- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
601-602

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Courtray - Cousin - Cousin, Jean - Cousin, Charles Guillanme - Cousin, Victor - Cousinéry, Esprit Marie - Cousin-Montauban, fransk general och ministerpresident. Se Palikao. - Coustou

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1876). Spetstillverkning. Staden har varit skådeplats
för många strider, bl. a. den s. k. sporrslagtningen
(d. 4 Juli 1302), i hvilken det franska ridderskapet
under Robert af Artois blef i grund slaget af
flamländarna under grefve Johan af Namur.

Cousin [-säng], Fr. (af Med. Lat. cossofrenus,
syskonbarn, af Lat. consobrinus, af con- och
soror, syster). Se Kusin. – Cousinage [-asch],
Fr., kusinskap.

Cousin [-säng], Jean, fransk konstnär, f. omkr. 1500,
d. 1589 l. 1590, gjorde sig ett berömdt namn som
glasmålare (fönster i katedralen i Sens m. m.), men
var äfven en på sin tid högt uppburen historiemålare
och bildhuggare. Han författade jämväl en afhandling
om perspektivet och en annan om "la pourtraicture".

Cousin [-säng], Charles Guillaume, fransk bildhuggare,
föddes 1707 i Pont-Audemer. Hos hvem han fick sin
utbildning är icke bekant; men han måtte ansetts
ega verklig skicklighet, eftersom baron von Giedda,
svensk envoyé i Paris, 1737 slöt kontrakt med
honom om anställning vid den några år förut åter
påbörjade slottsbyggnaden i Stockholm, dit han anlände
s. å. Om hans verksamhet till 1740 är ingenting
bekant. På sommaren sistnämnda år, då kontraktet
gått till ända, besökte han sitt hemland. I Stockholm
vistades han ännu på våren 1745, likväl utan fast
lön, arbetande endast efter beställning. 1741
utförde han en grupp, Enigheten, för rikssalen,
och 1743 några gipsarbeten i slottskapellet. Högst
sannolikt är han äfven mästare till åtskilliga
andra af rikssalens dekorativa stoder, emedan
Larchevesque uppgifves hafva utfört endast ungefär
halfva antalet af dem. C. efterlemnade äfven några
byster, t. ex. af Adolf Fredrik, öfverintendenterna
Hårleman och Cronstedt, porträttmålaren Arenius
m. fl. Många tillägga honom jämväl karyatiderna och
medaljongerna å vestra slottsfasaden. Under eller
straxt efter 1745 återvände han till Frankrike
och tillbragte der obemärkt sitt återstående lif,
sannolikt i sin födelsestad, hvarest han afled 1783. –
C:s arbeten, särdeles bysterna, röja en öfvad och
naturtrogen hand. Såsom konstnär fördunklades han
af sin snillrike landsman Bouchardon, som kom till
Sverige 1741. -rn.

Cousin [-säng], Victor, fransk filosof, politiker
och skriftställare, född å. 28 Nov. 1792 i Paris,
blef 1812 lärare vid Ecole normale i nämnda
stad och 1816 derjämte föreläsare i filosofi vid
Sorbonne. Under en resa till Tyskland 1817 lärde
han känna detta lands filosofi, öfver hvilken han
1818–22 höll föreläsningar vid Sorbonne och Ecole
normale. Men som han af de tyske filosofernas satser
gjorde tillämpningar på politiska förhållanden,
afskedade regeringen honom sistnämnda år från hans
lärareplatser. Derefter sysselsatte han sig med
enskild undervisning till 1824, då han företog
en ny studieresa till Tyskland. 1827 återfick han
sin lärostol vid Ecole normale och invaldes 1830 i
Franska akademien. Efter Julirevolutionen sistnämnda
år hugnades han med åtskilliga förtroendesysslor
och hedersbetygelser. Så blef han 1831 medlem af
"conseil d’état", 1832 direktör för Ecole normale och

pär af Frankrike samt 1840 undervisningsminister
i Thiers’ kabinett, hvilken senare syssla
han emellertid lemnade redan efter några
månader. Derefter deltog han icke i det offentliga
lifvet förrän 1848, då han med sin penna understödde
regeringen i hennes sträfvan att lugna och
förbättra folket. Från 1849 till sin död, d. 13
Jan. 1867, egnade han sig uteslutande åt studier och
skriftställareverksamhet. Hans förnämsta arbeten, af
hvilka åtskilliga räknas till den franska literaturens
mästerverk, äro Fragments philosophiques (1826–38;
3:dje uppl. 1865), De la métaphysique d’Aristote
(1835), Cours d’histoire de la philosophie morale
au XVII:e siècle
(1840; ny uppl. 1861), Cours de la
philosophie moderne
(1841–46), Etudes sur Pascal
(1842; ny uppl. 1857), Madame de Longueville (1853;
3:dje uppl. 1867), Du vrai, du beau et du bien
(1853), Madame de Sablé (1854), Madame de Chevreuse
(1856; ny uppl. 1862), Madame de Hautefort (1856),
La société française au XVII:e siècle (1858–67) och
Histoire générale de la philosophie (1863). Dessutom
utgaf han ypperliga editioner af Proclus (1820–27)
och af Cartesius (1826) samt en högt skattad
öfversättning af Platos skrifter (1825–40). Han var
äfven en flitig medarbetare i flere tidskrifter,
t. ex. i "Revue des deux mondes". – C. eger mindre
betydelse som sjelfständig tänkare, än derigenom
att han gjorde sina landsmän bekanta med den tyska
filosofien. I början slöt han sig till Kant och
Fichte, sedermera till de från Schelling utgångna
riktningarna och närmade sig slutligen Hegel.
L. H. Å.

Cousinéry [-ri], Esprit Marie, fransk numismatiker,
f. 1747, d. 1833, gick den diplomatiska banan och
blef konsul i Saloniki 1773, men sattes efter
revolutionen, för sitt vänskapliga förhållande
till Choiseul-Gouffier, på emigranternas lista och
vistades derefter mestadels i Smyrna till 1803, då han
återvände till Frankrike. Talleyrand lät då tilldela
honom ett årligt understöd af 6,000 fr. (4,200 kr.),
hvilket dock indrogs, då C. för 136,000 fr. (95,200
kr.) till München sålde sin i österlandet förvärfvade
samling af ålderdomliga mynt. 1825 fick C. likväl
åter en pension, på 5,000 fr. (3,500 kr.). En andra
myntsamling sålde han till konungen af Bajern för
75,000 fr. (52,500 kr.), en tredje till kejsaren af
Österrike för 33,000 fr. (23,100 kr.) och en fjerde
till Pariskabinettet för 60,000 fr. (42,000 kr.). Af
hans skrifter må nämnas Essai sur les monnaies
d’argent de la ligue Achéenne
(1825) och Voyage dans
la Macédoine
(1832).

Cousin-Montauban [-säng mångtåbang], fransk general
och ministerpresident. Se Palikao.

Coustou, namn på tre franska bildhuggare. Nicolas C.,
f. 1658, d. 1733, och Guillaume C. d. ä., hans broder,
f. 1678, d. 1746, voro först lärjungar hos Coysevox,
deras morbroder, och utbildade sig sedermera genom
studiet af barockskulpturen uti Italien. Guillaume
C
. d. y., den förres son och lärjunge, f. 1716,
d. 1777, var den minst berömde af de tre. De prydde
offentliga trädgårdar, palats och kyrkor i Paris
med mytologiska, allegoriska och religiösa grupper,
stöder och reliefer. Alla tre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free