Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbia, engelsk koloni i Nord-Amerika. Se Britiska Columbia - Columbia l. Oregon, flod i vestra delen af Nord-Amerika - Columbia, hufvudstad i nordamerikanska staten Syd-Carolina - Columbia, District of, territorium i Nord-Amerikas Förenta stater, upprättadt 1790 till permanent säte för regeringen - Columbia (Colombia) l. Columbias förenade stater (förr Nya Granada), republikanskt statsförbund i nordvestra Syd-Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Columbia [kålömbia], engelsk koloni i Nord-Amerika. Se
Britiska Columbia.
Columbia [kålömbia] l. Oregon, flod i vestra delen
af Nord-Amerika. Hon rinner upp i British Columbia,
under 50° n. br., från en bergsjö på vestra sidan
af Rocky mountains, flyter först mot n., derefter
mot s. in i Förenta staterna (Washington), upptager
från v. Kootanie (Flatbow), Clarkes river och Lewis
fork l. Snake river, vänder sig derefter mot v.,
bildar gräns mellan Washington och Oregon samt faller
ut i Stora Oceanen. Längd omkr. 2,000 kilom. (270
mil). Floden, som är rik på forsar och fall, är
segelbar endast 225 kilom. (30 mil) från sin mynning.
Columbia [kålömbia], hufvudstad i nordamerikanska
staten Syd-Carolina, vid floden Congaree. Omkr. 10,000
innev. Universitet (från 1804). 1865 uppbrände de
konfedererade en stor del af staden.
Columbia [kålömbia], District of, territorium
i Nord-Amerikas Förenta stater, upprättadt 1790
till permanent säte för regeringen. Det bildades
genom ett af staterna Virginia och Maryland
afträdt område, beläget vid Potomac-floden, och
utgör nu, sedan Virginia 1846 återfick sin del,
166 qv.-kilom. (3 qv.-mil). Innevånareantalet
är omkr. 140,000. Distriktet, som innesluter
förbundshufvudstaden, Washington, lyder
omedelbart under kongressen, i hvilken det icke är
representeradt.
Columbia (Colombia) l. Columbias förenade stater
(förr Nya Granada), republikanskt statsförbund i
nordvestra Syd-Amerika. Det sträcker sig från 12°
30’ n. br. till 0° 36’ s. br. och från 69° 30’ till
83° v. lgd (från Greenwich) samt gränsar i n. till
Karaibiska hafvet, i ö. till Venezuela och Brasilien,
i s. till Brasilien och Ecuador samt i v. till Stilla
hafvet och republiken Costarica. Arealen omkr. 830,700
qv.-kilom. (15,089 qv.-mil). Vestra delen genomlöpes
af en del af Anderna. Söderut bilda dessa berg
en högplatå, och i mellersta och norra delarna
framstryka tre grenar af dem. Mellan dessa flyta de
på nämnda högplatå upprinnande floderna Cauca och
Magdalena, hvilka förena sig i norra delen af landet
och gemensamt falla ut i Karaibiska hafvet. På den
mellersta kedjan reser sig landets högsta berg,
den 5,583 m. (omkr. 18,800 f.) höga vulkanen
Tolima. Vestra delen, en af verldens bergigaste
trakter, eger en mängd jätteberg, hvilkas medelhöjd
utgör 4,000 m. (13,500 f.). Östra delen af landet
tillhör Orinocos och Amazonflodens slättområden
(llanos). – Klimatet är tropiskt, med två årstider:
en torr tid och en regntid. Vid kusterna är hettan
ofantlig och mildras endast genom hafsvindarna.
