Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Crillon, fransk adlig slägt - Crimen, lat. (af cernere, undersöka), beskyllning - Criminil, Reventlow-, dansk adelsslägt - Crinoidea, zool. Se Hårstjernor - Crispalt, en 3,080 m. (10,373 f.) hög bergspets - Crispi, Francesco - Crispin, titeln på en betjentrol i franska lustspelet under 17:de och 18:de årh. - Crispinus, italienskt helgon och martyr - Crispus, Konstantin den stores äldstes son - Cristiernin, Harald af (före adlandet Christiernin)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
general-löjtnant. Till följd af en tvist med franska
ministèren gick C. 1762 i spansk tjenst. I Spanien
fick han efter den af honom verkställda eröfringen
af Minorca (1782) titeln hertig af Mahon (efter
öns hufvudstad) och blef sedermera generalkapten
i Murcia och Valencia. C. utgaf Mémoires (1791),
hvari han visar sig som en förträfflig kännare af
krigskonsten. Död 1796. – 3) Louis Antoine François
de Paule de C., hertig af Mahon, den förres son,
f. 1775, var först i spansk tjenst, men tjenade
1795–97 som frivillig under Moreau. 1807 blef han
generalkapten öfver Baskiska provinserna. Efter
Ferdinand VII:s tronafsägelse (1808) trädde han,
enligt dennes önskan, i Josef Bonapartes tjenst,
men blef likväl efter Ferdinands återuppstigande på
tronen (1814) landsförvisad och bosatte sig då i
Frankrike. Död 1832. – 4) Marie Girard Louis Félix
Rodrigues Berton de Balbes, hertig af C., fransk
general, den förres brorson, f. 1782, inträdde 1814 i
Ludvig XVIII:s garde och deltog såsom öfverste för ett
infanteriregemente i spanska fälttåget, under hvilket
han utmärkte sig genom ockupationen af San Lucar
och Algeciras samt utnämndes till generalmajor. 1820
efterträdde han sin fader som medlem af pärskammaren,
der han ådagalade stor hofsamhet och aktning för
"chartan". Efter Julirevolutionen (1830) slöt han
sig till den nya dynastien, men deltog, alltifrån
utbrottet af 1848 års revolution, ej i det offentliga
lifvet. C. var den siste af sin ätt och dog 1870.
Crimen, Lat. (af cernere, undersöka), beskyllning;
brott, missgerning. – Crimen laesae majestatis,
majestätsbrott, förbrytelse mot en monarks person
eller mot den högsta öfverheten; statsförbrytelse,
högförräderi (jfr Kriminal).
Criminil, Reventlow-, dansk adelsslägt, härstammande
från en fransk emigrant, markis François Valent le
Merchier de C., hvilken 1796 kom till Holstein. Denne
gifte sig der med en grefvinna Schimmelmann och fick
med henne två söner, hvilka 1815 adopterades af sin
morfaders svåger, en Reventlow, och 1820 af danska
regeringen fingo namn och vapen som grefvar af R.-C. –
1) Joseph Carl le Merchier, grefve af R.-C., f. 1797,
blef 1842 president i det slesvig-holsteinska kansliet
och tillika regeringskommissarie i den slesvigska
ständerförsamlingen. Som ifrig slesvig-holsteinare
samverkade han troget med ståthållaren, prins Kristian
af Augustenborg, och aflägsnades samtidigt med denne,
1846. Derefter blef han öfverpresident i Altona,
slöt sig 1848 till upproret och dog 1850. – 2)
Heinrich Anna le Merchier, grefve af R.-C., den
förres broder, f. 1798, blef 1831 deputerad i det
slesvig-holsteinska kansliet och 1842 utrikesminister
samt var 1846–48 president för kansliet (efter
brodern). Jan. 1852–Dec. 1854 var han, som minister
för Holstein och Lauenburg, medlem af den nya
helstatsministèren och tillhörde hvad man kallade de
lojale slesvig-holsteinarna, som visserligen önskade
vidmakthålla förbindelsen med Danmark, men dock
ville sammanknyta Slesvig och Holstein så nära som
möjligt. Död 1869. E. Ebg.
Crinoidea, zool. Se Hårstjernor.
Crispalt, en 3,080 m. (10,373 f.) hög bergspets på
gränsen mellan de schweiziska kantonerna Graubünden
och Uri.
Crispi, Francesco, italiensk statsman, f. på Sicilien
1819, var en tid sakförare i Neapel, men slöt sig 1848
till den revolution, som då utbröt i Palermo, samt
var upprorsstyrelsens krigsminister till 1849, då han,
i anledning af den bourbonska regeringens seger, måste
fly till Frankrike. 1860 deltog han i Garibaldis tåg
till Sicilien och ordnade denna ös förvaltning. 1861
invaldes han i italienska parlamentet, der han
blef den konstitutionella vensterns ledare och
1876 deputerade-kammarens president. Sedan hans
politiske motståndare Nicotera, genom sitt modiga
försök att införa ordning på Sicilien, ådragit sig
syditalienarnas ovilja och måst lemna sin post såsom
inrikesminister, blef C. hans efterträdare, d. 28
Dec. 1877. En mot C. framställd ärerörig beskyllning
för tvegifte och en deraf föranledd skandalös
rättegång – genom hvilken hans medborgerliga anseende
fick en obotlig knäck – nödgade honom att redan i Mars
1878 utgå ur ministèren. C. frikändes af domstolen
derför att hans första, 1855 på Malta ingångna,
äktenskap ansågs ogiltigt på grund af ett formfel.
Crispin [-äng], titeln på en betjentrol i franska
lustspelet under 17:de oeh 18:de årh. Denna rol
infördes 1660 af Raimond Poisson och hade sin
blomstringstid 1677–1730.
Crispinus, italienskt helgon och martyr,
härstammande från en ädel romersk slägt. Under den
diocletianska förföljelsen mot de kristne flydde
han, jämte sin broder Crispianus, till Soissons,
der de båda slogo sig ned såsom skomakare. 287
häktades de och kastades i en kittel med sjudande
bly. De bägge bröderna betraktas såsom skomakarnas
skyddspatroner. Det berättas om dem, att deras
nitälskan för de fattige gick så långt, att de stulo
läder af välmående garfvare för att göra skodon åt
de behöfvande. Derför kallas också välgerningar, som
visas på andras bekostnad, för "crispinader". Den
25 Oktober är C:i dag.
Crispus, Konstantin den stores äldste son, blef 17
år gammal "caesar" och fick sig Galliens förvaltning
ombetrodd. Vid nedre Rhen besegrade han 321 frankerna,
som från detta håll hotade hans provins. I striden
mot Licinius 323 förde C. med framgång befälet öfver
sin faders här och segrade jämte honom vid Adrianopel
och Bysantium. 326 lät Konstantin döda sin begåfvade
och ridderlige son på lös misstanke om att han stått
i brottsligt förhållande till sin styfmoder, Fausta.
Cristiernin, Harald af (före adlandet Christiernin),
amiral, sjöhjelte, född d. 24 Dec. 1751, ingick
1769 vid k. flottan och blef 1776 major vid
amiralitetet. 1777–80 tjenstgjorde han i den
engelska marinen. Sistnämnda år beordrades han
att som fregattchef taga under konvoj alla genom
Öresund utgående svenska handelsfartyg. Sedermera
utmärkte han sig genom mod och skicklighet under flere
sjöexpeditioner. Efter hemkomsten från en expedition
till Marocko blef han 1783 adlad. 1785 utnämndes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
