Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cotin, Charles - Cotopaxi - Cotrone - Cotswold-får - Cotswold hills - Cotta - Cotta, Heinrich - Cotta, Bernhard von - Cottage - Cottagesystem - Cottendorf, Cotta von, tysk familj. Se Cotta. - Cottereau, Jean, chouan-chef. Se Chouaner. - Cottin, Sophie, född Ristand - Cottius, Marcus Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cotin [kåtäng], Charles, fransk skald och prest,
Ludvig XIV:s allmoseutdelare, f. 1604, d. 1682,
har för sin odödlighet att tacka hufvudsakligen de
mördande speglosor, för hvilka Boileau och Molière
gjorde honom till skottafla. Den senare parodierade
honom som Trissotin i "Femmes savantes". C. utgaf en
mängd skrifter på vers och prosa.
Cotopaxi [-pachi], en af Kordillerernas vulkaniska
toppar, i sydamerikanska republiken Ecuador, s. ö. om
staden Quito. Höjd 5,595 m. (18,840 f.).
Cotrone, stad i den italienska prov. Catanzaro
(Kalabrien), vid Taranto-viken. Omkr. 8,000
innev. Handel och skeppsfart. Saltbrytning ur de i
närheten belägna bergsaltgrufvorna. C. var i forntiden
en grekisk koloni och hette då Kroton.
Cotswold-får [kåtsoåld-] kallas en i engelska
grefskapet Gloucester hemmahörande får-ras,
som under innevarande århundrade korsats med
Newv-Leicester-får och derigenom blifvit mera
snabbvuxen samt lättare att göda än den ursprungliga
rasen. Cotswoldfåren äro hvita och sakna horn samt
hafva en lång, lockig och glänsande ull. Deras höjd
öfver manken är 70–76 centim. (2,36–2,56 f.), och
kroppens längd från bringan är 90–94 centim. (3–3,16
f.). De äro fullvuxna vid 12–15 månaders ålder och
uppnå i godt tillstånd vid denna ålder en vigt af
80–90 kilogr. (188–211 skålp.). Mängden af ull i
tvättadt tillstånd uppgår årligen till 3–4 kilogr.
(7–9,4 skålp.). – Till Sverige hafva under senare
åren åtskilliga djur af denna ras blifvit införda,
men de kunna med fördel underhållas endast der rika
beten finnas. C. A. L.
Cotswold hills [kåtsoåld-], bergskedja i engelska
grefskapet Gloucester. Den sträcker sig från Bath
mot n. ö. till trakten af Stratford-on-Avon.
Cotta, namn på en från Milano härstammande familj,
som i början af 15:de årh. inflyttade till Tyskland,
der flere af hennes medlemmar utmärkt sig som
bokförläggare. 1. Johann Georg C. grundlade 1640
den sedan så ryktbara "J. G. Cotta’sche buchhandlung"
i Tübingen. – 2. Johann Friedrich, friherre von
C., f. 1764 i Stuttgart, öfvertog 1787 ledningen af
firman i Tübingen och bragte henne från en tämligen
vacklande ställning upp till stort anseende. 1793
uppgjorde han planen till "Allgemeine zeitung",
hvilken 1798 började utgifvas i Stuttgart och 1816 i
Augsburg samt ännu är Tysklands förnämsta politiska
tidning. Jämte Schiller grundlade han 1795 tidskriften
"Horen", och ensam började han flere periodiska verk
af betydenhet, såsom "Politische annalen", "Jahrbücher
der baukunde", "Almanach für damen", "Morgenblatt",
"Ausland" och "Polytechnisches journal". Flere af
Tysklands berömdaste författare: Göthe, Schiller,
Herder, Fichte, Schelling, Richter (Jean Paul), Tieck,
Voss, bröderna Humboldt m. fl., räknade för en ära att
få sina verk utgifna på C:s förlag. Unga förmågor,
t. ex. grefve von Platen-Hallermünde, understöddes
frikostigt af honom. 1810 nedsatte C. sig i Stuttgart
och förvärfvade adelskap åt sin familj, som derefter
kallades C. von Cottendorf. Död 1832. – 3. Georg,
friherre C. von Cottendorf, deu förres son, f. 1796,
d. 1803, öfvertog vid faderns död ledningen af
firman, hvars verksamhet alltmer utvidgats genom
inköp af åtskilliga andra förlag och utgifvande af
nya folkupplagor af Göthes och Schillers skrifter,
A. von Humboldts "Kosmos" m. fl. arbeten.
Cotta, Heinrich, tysk forstman, f. 1763
i Sachsen-Weimar-Eisenach, d. 1844 som
kongl. sachsiskt oberforstrath, är märklig
särskildt såsom grundläggare af forstakademien
i Tharand. Han var sjelf under en längre tid dess
direktör och förste lärare. C. var tillika en mycket
framstående författare i forstvetenskap. Bland
hans skrifter må nämnas: Anweisung zum waldbau
(1817; 8:de uppl. 1856), Entwurf einer anweisung
zur waldwerthberechnung (1818; 4:de uppl. 1849),
Anweisung zur forsteinrichtung und abschätzung
(1820) och Grundriss der forstwissenschaft (1832;
6:te uppl. 1871).
Cotta, Bernhard von, tysk geognost, f. 1808, professor
i geognosi vid bergsakademien i Freiberg 1841–74,
har förnämligast sysselsatt sig med undersökningar
af de geognostiska förhållandena i konungariket
Sachsen och i Thüringen. Han har bl. a. utgifvit:
Geognostische karte des königreichs Sachsen (1832–42),
Anleitung zum studium der geognosie und geologie
(1839), Geologische briefe aus den alpen (1850),
Die geologie der gegenwart (1866, 5:te uppl. 1878)
och Der Altai o. s. v. (1871).
Cottage [kåttedsch], Eng. (af cot, hydda. Jfr
Fornn. kot, Sv. kåta), hydda; litet prydligt landthus
straxt utanför en stad, villa; arbetarebostad. Jfr
Cottage-system.
Cottagesystem (se Cottage), det aflöningssystem,
enligt hvilket arbetaren får bostad emot det att den
kontanta aflöningen utgår med något mindre belopp,
än som eljest skulle varit fallet. Detta system
användes vid åtskilliga större svenska industriella
anläggningar, t. ex. Stabbarps och Bjufs stenkolsverk
i Skåne. Stundom är det modifieradt derhän, att
arbetaren, derigenom att arbetsgifvaren vid hvarje
betalningsdag innehåller en viss del utaf hans
tillgodohafvande, småningom göres till egare af det
hus eller den lägenhet han bebor. Denna modifikation
lärer dock ej hafva visat sig fullt lämplig.
Cottendorf, Cotta von, tysk familj. Se Cotta.
Cottereau [-örå], Jean, chouan-chef. Se Chouaner.
Cottin [-täng], Sophie, född Ristaud, fransk
romanförfattarinna, f. 1773, d. 1807, skref bl. a. de
ryktbara kärleksromanerna Claire d’Albe (1798;
"Clara von Alben", 1825), Malvina (1800; "Malvina",
1828), Amélie Mansfield (1802; "Amalia Mansfeld",
1820), Mathilde (1805; "Mathilda, prinsessa af
England. Historisk berättelse från korstågstiden",
1825–26) och Elisabeth ou les exilés de Sibérie
(1806). Hennes Oeuvres complètes utkommo 1806
(nya uppl. 1820 och 1847). Fru C:s arbeten uppenbara
en ren och varm känsla, men vittna på samma gång om
obekantskap med verlden och menniskorna.
Cottius, Marcus Julius, en galler, som under
inbördes krigen i romerska riket efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
