Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cymol - Cymothoa, zool. Se Fisk-märla. - Cynailurus, zool. Se Gepardslägtet. - Cynara - Cynewulf - Cynictis, zool. Se Hundfretten. - Cyniker - Cynips, zool. Se Gallstekelslägtet. - Cynisk, rå, och Cynism, råhet. Se Cyniker. - Cyniska skolan - Cynocephalae - Cynocephalus, zool. Se Babianer. - Cynoglossum - Cynomorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
C6 H4 . CH3 . C3 H7, som finnes i romersk kumminolja
blandadt med en aldehyd, kuminol. Det bildas, om
man upphettar kamfer med fosforsyra eller beröfvar
terpentinolja, C10 H16, två atomer väte, hvilket
kan ske t. ex. genom inverkan af jod. Cymol är
en färglös, vid 176° C. kokande olja, intressant
genom det nära samhand, hvari den står till de
i växtriket så allmänt förekommande terpenerna.
P. T. C.
Cymothoa, zool. Se Fisk-märla.
Cynailurus, zool. Se Gepardslägtet.
Cynara L., bot., växtslägte af nat. fam. Compositae,
kl. Syngenesia L., ordn. Polygamia aequalis. Det
innefattar några få, hufvudsakligen från
Medelhafslanden härstammande arter, hvilka äro
tistelartade örter, som hafva med tornar försedda
blad och stora blomkorgar. Dit hör C. Scolymus
L., kronärtskockan, hvars outslagna korgar
("kronärtskockor") ätas som grönsaker. Blommornas
fäste äfvensom holkfjällen äro nämligen köttiga och
närande. Växtens fädernesland är obekant. Den odlas
tämligen allmänt i Sverige (i Stockholm i ganska stor
skala). – Som grönsaksväxt odlas flerstädes äfven en
annan art, C. Cardunculus L., kardonen. Af denna är
det de unga stjelkarna eller bladskaften och bladens
nerver, som ätas. Dessa "blekas" först, hvilket
merendels går så till, att bladen före aftagandet
omviras med halm och jorden nedtill uppkupas, så att
ljuset utestänges. Växtens hemland är södra Europa och
norra Afrika. I La-Plata-staterna, dit den inkommit
från nyssnämnda trakter, har den spridt sig så ymnigt,
att den der och hvar ensam betäcker flere qvadratmil
med taggiga ogenomträngliga snår och hindrar annan
växtlighet att uppkomma. Ldt.
Cynewulf, angelsachsisk skriftställare, hvars
lefhad sannolikt inföll i förra hälften af 8:de
årh. Man anser honom vara författare till dikterna
Crist, ett förhärligande af Jesu välgerningar
mot menskligheten, Elene, en legend om upptäckten
af det verkliga korset i Jerusalem, och Juliana, en
helgonhistoria. Alla dessa på angelsachsiska skrifna
dikter äro intagna i B. Thorpes "Exeter codex" (1842).
Cynictis, zool. Se Hundfretten.
Cyniker (Lat. cynicus), medlem af Cyniska skolan;
rå och ohyfsad menniska. – Cynisk, smutsig; rå,
oanständig. – Cynism, smutsighet, råhet o. s. v. i
tanke-, handlings- eller lefnadssätt.
Cynips, zool. Se Gallstekelslägtet.
Cynisk, rå, och Cynism, råhet. Se Cyniker.
Cyniska skolan, en filosofisk skola, så kallad
derför att dess stiftare, Antisthenes, lärde i
Kynosarges. Den tillhörde de s. k. ofulländade
sokratiska skolorna, hvilka kännetecknas deraf att
deras stiftare och anhängare visserligen ansågo
sig såsom Sokrates’ lärjungar och delvis jämväl
bibehöllo de af honom anvisade synpunkterna vid
behandlingen af filosofiens problem samt i viss
mån äfven tillgodogjorde sig åtskilliga resultat af
hans forskning, men ej kunde fatta och fasthålla,
än mindre utföra, mästarens egentliga princip. Den
cyniska skolan har med Sokrates gemensamt, att den
företrädesvis
sysselsätter sig med frågorna om den menskliga kunskapen
och menniskans högsta goda samt fattar vetandet såsom
den sanna kunskapens form och det högsta goda såsom
endast förutsättande dygden, hvilken i sin ordning är
en följd af vetandet, eller den riktiga insigten. Men
detta vetandes innehåll, eller begreppen, fattas af
cynikerna på ett så abstrakt och ofullkomligt sätt,
att ett sammanhang dem emellan blifver omöjligt,
hvadan ock den cyniska skolans anhängare neka
möjligheten af omdömen, d. v. s. möjligheten att
tänka det ena begreppet såsom bestämdt af det andra,
och hylla den fullständigaste skepticism. Vidare, då
Sokrates hade lärt, att endast det vetande, som är ett
vetande om "menniskans gudaartade natur", kan hafva
dygden till sin följd, inskränkte cynikerna vetandet
till det sinliga lifvet. Dygden blef således för dem
en på insigt grundad färdighet att förvärfva sig det
sinligt goda. Men detta goda reducerade de till den
minsta möjliga grad af innehållsrikedom. Den vise – så
lärde de – vet väl, att ingen enskild sinlig njutning
kan för honom i längden vara tillfredsställande
samt att han ej med säkerhet kan genom sin dygd
förvärfva sig ett sådant godt eller vara trygg i
dess besittning. Också sätter han derför sitt lifs
goda i den fullständigaste försakelse af allt, som
eljest plägar skänka lifvet något värde: fädernesland,
familjelif, vänskap m. m., emedan det stör den vises
lugn. Den sjelfbeherskning öfver den lägre naturen,
hvilken Sokrates fordrat af menniskan såsom vilkor och
förutsättning för det sedliga lifvet, får således för
cynikerna betydelse i och för sig sjelf. Bland skolans
anhängare må nämnas, utom dess stiftare, som lefde
i början af 4:de årh. f. Kr., äfven den ryktbare
Diogenes från Sinope (d. 323 f. Kr.), hvilken i
praktiken dref åsigten till det yttersta. Jfr Cyniker.
L. H. Å.
Cynocephalae (Grek. Kynos kefalai, egentl.
hundhufvud), tvänne kullar, tillhörande bergssträckan
Kara Dagh i Tessalien, nära staden Skotussa. Der
segrade och föll Pelopidas 365 f. Kr., i en strid
mot Alexander från Fere, och der tillkämpade sig 197
f. Kr. den romerske konsuln T. Quinctius Flamininus
segern öfver Filip II af Macedonien.
Cynocephalus, zool. Se Babianer.
Cynoglossum, bot., växtslägte af
nat. fam. Boragineae, kl. Pentandria L. I likhet med
andra till samma familj hörande växter har detta
slägte fyra småfrukter; men dessa äro utrustade med
taggar. För öfrigt är denna växt mjukhårig. Hos
oss förekommer endast C. officinale, som är ganska
allmän. P. M. L.
Cynomorium L., bot. farmak., ett slägte inom
den underbara, af svampliknande växter bestående
nat. fam. Balanophoreae Endl., hvars medlemmar
växa parasitiskt på rötterna af andra växter
och ofta efter regn, liksom svampar, uppskjuta
samt utvecklas med en otrolig hastighet. Några
afskräcka genom sin aslika lukt; andra äro ätbara
eller tjena såsom läkemedel. C. coccineum L. växer,
å rötterna af Pistacia Terebinthus L. eller Myrtus
communis L., nära hafsstränderna på Sicilien, Malta
m. fl. angränsande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
