Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cowes - Covilhao - Covington - Cowley, Abraham - 1. Cowley, Henry Wellesley, earl of C. - 2. Cowley, Henry Richard Charles Wellesley, earl of C., den förres son - Covolo - Cowper, William - Coxcie l. Coxcyen, nederländsk målare. Se Cocxie. - Coxe, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närheten ligger drottning Victorias lustslott
Osborne house.
Covilhao [-jaung], stad i portugisiska distriktet
Guarda (provinsen Beira), vid foten af Sierra
de Estrella. Omkr. 9,000 innev. Betydande
yllemanufaktur. I närheten varma mineralkällor.
Covington [kövingtön], stad i nordamerikanska staten
Kentucky, vid Ohio, midtemot Cincinnati. Omkr. 25,000
innev. Baptistseminarium. Liflig industri.
Cowley [kauli], Abraham, engelsk skald och författare,
föddes i London 1618. Redan 1628 gjorde han sitt
poetiska lärospån med den episka dikten Tragicall
history of Piramus and Thisbe. Denna, jämte några
andra barndomsdikter, utgåfvos 1633 under titeln
Poetical blossoms. Redan ryktbar som skald, blef
han 1636 student i Cambridge, hvarifrån han dock
för sina rojalistiska sympatier 1643 fördrefs af
puritanerna. Derefter begaf han sig till Oxford,
der han fortsatte sina studier och förvärfvade sig en
betydlig lärdom. Efter slaget vid Marston Moor (1644)
följde han Karl I:s gemål, Henriette, till Frankrike,
der han qvarstannade till 1656, sysselsatt med
utförandet af en mängd vigtiga uppdrag för den biltoga
konungafamiljen. Vid sin återkomst till England blef
han häktad och återvann ej friheten förrän han ställt
en dryg borgen. Vid Cromwells död (1658) begaf han sig
å nyo till Frankrike, men återvände vid restaurationen
(1660), af hvilken han likväl ej skördade de förmåner,
som motsvarade de tjenster han gjort Stuartarna. Sina
sista år tillbragte C. i enslighet på en aflägsen
farm, der han dog d. 28 Juli 1667. Bland arbeten
från hans ynglinga- och mannaålder må nämnas The
love’s riddle (1638), ett herdedrama, The mistress
(1647), en samling herdeqväden, The Davideïs (1656),
ett ofullbordadt epos, samt The pindarique odes och
Anacreontics, hvilka alla vunno stort anseende hos
hans samtid – han fördunklade till och med Milton –,
men nu äro glömda. C:s största förtjenst som skald
var, att han bröt med den engelska lyrikens häfdvunna
stelhet och gaf uppslag till en mjukare och fylligare
poetisk diktion. C. var äfven en flitig essayist. Som
prosatör intager han ett af de främsta rummen bland
sina samtida. Som vetenskaplig författare framträdde
han med det botaniska verket Liber plantarum
(1662–78). Hans samlade arbeten utkommo 1688.
1. Cowley [kauli], Henry Wellesley, earl of C.,
engelsk diplomat, yngre broder till hertigen
af Wellington, föddes 1773, åtföljde 1797 såsom
handsekreterare sin äldre broder till Ostindien, blef
1800 regeringskommissarie i Mysore och förvaltade
till 1803 riket Audh, hvilket hufvudsakligen
genom hans bemedling förvärfvades af Ostindiska
kompaniet. 1807 blef han medlem af underhuset
och skattkammarsekreterare. 1809 skickades han
såsom Englands sändebud till Spanien, i hvars
ledning han mäktigt ingrep, och 1823 till Wien,
der han stannade till 1831, samt 1841 till Paris.
Död derstädes 1847. Redan 1828 hade han blifvit
upphöjd till peer.
2. Cowley [kauli], Henry Richard Charles Wellesley,
earl of C., den förres son,
engelsk diplomat, f. 1804, var 1843–47
legationssekreterare i Konstantinopel, beklädde
derefter flere ytterst maktpåliggande sändebudsposter
(1848 hos schweiziska edsförbundet, s. å. hos den
revolutionära tyska riksförsamlingen i Frankfurt
och 1851 hos tyska förbundsdagen) samt var 1852–67
ambassadör i Paris. Han lär hafva egt mycket
inflytande hos Napoleon III. Såsom den ene af
Englands fullmäktige undertecknade han 1856 års fred
i Paris och afslöt 1857 derstädes Englands fred med
Persien. Kort före utbrottet af italienska kriget
(1859) afgick han i en speciel beskickning till Wien
för att afvärja en brytning mellan Frankrike och
Österrike, men lyckades ej i detta värf.
Covolo (T. Kopel), bergspass i den italienska
prov. Belluno (Venezia). Genom detta pass går,
längs Brenta, en af de stora vägarna mellan Italien
och Tyrolen, och vid detsamma ligger den fordom
starka gränsfästningen C., som 1509 intogs af kejsar
Maximilian I och lades till Tyrolen.
Cowper [kaupör], William, engelsk skald, föddes
d. 26 Nov. 1731 i Berkhamstead i grefskapet
Hertford. Från sin tidigare ungdom led han af en
menniskoskygghet, som ökades genom råa skolkamraters
ovärdiga beteende. Genom familjeförbindelser blef
han utnämnd till sekreterare i öfverhuset, men hade
alltför ringa sjelftillit att mottaga platsen. Till
följd af religionsgrubbel måste han en tid vårdas på
ett dårhus. Från 1767 vistades han i Olney, der han
hade vänner, som intresserade sig för hans person
och skaldskap. 1773 angreps han emellertid å nyo
af sin själssjukdom. Sedan han 1778 tillfrisknat,
började han med ifver egna sig åt poesien. 1782
utgaf han en samling dikter, men lyckades ej vinna
bifall. Vid denna tid blef han bekant med den ädla och
snillrika lady Austen, som utöfvade ett fördelaktigt
inflytande på hans nedstämda lynne. Under hennes
lifvande påverkan författade han den komiska balladen
John Gilpin, en af mild humor uppfylld dikt, och det
didaktiska skaldestycket The task (1785), hans största
och bästa verk, i hvilket han skildrar sig sjelf, sitt
hem, sina vänner, den fattiga arbetarebefolkningens
lif och Olneys fridfulla bygd. C. verkställde äfven
öfversättningar af Iliaden och Odyssén (1791). Död
d. 25 April 1800. Den fullständigaste och bästa
upplagan af hans verk utgafs 1833–37 af Southey. Hans
Memoirs utkommo 1816. C:s Private conespondence
(1824) visar, att han var en af Englands förnämste
brefskriftställare. Han var en af de förste engelske
skalder, som gjorde sig fria från den franska smakens
fjättrar och häfdade naturens rätt i dikten. C. gaf
äfven diktningen ett nytt innehåll, i det han gjorde
vigtiga sociala spörsmål till ämnen för poetisk
behandling.
Coxcie l. Coxcycn, nederländsk målare. Se Cocxie.
Coxe [kåx], William, engelsk reseskildrare och
historieskrifvare, f. 1747, inträdde 1771 på den
presterliga banan, blef 1805 ärkedjekne i Wilts och
dog (blind) 1828. Såsom handledare åt unga ädlingar
gjorde han resor i Schweiz,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
