- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
685-686

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Curman, Carl Peter - Currachee, distrikt och stad i britisk-ostindiska presidentskapet Bombay. Se Karatsji. - Curragh - Currente calamo - Currentis anni, förkortadt a. c., det löpande årets. Se Annus. - Currer Bell - Curry - Curschmann, Karl Friedrich - Cursor, Lat., egentl. löpare; akademivaktmästare. Se Kursor. - Cursores - Curtis, George William - Curtius - 1. Curtius, Ernst - 2. Curtius, Georg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stockholm och ledde som verkställande direktör
ordnandet af denna anstalt, öfver hvilken han ända
från början utöfvat den närmaste tillsynen. 1869
utnämndes han till professor i anatomi vid
Akademien för de fria konsterna, der han sedan
1868 förestått undervisningen i detta ämne. För
att studera främmande lands balneologiska och
klimatiska förhållanden har han flere gånger
företagit vidsträckta utrikes resor. Våren 1872
vistades han någon tid i Amsterdam för att
under d:r Metzgers ledning taga kännedom om
massagebehandlingen. Af hans skrifter må nämnas:
Om romerska bad och finska badstugor (i "Hygiea"
för 1871; särsk. aftr. under titeln "Om bad" I, s.
å.), Meddelande om massage eller manipulationens
användande för hygieniskt och terapeutiskt ändamål

("Hygiea" 1873) och Bidrag titt kännedomen om
klimat och bad vid Sveriges vestkust.
I. Studier
öfver Nordsjökusternas sommarklimat
(i "Medicinskt
arkiv" 1877; särskildt utgifna 1879 i en omarbetad
och förökad upplaga under titeln Studier öfver
de skandinaviska nordsjökusternas sommarklimat,
från hygienisk synpunkt
). Vid Centraltryckeriets
brand d. 20 Dec. 1875 förstördes ett af honom till
tryckning utarbetadt större plastisk-anatomiskt
planschverk. C. har jämväl utfört flere större och
mindre porträttbyster.

Currachee [körratsji], distrikt och stad i
britisk-ostindiska presidentskapet Bombay. Se
Karatsji.

Curragh [körra], hed i den irländska
prov. Leinster. Stående läger och kapplöpningsfält.

Currente calamo Lat. (af currere, löpa, och
calamus, penna), "med löpande penna"; på rak arm,
i ett sträck, hasteligen (i bref).

Currentis anni, förkortadt a. c., det löpande
årets. Se Annus.

Currer Bell [körrer-], pseudonym för den engelska
författarinnan Charlotte Brontë.

Curriculum vitae, Lat., lefnadslopp;
lefnadsteckning, biografi.

Curry [körri], Eng. (af Hind. khura, njutbar), en
kryddblandning, i hvilken ingår bl. a. koriander,
ingefära, kanel, kryddnejlikor och cayennepeppar. Jfr
Curcuma.

Curschmann, Karl Friedrich, tysk tonsättare, f. 1805,
lefde mest i Berlin, der han snart gjorde sig känd
ej mindre såsom norra Tysklands då mest omtyckte
viskompositör än såsom en förträfflig, med skön röst
begåfvad tolkare af sina tondikter. Död 1841. C:s
sånger stå på gränsen mellan en högre och en lägre
konstsfer. Bland dilettanter hafva de vunnit en
rättvis popularitet. C. skref äfven operan Abdul und
Erinnieh
(1828). A. L.

Cursor, Lat., egentl. löpare; akademivaktmästare. Se
Kursor.

Cursores, Springfoglar, zool., en underklass
ibland foglarna, igenkänlig derpå att baktån, om den
finnes, (oftast) är belägen högre än de fria eller
endast vid roten med hvarandra genom en hud förenade
framtårna. För öfrigt är underbenets öfre samt lårets
nedre del fri, och underarmens stora, öfre täckfjädrar
bilda flere rader, hvilka räcka utom armpennornas
midt. Till denna underklass hörande foglar –

hönsfoglar (Gallinae) och vadarefoglar (Grallae) –
vistas på öppna ställen, en del äfven i skogarna,
samt uppehålla sig med få undantag på marken och
lefva af ämnen ur både djur- och växtriket. De flyga
i allmänhet snabbt och uthålligt och röra sig oftast
med synnerligen stor lätthet på marken, der de lägga
sina ägg i konstlösa bon. Endast några få arter bygga
i träd. Ungarna hafva, då de kläckas, synförmåga och
äro dunbeklädda. Under föräldrarnas ledning skaffa
de sig sjelfva sin föda. De arter, som bygga i träd,
mata ungarna i boet, tills de blifva flygfärdiga.
J. G. T.

Curtis [kört-], George William, nordamerikansk
skriftställare, f. 1824, blef 1857 redaktör af
tidskriften "Harper’s weekly" (i New-York) och 1864 en
af direktörerna för staten New-Yorks universitet. Han
författade bl. a. The Potiphar papers (1853), en satir
öfver sällskapslifvet i New-York, samt novellerna
Trumps (1850) och Prue and I (1856).

Curtius, namn på åtskilliga romare. 1) Den unge
Marcus C. lär, enligt en sägen, 362 f. Kr. hafva,
klädd i rustning och sittande på en rikt prydd häst,
störtat sig i ett på forum i Rom uppkommet svalg,
hvilket icke på något sätt kunde fyllas utan att,
såsom teckentydarna förkunnade, Rom deri offrade
hvad det hade ypperst. Berättelsen derom saknar
likväl historisk grund. – 2) Quintus C. Rufus,
författare till ett arbete om Alexander den
stores bedrifter (i 10 böcker, af hvilka de
två första gått förlorade). Man har mycket
tvistat om på hvilken tid författaren lefde:
somliga hafva förlagt hans lif till början, andra
till slutet af kejsaretiden; sannolikast är,
att han lefde under Claudius. C. begagnade
grekiska källor, bl. a. Kleitarchos och
Megasthenes. Historisk kritik finner man hos honom
icke; hans arbeten böra bedömas företrädesvis
ur retorisk synpunkt. Framställningssättet
är icke fritt från svulst och sträfvan efter
effekt, men hans tal och skildringar äro ofta
lifliga och fängslande. Svenska upplagor af
C. hafva utgifvits af bland andra A. Hedner.
R. Tdh.

1. Curtius, Ernst, tysk arkeolog och
historieskrifvare, f. 1814 i Lybeck, blef 1868
professor i antik konsthistoria vid universitetet
i Berlin och 1871 ständig sekreterare
i vetenskapsakademien derstädes. Han har i
arkeologiskt syfte företagit flere resor till
Grekland. Hans förnämsta verk äro: Peloponnesos
(1851–52), en vetenskaplig framställning
af detta lands historia, saga och fornlemningar,
och Griechische geschichte (1855), ett värdigt
motstycke till Mommsens "Römische geschichte".

2. Curtius, Georg, den förres broder, tysk
språkforskare, född d. 16 April 1820 i Lybeck, blef,
sedan han utgifvit sin afhandling De nominum
graecorum formatione,
1842 filos. doktor i Berlin
och beklädde sedermera lärareplatser i Dresden,
Berlin, Prag, Kiel och slutligen Leipzig, der han
sedan 1862 varit professor i klassisk filologi.
Det är åt den jämförande språkforskningen och den
klassiska filologien, som han egnat sina forskningar,
hvilka i mer än ett afseende varit epokgörande.
Hans hufvudsyfte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free