- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
663-664

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cruus, Jesper Mattsson - Cruveilhier, Jean - Crux, Lat., kors - Crux interpretum, ett svårförklarligt ställe hos en författare - Cruz, de la Santa, spanskt och portugisiskt familjenamn. Se Santa Cruz - Cruz, peruansk president, blef 1826 president i Perú och Bolivia - Cruzada, Sp., korstågsgärd - Cruz de la Teneriffa, Santa, befäst stad på ön Teneriffa - Cry de guerre, Fr., härskri - Crüger, Johann - Cryptogamæ, bot. Se Kryptogamer - Cs, kem., tecken för metallen cæsiums atomvigt - Csaba, köping i ungerska komitatet Békés - Csanád, ungerskt komitat, vid nedre Maros - Csanyi, Ladislaus - Csardaker, Magyar., vakthus af trä, hvilande på ekpålar - Csardas, en ungersk nationaldans af nyare ursprung - Császár, Frans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

C. gick straxt anfallsvis till väga. Efter Karl IX:s
order "att i Halland röfva, bränna och ihjelslå
allt hvad han kunde öfverkomma" inbröt han i början
af 1612 härjande i detta landskap. På Kölleryds
hed tillfogade han den från ett plundringståg
i Vestergötland återvändande danska hären ett
känbart nederlag och drog derefter upp mot
Götaelfs-trakterna. Ny-Lödöse, som eröfrats af
danskarna, återtogs och uppbrändes, Konghäll lades i
aska, och hela Bohus län, upp mot nuv. norska gränsen,
hemsöktes af honom med fruktansvärda sköflingar efter
den tidens sed. Med rikt byte vände C. tillbaka
från denna s. k. "brännefejd". 1615 blef han
riksskattmästare. Död 1622 å Lemsjöholm i Finland.

Cruveilhier [kryväjie], Jean, fransk läkare och
anatom, f. 1792, d., efter mångårig sjukdom, 1874,
var professor i kirurgi i Montpellier, då han 1824
kallades att öfvertaga professuren i anatomi vid
medicinska fakulteten i Paris. Tio år derefter utbytte
han denna lärostol mot den af hans lärare Dupuytren
grundade professuren i patologisk anatomi. Hans Traité
d’anatomie descriptive,
som första gången utkom 1828,
har tjenat till ledning för flere generationer läkare,
och hans Traité d’anatomie pathologique générale (4
delar 1849–62; 5:te delen, 1864, är icke hans verk)
är ett värdigt minnesmärke af hans vetenskapliga
forskning. Bg.

Crux, Lat., kors; fig. marter, plåga, qval,
lidande. I den katolska kyrkan är crux namn på
en högtidlig procession, hvarvid korset bäres i
spetsen. – Crux interpretum, ett svårförklarligt
ställe hos en författare. Fordom betecknades sådana
ställen ofta med kors.

Cruz, de la Santa, spanskt och portugisiskt
familjenamn. Se Santa Cruz.

Cruz, peruansk president, blef 1826 president i
Perú och 1829 i Bolivia. Han medverkade mycket
till nedre och öfre Perús förening och vardt 1836
den perú-bolivianska republikens protektor. Efter
ett olyckligt krig mot Chile måste han afstå från
sitt ämbete och blef, sedan han med vapenmakt sökt
återtaga detsamma, utlemnad till sina fiender
chilenerna. Dessa gjorde honom till marskalk och
skickade honom som sin minister till Paris. Död 1865.

Cruzada, Sp. (af Lat. crux, kors), korstågsgärd,
betecknade ursprungligen den skatt, som den heliga
stolen pålade spaniorerna och portugiserna till
förandet af krig mot de otrogne. Sedan omvändelsetågen
upphört, betecknade cruzada i Spanien och Portugal
de inkomster, som härflöto af dispensationer, fastor
o. d. och som, sedan en viss procent afsatts för
den heliga stolen, tillföllo konungen. Samma namn
förde äfven den domstol, som indref nämnda afgifter.

