Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Colorado - Colorado - Colorado-skalbaggen - Colossae - Colosseum - Colossochelys - Colostrum, Lat., med., den första modersmjölken, råmjölk. - Colt, Samuel - Coluber, zool. Se Snok. - Columba, zool. Se Dufva. - Columbanus - Columbarium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nebraska och Kansas, i s. till Indianområdet och
Nya Mejico, i v. till Utah. 270,644 qv.-kilom. (4,916
qv.-mil). Omkr. 120,000 innev. Torrt klimat. Åkerbruk
är möjligt endast genom artificiel bevattning. Landet
är rikt på guld- och silfvergrufvor. Icke obetydlig
skogstillgång. I C. upprinna floderna Nebraska,
Arkansas och Rio grande m. fl. Hufvudstad:
Denver. Staten bildades 1861 utaf delar af
Kansas, Utah, Nebraska och Nya Mejico.
Colorado, Sp., "röd", namn på cigarrer med brunt
täckblad. – Colorado claro, "ljusröd", namn på
cigarrer med ljusbrunt täckblad. Se Cigarr.
Colorado-skalbaggen, Chrysomela decemlineata,
zool., en till afd. Tetramera, ordn. Coleoptera
(skalbaggar) hörande insekt, som till kroppsformen
är äggrund och kullrig, till färgen gulaktig, med
svarta fläckar på hufvud och ryggsköld samt med
tio svarta långsgående band på täckvingarna. För
mer än femtio år sedan upptäcktes den i trakterna
af floderna Missouris och Arkansas’ öfre lopp, der
han lefde på åtskilliga vildt växande solanacéer,
bl. a. på potatisväxten. Det var likväl först 1861,
då nybyggare och med dem potatisodlingen framträngt
längre mot vester, som insekten (först i staten
Iowa) märktes vara skadlig för nämnda odling,
derigenom att de glupska larverna förstörde växtens
blad och på samma gång hindrade de underjordiska
stamknölarnas utveckling och tillväxt. Sedan dess har
denna insekt utbredt sig åt alla väderstreck. De
förluster insektens härjningar tillskyndat de
nordvestra staterna i Nord-Amerika beräknades för
några år sedan till mer än 10 mill. doll. (omkr. 40
mill. kr.). Tager man i betraktande huru otroligt
hastigt coloradoskalbaggen sprider sig, huru ofantligt
starkt han förökar sig och huru seglifvad han är, så
är det alls icke underligt, att man på de senare åren
hyst stor fruktan för hans öfverförande till Europa.
J. G. T.
Colossae, stad i Frygien, vid floden Lycus, nära
Hierapolis och Laodicea. Det förstördes omkr. år
64 (e. Kr.) af en jordbäfning, men blef snart
återuppbygdt. Det heter nu Chonas. Episteln till
Kolosserna skrefs till innevånarna i denna stad,
hvarest fans en af de äldsta kristna församlingarna.
Colosseum l. Coliseum (Ital. Coliseo), det gamla
Roms största och praktfullaste amfiteater, fordom
äfven kallad Flaviska teatern, påbörjades under
Vespasiani regering och fullbordades under Titus
(80 e. Kr.). Det var bestämdt till djurstrider
och gladiatorsfäktningar, men kunde, om arenan
sattes under vatten, användas äfven till låtsade
sjöstrider. Det hade en längd af 175,5 m. (591 f.),
en bredd af 150,8 m. (508 f.) och en höjd af 45,4
m. (153 f.) samt rymde 80,000 åskådare. Dess trägolf
hvilade på en väldig underbyggnad, som innehöll
rum för de vilda djuren och maskineri för sceniska
förändringar af alla slag. Öfversta sittraden
omslöts af ett ståtligt kolonngalleri. Den ofantliga
lokalen var öfverspänd med en praktfull duk, fäst
vid mastträd. Utvändigt öppnade sig de tre nedre
våningarna, som voro
prydda med doriska, joniska och korintiska
halfkolonner, mellan bågar, som åt det hela gåfvo
en lefvande och rik effekt. En fjerde våning,
med ogenombruten murmassa och motsvarande den inre
kolonnkransen, var prydd med korintiska pilastrar
och konsoler, på hvilka de förut nämnda mastträden
hvilade. Till sina vigtigaste konstruktiva delar
var denna jättebyggnad helt och hållet uppförd
af väl sammanfogade qvaderstenar; det öfriga
var af tegel. Tre af Roms största palats –
Pal. Farnese. Pal. Barberini och Pal. della
Cancelleria – äro byggda med qvadersten från
Colosseum, och likväl behöfdes för detta ändamål
endast hälften af dess yttre omfångsmur. Trots all
vandalism är denna byggnad den väldigaste jätteruinen
bland Roms alla minnesmärken.
Colossochelys Falc. & Cautley, ett med
landsköldpaddan (Testudo) nära befryndadt, numera
utdödt slägte. Det omfattade individer af jättelik
storlek" – bl. a. den väldiga C. atlas F. & C.,
hvars ryggsköld mätte 3,36 m. (12 f.) i längd och
1,68 m. (6 f.) i höjd (enligt andra uppgifter ännu
mera) – efter hvilka, tillsammans med ben efter
åtskilliga fossila däggdjur, lemningar anträffats i
tertiärbildningarna på Himalaja. J. G. T.
Colostrum, Lat., med., den första modersmjölken, råmjölk.
Colt, Samuel, amerikansk gevärsfabrikant, f. 1814,
d. 1862, uppfann 1828 revolvern (se d. o.), men fick
först 1835 tillfälle att i Patterson i New Jersey
upprätta en fabrik för sin uppfinning. Visserligen
måste han 1842 nedlägga fabriken, men planen
återupptogs 1847, då han, med anledning af det
mejicanska kriget, af regeringen fick en beställning
på 1,000 revolvrar. Fabriken utvidgades snart till
den grad, att den på en enda dag kunde leverera
en så stor reqvisition som den nämnda. Införandet
af revolvern i den nordamerikanska armén stegrade
afsättningen oerhördt.
Coluber, zool. Se Snok.
Columba, zool. Se Dufva.
Columbanus, irländsk munk, f. omkr. 550, begaf
sig 590, med tolf följesmän, som missionär till Burgund
och grundade der klostren Luxovium (nu
Luxeuil) och Fontenay. Munkar strömmade till
från alla håll för att inrätta sitt lif efter hans
stränga ordensregler. För sin djerfva frimodighet
inför den burgundiske konungen Teoderik II och hans
farmoder, Brunehilde, utstod C. svåra förföljelser och
måste till sist, 610, fly ur landet. Han begaf sig
då till Italien, der han upprättade klostret Bobbio
(n. om Genua), hvarest han förblef till sin död,
615. Hans Regula coenobitalis cum poenitentiali
finnes intagen uti Codex regularum (1638).
Columbarium (Kolumbarium), Lat. (af columba, dufva),
egentl. dufslag; underjordisk grafkammare, med i
rader öfver hvarandra anbragta nischer, i hvilka
urnor med aflidnas aska förvaras. Ett kolumbarium,
inrymmande grafvar för Livia Augustas frigifne och
slafvar, upptäcktes 1726 i närheten af Rom, och två
andra kolumbarier, från Augusti tid, uppdagades
1840 af Campana i närheten af Porta latina i Rom –
alla tre af den största vigt för konsthistorien och
för kunskapen om de romerska antiqviteterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
