Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cronaca, florentisk arkitekt. Se Pollajuolo - Cronegk, Johann Friedrich von - Cronhamn, Johan Peter - Cronhawen, Paul - Cronhielm, svensk adlig ätt - 1. Cronhielm, Gustaf - 2. Cronhielm, Salomon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cronaca, florentinsk arkitekt. Se Pollajuolo.
Cronegk, Johann Friedrich von, friherre, tysk skald,
f. 1731 i Ansbach, d. 1758. Han författade didaktiska,
lyriska och dramatiska arbeten, af hvilka senare det
efter franskt mönster skrifna sorgespelet Kodrus
(1757) är mest bekant. Tillika var han en af de
förste, som i Tyskland riktade uppmärksamheten på den
spanska literaturen. Hans Gesammelte werke utgåfvos
af J. P. Uz 1760.
Cronhamn, Johan Peter, musiker, föddes d. 7 Maj
1803 i Östra Karups socken i Halland. Hans tidigt
vunna färdighet i flöjtblåsning gjorde, att han
fick anställning som flöjtist vid Södra skånska
infanteriregementet. Beskyddad af prosten Schartau,
erhöll han 1821 en plats som skollärare i Lunds
stift. Under sin fyraåriga läraretid studerade
han på egen hand till studentexamen, hvilken
han aflade 1832, samt lärde sig äfven spela
klaver och orgel, hvarvid han fick musikalier af
Schartau. Efter dennes död (1825) begaf han sig
till Stockholm, blef 1827 organist i Karl Johans
församling, 1829 kammarskrifvare i tullverket, 1834
revisor i kammarrätten, 1842 lärare i elementar-
och chörsång vid Musikaliska akademien samt 1860
tillförordnad och 1870 ordinarie sekreterare vid denna
akademi. 1840–43 var han anförare för Stockholms
sångförening. På offentligt uppdrag reste han 1851
till London för att taga kännedom om de instrument,
som voro utställda vid verldsexpositionen, och
1853 till Tyskland för att lära känna dervarande
konservatoriers organisation. Död d. 15 Juni 1875. –
C:s nitiska verksamhet både som administratör och
som lärare var Musikaliska akademien till stort
gagn. Såsom tonsättare intager han icke någon hög
rang; några soldat- och jägaresånger (Infanterisång,
Signalen) äfvensom Sånger för barn hafva likväl
vunnit popularitet för sin enkla och tilltalande
melodik. Dessutom utgaf han Praktisk lärobok
för sång (1851), Musica sacra (1854–67), Sånglära
för folkskolan (1870) och flere häften skolsånger,
hvarjämte han arrangerade folkmelodier till Dybecks
"Runa" (1842), satte guitarr-ackompagnement
till en mängd sångstycken och öfversatte Fürstenaus
flöjtskola. I Musikaliska akademiens handlingar skref
han flere minnesteckningar öfver bortgångna ledamöter.
A. L.
Cronhawen, Paul, sjöhjelte, f. i Karlskrona 1687,
tjenade 1704–09 på franska och engelska kaparefartyg,
men var från 1709 i svensk örlogstjenst. 1713 blef
han kapten. Hans verksamhetsfält var Östersjön, der
han med beundransvärd lycka och djerfhet uppbringade
fartyg, t. ex. 1715, då han i preussiska härens
åsyn och framför Stettins kanoner i en slup med
tolf mans besättning tog ett fientligt skepp på sex
kanoner. S. å. slog han vid Usedom med sju fartyg
en dansk flotta på nitton fartyg och blef derför
kommendör. 1727 blef han adlad (han hette förut
Unbehawen). 1741 utnämndes han till schoutbynacht. I
denna egenskap deltog han i kriget mot Ryssland
1741–43. Efter detta krig blef han af en ständernas
kommission dömd förlustig ett halft års lön, för
försummande af öfverbefälhafvarens, Lewenhaupts, order.
Död i Karlskrona 1746. O. E. G. N.
Cronhielm, svensk adlig ätt, som härstammar från
Kasper Crumbügel, hvilken 1640 kom från Meissen för
att blifva kock hos drottning Kristina. Stamfaderns
son Polykarpus, f. 1629 d. 1698 som landshöfding
i Vesterås län, blef 1675 adlad, hvarvid han antog
namnet C., och 1691 baroniserad. Hans söner, Gustaf
och Salomon, blefvo grefvar, den förre ("C. till
Flosta") 1712, den senare ("C. till Hakunge")
1719. Den friherrliga grenen utgick 1843.
1. Cronhielm, Gustaf, grefve, kanslipresident, son af
Polykarpus C., föddes i Stockholm d. 18 Juli 1664,
anställdes 1686 i kansliet och utnämndes samtidigt
till kammarherre hos prins Karl (sedermera Karl
XII), vid hvars undervisning han någon tid (efter
1695) biträdde. 1698 utnämndes han efter sin fader
till landshöfding öfver Vestmanland samt blef 1710
hofkansler, kongl. råd och derjämte ordförande i
lagkommissionen. Vid 1710 års riksdag var han
biträdande landtmarskalk. 1712 upphöjdes han i
grefligt stånd. Från Dec. 1713 till Sept. 1714 var
C. kansler för Lunds universitet. 1718 utnämndes
han till president i Kommerskollegium och till
ordförande i Upphandlingsdeputationen. 1719 blef han
kanslipresident och kansler för Upsala universitet.
C. stod i mycken ynnest hos Karl XII – som likväl
uttalade den önskan, att C. "måtte visa mera
tillgifvenhet till publik nytta än till privat
afseender" –, men kom deremot i ganska spändt
förhållande till Ulrika Eleonora. Vid Karl
XII:s död bestred han hennes påstådda arfsrätt
till kronan samt ogillade förfarandet mot Görtz och
styrelsens brist på kraft vid försvarets ordnande.
Sedermera, då han som kanslipresident förde
fredsunderhandlingarna, afvisade han på ett tämligen
ohöfviskt sätt prins Fredriks tilltag att inblanda
sig i utrikespolitiken. Drottningen fann detta
hans beteende "alltför påkostande" och afskedade
honom d. 12 Dec. 1719 från såväl kanslipresidents-
som riksrådsämbetet. C. gjorde väl prinsen sin
"soumission", mot löfte att återfå sistnämnda ämbete;
men när prinsen blifvit konung (1720), nekade han –
på grund af presten P. J. Brenners lösa angifvelser
mot C. för landsförrädiska underhandlingar med
Ryssland – honom att inträda i rådet, tills en skarp
skrifvelse från sekreta utskottet bragte konungen
på andra tankar. C. slöt. sig derefter till det
holsteinska och sedermera till det franska partiet.
Han dog i Stockholm d. 3 Juni 1737. – C:s namn är
för alltid fast vid den af lagkommissionen
under hans ordförandeskap slutligen utarbetade och
af riksdagen 1734 antagna "Sveriges rikes lag".
Bl. a. hade nämligen C. största förtjensten af
den klara och kraftiga stil, hvari denna lag är
hållen. Han öfversatte "En christelig furstes
uptuchtelse uti vissa reglor och lärepuncter
förestäld af Erasm. Roterodamus" (1721).
(Jfr Hans Järta, "Minne af riksrådet grefve
Gustaf C.", Svenska akad:s handl. XXIII, 1850.)
J. Th. W.
2. Cronhielm, Salomon, grefve, riksråd, den förres
broder, f. 1666, blef 1700 landshöfding öfver Nerike
och Värmland och ådagalade såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