Cruz de la Teneriffa, Santa, befäst stad på ön
Teneriffa, vid en bukt på öns östra sida. Omkr. 12,000
innev. Säte för guvernör och biskop. Husen äro byggda
på österländskt sätt, med platta tak, och omgifna
med trädplanterade gårdar. Liflig sjöfart.

Cry de guerre [kri dö gär], Fr., härskri; ett
slags under medeltiden bruklig heraldisk devis,
som anbringades på vapen och var ett
igenkänningstecken för de kämpande partierna. Sådana deviser
voro de bekanta Hie welf! och Hie waiblingen!,
ur hvilka partinamnen "guelfer" och "ghibelliner"
uppstodo. Dylika deviser voro äfven Montjoie Saint
Denis
(i Frankrike), Haro haro (bland normannerna)
och det turkiska Allah il allah. Jfr Devis.

Crüger, Johann, tysk kompositör af evangeliska
kyrkosånger, föddes 1598, blef 1622 kantor
vid Nikolaikyrkan i Berlin och dog 1662. Hans
kompositioner – Praxis pietatis melica (1649),
Recreationes musicae (1651) m. fl. – utkommo i olika
samlingar. Dessutom författade han flere skrifter:
Praecepta musicae practiae figuralis (1625), Synopsis
musica
(1624) m. fl. C. var, enligt Winterfeld,
efter reformationen den förste, som i kyrkosången
införde ett anmärkningsvärdt antal egna melodier.
A. L.

Cryptogamae, bot. Se Kryptogamer.

Cs, kem., tecken för metallen caesiums atomvigt.

Csaba [tsjaba], köping i ungerska komitatet Békés,
vid en kanal. Omkr. 30,000 innev., till största delen
lutheraner. C. anlades 1715 och var till 1846 en by,
troligen den största i Europa. Betydande landtbruk,
boskapsskötsel, vinodling och bränvinsbränning.

Csanád [tsja-], ungerskt komitat, vid
nedre Maros. Arealen 1,659 qv.-kilom. (30,13
qv.-mil). Omkr. 100,000 innev., af hvilka ungefär 2/3
äro magyarer. Landet är jämnt och fruktbart. Åkerbruk
och boskapsskötsel äro hufvudnäringar. Hufvudort:
Makó. – Komitatet är uppkalladt efter Mag Csanád, nu en
vid Maros belägen by, som fordom var en blomstrande
stad och dessutom är bekant genom den träffning,
som d. 21 Juni 1849 der föreföll mellan österrikarna
och ungrarna.

Csanyi [tsjanji], Ladislaus, ungersk
revolutionsman, f. 1790, tjenade 1809–15 som husar och slöt
sig sedan till det deákska oppositionspartiet. Efter
utbrottet af 1848 års revolution skickades han som
kommissarie för att dämpa de serbisk-kroatiska
oroligheterna, och sedermera var han
revolutionskommissarie i Pest och Siebenbürgen. Efter
oafhängighetsförklaringens utfärdande blef han, i
April 1849, kommunikationsminister. Sedan ungrarna i
Aug. s. å. kapitulerat vid Vilagos gaf han sig åt
ryssarna; men dessa utlemnade honom åt österrikarna,
och C. blef i Okt. s. å. hängd.

Csardaker [tsjar-], Magyar. (af csarda, vakthus),
vakthus af trä, hvilande på ekpålar. Sådana
hus förekomma vid den ungerska militärgränsen,
företrädesvis på den venstra stranden af Sau.

Csardas [tsjardasch], en ungersk nationaldans af
nyare ursprung, utan bestämda dansrörelser eller fast
musikalisk form, men med originel melodi, skarp rytm
och eldig karakter. A. L.

Császár [tsjatsjar], Frans, ungersk skriftställare,
f. 1807, blef 1846 referent vid septemviraltafeln,
men förlorade denna befattning till följd af 1849
års omstörtningar. 1850 uppsatte han den liberala
tidningen Pesti napló (Pest’s dagblad). Utom
några juridiska arbeten, en resebeskrifnirig, ett
mytologiskt lexikon och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free