Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Colon - Colon, liten sjöstad på ön Manzanilla i centralamerikanska staten Panamá. Se Aspinwall - Colon, namn på en genuesisk slägt. Se Columbus, Kristoffer. - Colonel - Colonia - Colonia (C. del santissimo sacramento) - Colonna - Colonsay - Colorado
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Colon, Koliktarmen, anat., den del af groftarmen
(tjocktarmen), som är belägen mellan blindtarmen
och ändtarmen. Hos menniskan börjar denna tarmdel i
högra höftgropen, uppifrån raknadt. Derifrån går den
i högra sidan upp mot lefvern (uppstigande colon),
vidare tvärsöfver bukhålan (tvärgående colon)
till dennas venstra sida, till njurtrakten, der
den åter gör en krökning för att i venstra delen af
bukhålan (såsom nedstigande colon) gå ned till kanten
af bäckenet, i hvilket han med en stor krökning
(S romanum) öfvergår i ändtarmen. Colon deltager
föga i näringsämnenas digestion och tjenstgör mest
såsom lokal för och förmedlare vid bildningen af
exkrementen. G. v. D.
Colon [kålån], liten sjöstad på ön Manzanilla i
centralamerikanska staten Panama. Se Aspinwall.
Colon [kålån], namn på en genuesisk slägt. Se
Columbus, Kristoffer.
Colonel, Fr. (af Lat. columna, kolonn, truppstyrka),
truppanförare, öfverste; boktryckarek., namn på en
typsort mellan petit och nonpareille.
Colonia, Lat., koloni. Detta ord förekommer i
åtskilliga fornromerska stadsnamn : C. Agrigpina,
Köln, C. aquensis, Aix, C. Caesarea Augusta,
Saragosa, C. ebaracensis, York, C. Romulea, Sevilla,
C. trevirorum, Trier, m. fl.
Colonia (C. del santissimo sacramento), stad i
sydamerikanska staten Uruguay, vid La Platas och
Uruguays förening. Omkr. 1,000 innev. Staden är
omgifven af gamla, förfallna fästningsverk. God hamn.
Colonna, italiensk adlig ätt, som har sitt
namn efter den omkr. fyra mil från Rom belägna
köpingen Colonna och hvilken under medeltiden
alltifrån 1100-talet utöfvade stort inflytande på
ställningar och förhållanden i Rom, bl. a. på
påfvevalen. Slägten egde stora besittningar – den
vigtigaste var staden Palestrina – och en mängd
klienter. En rad af fästen, från Albanohöjderna
längs sabinska bergen bort mot neapolitanska gränsen,
voro i dess ego och gåfvo den en fruktansvärd makt i
de ofta återkommande fejderna. Den tillhörde nästan
alltid ghibellinska partiet och hade till ständig
fiende ätten Orsini. Bland sina medlemmar räknar
familjen C. påfven Martin V (Oddone C.) samt många
kardinaler, skriftställare och fältherrar.
1) Egidio C., skolastiker. Se Aegidius a Columnis. –
2) Sciarra C. kämpade mot påfven Bonifacius
VIII (1294–1303), men måste fly från det af
dennes armé belägrade Palestrina och blef under
vägen uppsnappad af sjöröfvare samt smidd vid
åran. Lösköpt i Marseille, återvände hän 1303 med
Nogaret till Italien och var behjelplig vid Bonifacii
tillfångatagande i Anagni (s. å.). C. var en ifrig
anhängare af den tyske konungen Ludvig IV "bajraren",
öppnade 1327 Roms portar för honom och satte 1328
i Peterskyrkan kejsarekronan på hans hufvud. – 3)
Prospero C., berömd fältherre, f. 1452, stred mot den
franske konungen Karl VIII och dref i förening med
spaniorerna, under Gonzalvo af Cordova, den franska
hären ur Italien. 1515 blef han fransmännens fånge,
men sedan han köpt sig fri,
uppträdde han mot dem på nytt. I kriget mot konung
Frans I anförde han de förbundna påfliga och
kejserliga härarna. 1522 slog han vid Bicocca
nämnde konungs general Lautrec, intog Genua och
försvarade Milano. Död 1523. – 4) Vittoria C.,
markisinna af Pescara, Italiens yppersta skaldinna,
föddes omkr. 1490 i Marino och dog 1547 i Rom. Vid
fyra års ålder förlofvades hon med Ferrante d’Avalos,
markis af Pescara, med hvilken hon sedan lefde i ett
lyckligt äktenskap. Sedan hennes make dött af de sår
han erhållit i slaget vid Pavia (1525), drog hon sig
tillbaka från verlden och tillbragte sin återstående
lifstid med literära sysselsättningar. Hon stod i nära
beröring med Italiens förnämste lärde och skalder,
bl. a. Michelangelo och Ariosto, af hvilka den senare
tillegnade henne 37:de sången af sin "Orlando". Hennes
dikter, hvilka dels äro af religiöst innehåll,
s. k. "rime spirituali", dels egnade åt minnet af
hennes make, utmärka sig genom en ovanlig grad af
finhet och behag. I flere af hennes sonetter röjer
sig en tämligen stark påverkan af Ariosto och Bembo,
men i allmänhet utmärka sig hennes qväden äfven
genom originalitet. Hennes dikter utgåfvos första
gången 1538; en särdeles god upplaga utkom 1840. – 5)
Marc Antonio C., hertig af Paliano, f. 1536, kämpade
i spetsen för den påfliga flottan – som opererade
tillsammans med de venezianska och spanska flottorna –
mot turkarna och vann stor ära i slaget vid Lepanto
(1571). Vid hemkomsten höll han, efter gammal romersk
sed, ett triumftåg och blef sedermera utnämnd till
vicekonung af Sicilien. Död 1584.
Palatset C. i Rom, vid Qvirinalens fot, är berömdt
för sina konstskatter och sitt praktfulla, 50
m. (omkr. 170 f.) långa och 11 m. (omkr. 37 f.) breda,
galleri, hvilket leder ut till härliga trädgårdar.
Colonsay [kållönse] och Oronsay, tvänne öar bland de
inre Hebriderna, vid vestra kusten af Skotland, skilda
genom ett smalt sund, som uttorkar vid ebb. Fårskötsel
och sodatillverkning. På Oronsay finnas ståtliga
ruiner af ett augustinkloster.
Colorado. 1. Rio C. del occidente, flod i vestra
Nord-Amerika. Hon uppkommer af vattendragen
Green river (Rio verde) och Grand river (Rio
grande), hvilka upprinna på vestra sluttningen
af Klippbergen och förena sig i Utah. Efter ett
lopp af 2,000 kilom. (omkr. 270 mil) utmynnar hon
i Kaliforniska viken och genomströmmar i sitt
mellersta lopp åtskilliga s. k. "cañons". Hon
är segelbar från mynningen till vid pass halfva
sin längd. – 2. Rio C. de Tejas l. Red river of
Tejas, flod i nordamerikanska staten Tejas. Hon
upprinner på högslätten Llano Estacado och utmynnar,
efter ett lopp af 1,450 kilom. (omkr. 195 mil),
i Mejicanska viken. Stränderna äro bördiga och rika
på skog. – 3. C. l. Cobu-leubu, flod i södra delen
af La-Plata-staterna. Hon upprinner på östra sidan
af Anderna och utfaller, efter ett lopp af 1,400
kilom. (omkr. 190 mil), i Atlantiska hafvet. – 4. En
af de Förenta staterna i Nord-Amerika, på ömse sidor
om Klippbergen. Det gränsar i n. till Wyoming och
Nebraska, i ö. till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
