- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
533-534

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Consistorium - Consistorium ecclesiasticum generale - Consistorium generale. Se Consistorium ecclesiasticum generale. - Consols - Consortium - Constable - Constable, Archibald

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Konsistorium. – Consistorium academicum, akademiskt
konsistorium. Vid åtskilliga universitet finnas två
sådana myndigheter: C. a. majus, det större akademiska
konsistoriet, och C. a. minus, det mindre. Se
Universitet. – Consistorium ecclesiasticum, kyrkligt
konsistorium. Se Domkapitel. – Consistorialis, medlem
af ett konsistorium.

Consistorium ecclesiasticum generale l. Consistorium
generale,
en under 1600-talet tillämnad öfverstyrelse
för kyrkan och skolan i Sverige. 1623 föreslog Gustaf
Adolf, såsom han sjelf säger, "efter andra evangeliska
herrars och potentaters exempel", inrättandet af ett
Consistorium generale för afgörande af sådana frågor,
som ej tillhörde något visst kapitel eller ej kunde
afgöras af en biskop eller ock voro af sådan natur,
att äfven lekmäns betänkande tarfvades. Enligt
den nämnda år föreslagna instruktionen skulle
konsistoriet bestå af tolf medlemmar, hälften
andliga och hälften lekmän. Det skulle hafva till
åliggande att öfverse kyrkoordningen, öfvervaka dess
efterlefnad, hafva tillsyn öfver presterskapets
lära och lefverne, till konungens konfirmation
föredraga utnämningar till regala pastorat, hindra
kätterska och schismatiska lärors spridning, döma i
tvister mellan biskopar och församlingar samt hafva
inspektion öfver akademier, skolor, hospital, barnhus
och boktryckerier (censur). I särskilda skrifvelser
(Nov. 1623 och Mars 1624) underkastade biskoparna det
kongl. förslaget en hetsig, i vissa afseenden befogad,
kritik och afstyrkte, i likhet med presteståndet
i dess vid 1624 års riksdag afgifna betänkande, en
dylik öfverstyrelse, för så vidt som lekmän skulle
hafva plats i densamma, och yrkade, att bisittarna
skulle vara endast andliga. Vid 1625 års riksdag
föreslog konungen, att konsistoriet skulle bestå
endast af andliga, men icke af kyrkans högste män,
såsom biskoparna och det öfriga presterskapet velat,
utan af andra förfarna prestmän. Deremot invände
presterskapet, att personer, som lydde under
biskoparnas jurisdiktion, icke vore lämpliga att
sitta till doms öfver dessa, samt framlade förslag
till ny instruktion. Men biskoparna voro fortfarande
motsträfviga. Hela förslaget förföll för en tid,
men återupptogs af drottning Kristinas förmyndare och
blef då en partisak mellan adeln och presterna. Axel
Oxenstjerna tillskref biskoparnas maktlystnad och
framför allt Vesteråsbiskopen J. Rudbeckii åtgörande,
skulden till att konsistoriet – rikets tillärnade
sjette kollegium – ej kom till stånd. (Jfr "Handlingar
rörande inrättandet af ett Consistorium ecclesiasticum
generale", i "Handlingar rörande svenska kyrkans
och läroverkens historia", utg. af P. E. Thyselius,
1839–41.) J. Th. W.

Consistorium generale. Se Consistorium ecclesiasticum
generale
.

Consols, Eng. (förkortning af consolidated stocks),
fonderad statsskuld, särskildt Englands, å hvilken
räntorna betalas med vissa särskildt anvisade
statsinkomster; för sådana statsskulder utfärdade
obligationer. Vanligen betecknas med consols
obligationerna på en 1751, genom förening af flere,
förut skilda tre-procents-fonder, uppkommen engelsk
skuld, som

utgör den vigtigaste och största delen af den
britiska statsskulden. Vid sin uppkomst utgjorde
den ett kapital af 9,137,812 p. st. F. n. (1879)
belöper den sig till 398 mill. p. st.

Consortium (Konsortium), Lat. (af consors, deltagare),
förening af två eller flere personer, i synnerhet
om de förenat sig till bedrifvande af handel eller
yrke. Jfr Konsorter.

Constable [kånstaböl], Eng. (urspr. samma ord som
det franska connétable och infördt till England
af de normandiske eröfrarna), i äldsta tider namn på
en person med hufvudsakligen militärisk befattning,
nu en person, hvilken det åligger att upprätthålla
fred och ordning, polisbetjent. Öfvervakandet
af friden och ordningen var i England ända till
nyaste tider uteslutande en medborgerlig pligt, och
medborgaren-polismannen betecknades med orden "high
constable", "petty l. parish constable" och "special
constable". High constables valdes alltifrån 1284,
då deras införande påbjöds, af häradsrätten, två för
hvarje härad, och hade till sin förnämsta uppgift att
hålla vapensyn med de krigstjenstskyldige. Såsom
i viss mån deras underlydande samt ordningens
upprätthållare och den exekutiva myndigheten
inom stadsområdet eller sockenkommunen stodo
petty l. parish constables. Dessa tjenstemän, som
ursprungligen voro kommunföreståndare, förskrifva sig
från Edvard III:s regering (1327–77). De utsagos, för
ett års tid, af grefskäpsdomarena, efter kommunvis
inlemnade förteckningar öfver sådana personer, som
voro skyldiga att förrätta constable-tjenst. Utom
parlamentsledamöter, domare, prester, skollärare,
läkare, civila ämbetsmän och officerare hade nämligen
hvarje välfrejdad medborgare denna skyldighet. Såväl
high constables som parish constables äro nu i
sjelfva verket afskaffade – huruvida sådana skola
tillsättas eller ej är lemnadt åt de särskilda
grefskapens domare att afgöra – genom upprättandet
af en fast och till en del af kommunerna, till en
del af staten aflönad polisstyrka för städerna
("borough constables") och landsbygden ("county
constables"). Special constables äro medborgare,
som antingen frivilligt anmäla sig eller befallas
att biträda den vanliga ordningsmakten, då den
befinnes otillräcklig för lugnets upprätthållande. I
spetsen för hela polisstyrkan inom ett grefskap
står en chief constable. London har sin särskilda
polis. Kostnaderna för underhållet af Englands hela
polisinstitution uppgå till 2,255,000 p. st. (nära 41
mill. kr.) årligen. – Lord high constable var under
medeltiden en hof- och riksämbetsman, motsvarande
"konnetabeln af Frankrike". Ämbetet var ärftligt till
1521 och har sedan dess varit besatt endast vid vissa
högtidliga tillfällen, t. ex. kröningar. J. Th. W.

Constable [kånstaböl], Archibald, engelsk
bokförläggare, f. 1774, d. 1827, utgaf från 1801
"Farmers’ magazine" och "Scots’ magazine" samt
grundade 1802 den berömda tidskriften "Edinburgh
review". Han var en af Walter Scotts närmaste
vänner och förläggare till större delen af hans
arbeten. 1815–24 utgaf C. 4:de, 5:te och 6:te
upplagorna af "Encyclopaedia britannica" och från
1825 "Constable’s miscellany", en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free