Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus, Kristoffer (Ital. Christoforo Colombo, Sp. Cristobal Colon)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta land. För att få hjelp till denna plans
utförande vände han sig först till Genua, men fick
der afslag, och sedan till Portugals konung,
likaledes utan resultat. Efter dessa motgångar begaf
han sig, 1484, till Spanien. Der vann han för sin
plan lifligt bifall och understöd bl. a. hos hertigen
af Medina Celi och drottning Isabella. 1487 fick
han i Salamanca för en samling lärda män
framlägga sin plan och dess grunder. De fleste af de
närvarande tillhörde det andliga ståndet och
bemötte hans påståenden med bibeln i hand samt
förklarade slutligen hela planen förflugen. I sin
förtviflan ämnade C. nu lemna Spanien för att
söka hjelp i Frankrike. Han begaf sig ock på väg;
men under ett uppehåll i La Rabidas kloster, nära
staden Palos i Andalusien, vann han under samtal
med munken Perez de Marchena, som varit
Isabellas biktfader, denne så för sin plan, att Perez
skref till drottningen ett bref, med den påföljd att
C. fick respengar och kallelse att begifva sig till
hofvet i lägret vid Granada (1492). Då emellertid
C:i stora fordringar, för den händelse upptäcktsfärden
lyckades, gjorde hvarje öfverenskommelse
med hofvet omöjlig, tog han åter till vandringsstafven
för att begifva sig till Frankrike. Men
han hade endast hunnit några mil från Granada,
då ett ilbud kallade honom tillbaka. Den 17
April 1492 undertecknades en öfverenskommelse,
enligt hvilken hofvet tillförsäkrade C. ärftlig
värdighet af amiral och vice-konung öfver de land,
han komme att upptäcka, samt tionden af
inkomsten från dessa land. Den 23 Maj var C.
redan i Palos, sysselsatt med expeditionens
utrustande.
Första resan: 3 Aug. 1492–15 Mars 1493.
Expeditionen bestod af ett för-däckadt fartyg,
amiralskeppet "Santa Maria", och tvänne smärre
kraveler utan för-däck: "Pinta", under Martin
Pinzon, och "Niña", under Vicente Yañez
Pinzon. Den lilla eskadern, på hvilken sammanlagdt
120 personer befunno sig, lyfte ankar
fredagen d. 3 Aug. 1492 kl. 8 på morgonen och
seglade först till Kanarieöarna samt derifrån d.
6 Sept. vesterut för att nå den af Marco Polo
beskrifna ön Zipangu (Japan). Den 13 Sept.
observerade man för första gången kompassens
missvisning, och d. 16 mötte väldiga sjögräsbankar
("Sargasso-hafvet"). Dessa ovanliga företeelser
väckte manskapets farhågor, hvilka C. dock
genom fyndiga förklaringar lyckades skingra.
Flere gånger trodde man sig nära målet, ja t.
o. m. se land, och betogs då af en plötslig glädje,
men återföll i en för hvarje gång djupare
misströstan. Ändtligen, d. 11 Okt. på qvällen, fästes
C:i uppmärksamhet på ett ljussken, som kom
och försvann vid horisonten, och när vid
midnattstid molnen skingrade sig, fick man se en
sandig strand utbreda sig i månskenet. Med ett
bart svärd i den ena handen och Kastiliens fana
i den andra steg C. morgonen derpå i land.
Sedan han och hans män på knä tackat Gud och
kysst marken, tog han landet i besittning för
Kastiliens krona och kallade det, till tack för sin
frälsning, San Salvador (Den helige frälsaren).
På infödingarnas tungomål hette landet Guanahani.
Det var en af Bahama-öarna, ovisst hvilken,
sannolikast den nuv. Vatlingön. C. hade
således kommit till Amerikas öar och ej till
dess norra fastland, hvilket han skulle hafva
funnit, om han ej d. 7 Okt. ändrat kurs från v.
till s. v. Enär han trodde sig hafva kommit till
en af Indiens yttersta öar, kallade han infödingarna
"indianer". Från San Salvador seglade
han söderut och upptäckte, utom flere små öar,
Cuba och Haiti (Española l. S. Domingo). På
den sistnämnda ön anlade han ett nybygge, La
Navidad, och qvarlemnade i detta omkr. 40
frivilliga, hvarefter han (Jan. 1493) återvände till
Europa. Efter en stormig resa kastade han d.
4 Mars 1493 ankar vid Tajos mynning och
mottogs med stor utmärkelse af Portugals konung.
Den 15 Mars gled han in i Palos hamn under
klockringning i staden. Hofvet vistades vid den
tiden i Barcelona, och C. begaf sig dit, i midten
af April. Hans intåg var ett slags triumf. Inför
Ferdinand och Isabella fick han aflägga en
fullständig berättelse om sin färd. Nyheten om den
underbara resan spred sig snabbt kring Europa
och framkallade en allmän hänförelse. En ny
resa beramades genast, och på alla håll röjde
sig äflan att få följa med.
Andra resan: 25 Sept. 1493–11 Juni 1496.
Den 25 Sept. 1493 lemnade C. Cadiz med en
flotta af 17 fartyg och 1,500 man. För att omvända
hedningarna i det nya landet medföljde tolf
andliga. I Nov. upptäckte C. öarna Dominica,
Maria Galante, Guadeloupe, Antigua och Portorico
samt nådde d. 22 Nov. Haiti. Nybygget på
sistnämnda ö hade blifvit förstördt och kolonisterna
dödade af de uppretade indianerna. C. anlade
derför ett nytt nybygge, Isabella, på nordkusten
af ön. I Febr. 1494 hemsände han till Spanien
en flotta med något i floderna vaskadt guld och
med lysande skildringar af landets härlighet.
Sjelf besökte han under en fem månaders seglats
(April–Sept. 1494) Cuba, som han antog vara
ett fastland, äfvensom Jamaica. Vid återkomsten
till Isabella föll han i en långvarig sjukdom.
Vidrigheter af annat slag tillstötte. Under hans
frånvaro hade den ene af hans bröder, Diego,
fört befälet på ön, men icke kunnat upprätthålla
ordningen. De hetlefrade spaniorerna, som
funnit sig svikna i sina förhoppningar om den nya
verlden, hade gjort myteri. En trupp missnöjda
seglade till Spanien, der de inför hofvet
framställde både det nya landet och den energiske
vice-konungen i allt annat än fördelaktig dager.
Hofvet skickade då Juan Aguado, C:i personlige
ovän, för att anställa en undersökning. I Okt.
1495 anlände denne till Haiti, men C. ansåg sig
för god att stå till svars inför honom och
inskeppade sig till Spanien. Vid hans ankomst
dit (Juni 1496) miste förtalet sin kraft: C.
mottogs väl vid hofvet och fick löfte om hjelp till
en ny upptäcktsfärd.
Tredje resan: 30 Maj 1498–25 Nov. 1500.
Förberedelserna till denna gingo långsamt; först
d. 30 Maj 1498 kunde C:i sex fartyg, till en
del bemannade med lösgifna förbrytare, gå till
segels, i San Lucar de Barrameda. Tre fartyg
togo genaste vägen till Haiti; med de tre öfriga
styrde C. åt s. v. och upptäckte d. 31 Juli ön
Trinidad samt kort derpå äfven norra kusten af
Syd-Amerika, hvilket han antog vara ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
