Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Collin, Anders - 1. Collin, Johan Gabriel - 2. Collin, Johan Gabriel - 1. Collin, Hans Samuel - 2. Collin, August Zacharias - Collin, Heinrich Joseph von - Collin, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nitton åren af sitt lif sysselsatte han sig
med skolundervisning. Död d. 19 Dec. 1830 i
Stockholm. C. uppmanade sina anhängare till inbördes
kärlek, välgörenhet och kristlig fördragsamhet,
hvilka egenskaper ännu utmärka "Collinianerna".
1. Collin, Johan Gabriel, matematisk
instrumentmakare, f. 1761 i Julita socken i
Södermanland, studerade i Upsala, tjenstgjorde sedan
som auskultant i Bergskollegium och antogs
1793 till Vetenskapsakademiens instrumentmakare.
Han gjorde flere uppfinningar af värde, såsom en
distansmätare, som kom i allmänt bruk vid armén,
en större vågbalans med mikrometer, som vid de på
brukssocietetens bekostnad anställda försöken på det
högsta lofordades, samt nya uppsättningsinstrument för
fält- och belägringsartilleriet m. m. 1812 valdes
han till ledamot af Vetenskapsakademien. Död 1825.
2. Collin, Johan Gabriel, den förres son, läkare,
medicinsk skriftställare, f. i Stockholm 1794, blef
student 1812 samt fick 1813 anställning först som
extra läkare och sedan som bataljonsläkare vid den
mot Norge sammandragna reservarmén. Efter återkomsten
till hemlandet antogs han till elev vid Karolinska
institutet och undergick 1818 mediko-filosofisk
examen, men måste i anseende till medellöshet
inskränka sig till den kirurgiska kursen vid
institutet, hvarest han 1820 utexaminerades som
kirurgie magister. Han anställdes kort derefter
som läkare i Mariefred samt utnämndes 1828 till
lasarettsläkare och stadskirurg i Norrköping, hvilka
befattningar han dock lemnade 1834. År 1831 erhöll
han professors namn, heder och värdighet, och 1845
utsågs han af medicinska fakulteten i Upsala till
medicine hedersdoktor. 1847 blef han ledamot af
Vetenskapsakademien. Af hans många originalskrifter
och öfversättningar må nämnas: Allmän husläkare
(1858–59) och Afhandlingar om barnsjukdomar (1841–51)
samt "Om menniskans temperamenter" (1822) och
"Speciell therapi", af A. G. Richter (1824–34).
1. Collin, Hans Samuel, rättslärd, född d. 2 Jan. 1791
i Önnestad, i Kristianstads län, blef student i Lund
1802 och filos. magister 1811. Från sistnämnda år
egnade han sig, under J. Holmbergsons ledning,
åt studiet af rättsvetenskapen, utgaf 1816 ett
akademiskt specimen, Afhandling om statsinkomsterna,
och blef s. å. docent i statsekonomi. 1817 kallades
han till e. o. adjunkt i sistnämnda ämne, och 1820
promoverades han – på samma gång som C. J. Schlyter
– till juris utr. doktor, hvarjämte han utnämndes
till jurisprudentiae, oeconomiae et commerciorum
adjunkt i Upsala, hvilken plats han tillträdde
1821. År 1822 utgaf han sin akademiska afhandling
Om grannars skyldighet enligt Sveriges lag att
med hvarandra deltaga i stängsels upprättande
och underhållande. Redan samma år afbröts hans
lärareverksamhet genom K. M:ts åt honom och Schlyter
gifna uppdrag att utgifva en samling af Sveriges
gamla lagar, hvilket föranledde honom att bosätta sig
i hufvudstaden. Der utgaf han 1829 Vederläggning af
de i frågan om realisationen gångbara falska begrepp
och inrotade fördomar samt deltog
i utgifvandet af Vestgötalagen (1827) och Östgötalagen
(1830). Död d. 30 Mars 1833.
2. Collin, August Zacharias, den föregåendes brorson,
elementarlärare, språkforskare, föddes i Glimåkra
socken af Kristianstads län d. 23 Aug. 1833,
blef student i Lund 1852, filos. kandidat 1856,
docent i kemi 1858, filos. doktor (primus) 1859
och lektor i främmande lefvande språk i Helsingborg
1864. I sina första skrifter behandlade han kemiska
ämnen. Sedermera egnade han sig åt studiet af de
moderna språken och den fornindiska literaturen. De
förnämsta af hans skrifter på sistnämnda områden
äro: An essay on the scoto-english dialect (1862),
"Molnbudet" (1866, öfversättning af Kalidasas
"Megha-dûta"), "Staten i forntiden" af Fustel de
Coulanges, öfversättning från franskan (1872), vid
pass en tredjedel (bokstäfverna G, H, I, J och K
samt R och S) af Engelsk-Svensk ordbok, med Walkers
uttalsbeteckning, utarbetad af L. G. Nilsson,
P. F. Widmark, A. Z. Collin m. fl. (1875),
Walter Scotts "Lady of the lake", med inledning,
noter och ordbok (1876) samt Om och ur Rig-veda:
I. "Vedatidens menniskor" (1877), II. "Vedatidens
gudaverld" (1878). Af C:s hand finnas dessutom
flere smärre vetenskapliga uppsatser. 1875 utgaf
han anonymt en broschyr med titeln Svenska statens
undervisningsmonopol, hvari han med stor skärpa söker
häfda den enskilda företagsamhetens rätt att göra
sig gällande på undervisningens område. F. n. (1879)
är C. sysselsatt med utarbetandet af en svensk-fransk
ordbok.
Collin, Heinrich Joseph von, tysk skald, f. i Wien
1772, d. som österrikiskt hofråd 1811. I Wiens bildade
kretsar skattades han ofantligt högt; man satte honom
t. o. m. vid sidan af Schiller och Goethe. Det kan
icke förnekas, att han haft en nationel betydelse,
synnerligast genom den varma och fosterländska anda,
som hans dikter under den svåra brytningstiden ingöto
hos tyska folket. Hans tragedier, af hvilka Regulus är
den förnämsta, röja en sträfvan efter antik enkelhet
och storhet, men lida af enformighet och brist på
karakteristik. Hans Werke utgåfvos 1812–14.
Collin, Jonas, dansk kameralämbetsman, f. 1776,
blef 1795 juris kandidat, anställdes 1801 i
räntekammaren och finanskollegiet i Köpenhamn, blef
1807 bankkommissarie och deltog sedan i utarbetandet
af riksbanksförordningen af 1813 samt var 1816–48
finans- och 1831–41 räntekammaredeputerad. Han
upptogs dessutom af många andra offentliga värf,
var 1821–29 och 1842–49 medlem af teaterdirektionen,
1834–43 medlem af direktionen för stuteriväsendet
och af kommissionen för "Statistisk tabelvärk",
till hvars utgifvande han sjelf uppgjort planen,
o. s. v. 1809–55 återvaldes han ständigt till en
af landthushållningssällskapets presidenter och
var medstiftare af många nyttiga institutioner
och sällskap: af Köpenhamns sparkassa (1820),
af hafsbadanstalten vid Klampenborg (1822) och
Rosenborgs helsobrunnar (1831), af läsesällskapet
"Athenaeum" och Sällskapet för naturlärans utbredande
(1824). År 1834 medverkade han kraftigt vid den första
danska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
