef för sin tapperhet slagen till riddare på
stridsfältet vid Cerisoles (1544). Af konung Henrik
II utnämndes han till generalöfverste för infanteriet
och snart derpå till amiral. Såsom militärisk
reformator ådagalade han stor duglighet och insigt.
1552 gjorde han vid konungens sida det fälttåg mot
Lothringen, genom hvilket de tre biskopsstiften Metz,
Toul och Verdun vunnes, och två år senare bidrog han
till framgången af slaget vid Renty. Då Guise ville
tillegna sig äran af denna seger, men C. bestred honom
den, förbyttes den gamla vänskapen till en bitter
fiendskap, som ännu mer stegrades, då Guise bröt den
af C. 1556 slutna vapenhvilan i Vauxcelles. Efter
nederlaget vid S:t Quentin (1557) fick C. befallning
att försvara denna obefästa plats; men oaktadt han
utvecklade stort mod och beslutsamhet, nödgades han
gifva sig. Under fångenskapen fattade han böjelse
för den reformerta läran, men dolde till en början
sin öfvertygelse. Efter Henrik II:s död ställde han
sig jämte sina båda bröder och prins Ludvig af Condé
öppet i spetsen för det protestantiska partiet samt
fordrade religionsfrihet och vissa andra reformer.
Vid en församling af notabler

i Paris 1560 utbröt fientligheten mellan Guise och
C. med mycken våldsamhet. Frans II:s död och Katarinas
af Medici regentskap voro gynsamma för det katolska
partiet. De reformerte förföljdes, och inbördeskriget
utbröt. Hugenotterna blefvo slagna vid Dreux (1562),
och Condé blef fången; men C. räddade hären genom ett
mästerligt återtåg. Medan C. drog sig in i Normandie,
blef Guise mördad vid belägringen af Orléans, hvilket
brott man utan tvekan, men utan skäl, påbördade
C. Fördraget i Amboise (1563) återgaf Frankrike för
några år freden. Hugenotternas plan att i Monceaux
tillfångataga konungen och bortföra honom – hvilken
plan C. till en början motsatte sig – gaf anledning
till förnyandet af fientligheterna, 1567. C. vann en
seger vid S:t Denis s. å., men blef 1569 slagen vid
Jarnac, hvarvid Condé tillfångatogs och mördades. Hans
plats såsom hugenotternas ledare intogs af prins
Henrik af Navarra. Denne och C. började belägra
Poitiers, men belägringen upphäfdes af hertigen af
Anjou, som derpå slog hugenotterna vid Moncontour
(1569). Parlamentet förklarade C. för högförrädare och
satte ett pris af 50,000 écus på hans hufvud. Freden
i S:t Germain (1570) återförde C. till hofvet,
och han kom der i stor ynnest hos Karl IX. För
att sysselsätta de oroliga sinnena och undandraga
konungen enkedrottningens och guisernas inflytande
föreslog C., att man skulle förklara Spanien krig och
bryta in i Flandern. Men enkedrottningen lyckades
bibehålla sitt inflytande öfver sin svage son, och
hugenotternas undergång blef beslutad. Förtröstande på
konungens uppriktighet, missaktadc C. de varningar han
erhållit. Den 22 Aug. 1572 blef han vid hemgåendet
från Louvren träffad af flere kulor, afskjutna af
en utaf guiserna lejd lönmördare, och natten till
den 24 s. m. (Bartolomeinatten) öfverfölls han i
sitt rum, sårades till döds och utkastades på gatan,
hvarest han afled. Liket släpades till afrättsplatsen
och upphängdes i galgen. Några af C:s tjenare nedtogo
det, med egen lifsfara, efter tre dagar och förde
det till familjegrafven i Châtillon. A. B. B.

3. Coligny [kålinji], François, sire d’Andelot, de
förres broder, f. 1521, var den förste af bröderna
som öfvergick till reformerta läran. Dessförinnan
var han, efter sin bror Gaspard, generalöfverste
för franska infanteriet, men ådrog sig genom sin
religionsförändring Henrik II:s misshag och fick
sitta ett år i fängelse. I hugenottkrigen kämpade
han med tapperhet vid sina bröders sida. I synnerhet
utmärkte han sig i slaget vid Dreux (1562) och vid
försvaret af Orléans mot hertigen af Guise (1563). Vid
Jarnac (1569) kom han prinsen af Condé för sent till
hjelp. Död 1569.

Colima. 1) Stat i republiken Mejico, vid
kusten af Stilla oceanen. 6,197 qv.-kilom. (112
qv.-mil). Omkr. 65,000 innev. Vid kusten är landet
slätt, för öfrigt mer eller mindre bergigt. I staten
finnes den ännu verksamma, 3,140 m. (10,586 f.) höga
vulkanen Pico de C. (Volcan de fuego). Produkter:
färgträd, bomull, sockerrör, tobak m. m. – 2)
Hufvudstad i nämnda stat, vid en flod med samma
namn. Omkr. 30,000 innev. Liflig handel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free