I bergen är temperaturen något lägre. Till följd af
Andernas höjd möter man emellertid på jämförelsevis
korta afstånd de mest motsatta klimatföreteelser. –
Faunan är nästan densamma som i Central-Amerika. –
Floran är omvexlande och yppig, utom på de kala, torra
och blåsiga högslätterna (paramos). Trädgränsen finnes
vid en ansenlig höjd, på Tolima vid 3,360 m. (11,300
f.). En stor del af landet är betäckt med urskogar,
som lemna förträffligt virke, kinabark, perubalsam
och kautschuk till utförsel. Ett
särdeles högt värderadt trädslag är
vaxpalmen. Bomullsbusken växer mångenstädes vild. –
Åkerbruket är landets hufvudnäring, men står på
en låg ståndpunkt. Majs, bananer och pisang äro
de förnämsta födoämnena. Ris odlas föga; hvete
ännu mindre. Kakaoskörden är otillräcklig för
landets behof. Tobak och kaffe utgöra vigtiga
exportartiklar. Sockerrör odlas visserligen, men
ej tillräckligt till utförsel. – Boskapsskötseln är
icke af någon synnerlig betydenhet. – Bergsbruket,
som, i förhållande till landets metallrikedom, är
föga utveckladt, omfattar guld (årliga afkastningen
omkr. 40 mill. kr.), silfver, platina, koppar, jern,
bergsalt, stenkol, asfalt, svafvel och bernsten. –
Industrien är högst obetydlig, och husslöjden lemnar
till utförsel endast panamahattar och hängmattor. –
Handeln är ej så blomstrande, som den kunde vara i
ett land, hvilket är beläget mellan tvänne verldshaf
och har många goda hamnar. Befolkningens slöhet
och de dåliga samfärdsmedlen lägga stora hinder i
vägen för densamma. Farbara vägar finnas endast på
Bogotás högslätt. Det förnämsta kommunikationsmedlet
är Magdalena-floden, på hvilken en tämligen
liflig ångbåtsfart underhålles. Landet eger två
jernvägar: Panamá-linien, 75 kilom. (10 mil),
och linien Sabanilla–Barranquilla, 28 kilom. (3,8
mil). Införseln uppgick 1876 till ett värde
af 6,709,109 dollars (1 dollar = 3,73 kr.) och
utförseln till 10,049,071 dollars. De vigtigaste
hamnarna äro – utom frihamnarna Colon (l. Aspinwall)
och Panamá – Sabanilla, Santa Marta och Cartagena. –
Befolkningen utgjorde, enligt 1870 års folkräkning,
2,950,017 personer, af hvilka 1,600,000 voro hvita
eller mestizer med öfvervägande europeiskt blod,
500,000 ladinos (afkomlingar af indian och hvit) och
500,000 zambos (afkomlingar af indian och neger);
återstoden utgjordes af negrer. I landet finnas
dessutom omkr. 110,000 oberoende indianer ("indios
bravos"). Alla trosbekännelser äro tillåtna. Den
högsta kyrkostyrelsen utöfvas, hvad katolikerna
vidkommer, af en ärkebiskop, i Bogotá, och fem
biskopar. Presterskapet är, liksom folket, i hög
grad okunnigt. En ny skolorganisation, utarbetad
efter tyskt mönster, infördes 1870. I Bogotá finnes
ett universitet, och i hvarje stats hufvudstad ett
lärareseminarium. Landets nuvarande konstitution,
som antogs 1863, är en efterbildning af Förenta
staternas. Regeringen utgöres af en för två år vald
president och fyra ministrar. Den lagstiftande
myndigheten består af en representantkammare,
hvars medlemmar utses genom val, grundade på allmän
rösträtt, och en senat. – Unionens inkomster för 1877
beräknades till 3,114,619 dollars och dess utgifter
till 2,779,410 dollars. Statsskulden uppgick 1875 till
15,399,304 dollars. – Hären räknar i fredstid 1,500
man; i krig uppställer hvarje stat en kontingent,
utgörande 1 proc. af befolkningen. – Republiken
består af nio stater: Panamá, Magdalena, Bolivar,
Santander, Antioquia, Boyacá, Cundinamarca, Tolima
och Cauca, samt territorierna Goajira, Nevada och
Motilones, Bolivar, Cansanare, Santa Marta, San
Andres och San Luis de Providencia jämte, området
ö. om Kordillererna. Förbundets hufvudstad är
Santa Fé de Bogotá.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
