- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
723-724

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Czartoryski, polsk adlig ätt - Czaslau - Czecher, slavisk folkstam. Se Tsjecher. - Czechiska språket och literaturen. Se Böhmiska språket och literaturen. - Czegled - Czelakovský, Franz Ladislav - Czenstochova - Czeremosz - 1. Czermak, Johann Nepomuk - 2. Czermak, Jaroslav - Czernagora - Czerna Hora - Czernâuz, hufvudstad i Bukovina. Se Czernovitz. - Czernebog, slavisk gudomlighet. Se Tsjernebog. - Czernhausen, Karl, friherre von C. Se Czörnig. - Czernovitz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stränghet ingrep mot de för upproriska böjelser misstänkte
studenterna i Vilna, drog C. sig ifrån det offentliga
lifvet. Vid polska revolutionens utbrott 1830 utsågs
han till president, först i den provisoriska styrelsen
och sedan (Jan. 1831) i nationalregeringen. Då
Krukoviecki efter de fruktansvärda uppträdena
i Aug. 1831 blef diktator, steg C. tillbaka och
tjenade sitt land som simpel soldat. Hälften af
sin förmögenhet offrade han för revolutionens sak,
och återstoden af hans polska gods konfiskerades
1831, när resningen undertrycktes. Han undantogs
från den allmänna amnestien och bosatte sig i
Paris. Der var C., som hade furstliga inkomster
af sina gods i Galicien, de polske emigranternas
hufvud och stöd. 1848 gaf han bönderna på sina gods
friheten och sökte s. å. i ett upprop till Tysklands
representanter förmå dem att i förening med Frankrike
verka för Polens återupprättelse. Död 1861. – 3)
Konstantin Maria Adam, furst C., den förres brorson,
f. 1822, företog under den polska revolutionen 1863
i agitatoriskt syfte en resa i Sverige (Mars–Maj),
der han till följd af sin börd och sin nationalitet
blef föremål för en entusiastisk hyllning af de många
polskvänlige. I flere städer mottogs han med musik,
sång, paradering af skarpskyttar o. s. v. På några
ställen gåfvos stora banketter till hans ära. C.,
hvilken uppfostrats i ett hem, som var bekant
för den utsökta smak och konstkärlek der rådde,
egnade sig en tid åt konstkritiskt skriftställeri
och har varit preses för musikkonservatoriet i
Wien. Han är lifstidsmedlem af österrikiska riksrådets
"herrenhaus". – 4) Georg, furst C., den förres broder,
f. 1828, var 1855–65 jämte sin broder redaktör af
"Recensionen und mittheilungen über theater und
musik". C. är stor godsegare i Galicien och har
inom detta land utöfvat en betydande politisk
verksamhet. 1867 blef han medlem af galiciska
landtdagen och 1873 af österrikiska riksrådet. Han
anses för ledaren af det federalistiska partiet
i Galicien.

Czaslau [tsjas-], stad i östra Böhmen. Jfr Chotusitz.

Czecher [tsje-], slavisk folkstam. Se Tsjecher.

Czechiska språket och literaturen [tsje-]. Se Böhmiska
språket och literaturen
.

Czegled [tsje-], köping i ungerska komitatet
Pest. Omkr. 22,000 innev., hvilka lefva af åkerbruk,
frukt- och vinodling.

Czelakovský (Celakovský) [tsje-], Franz Ladislav,
böhmisk skald och författare, f. 1799, d. 1852 som
professor i slaviska literaturen i Prag. 1834 blef han
redaktör af den officiella Pragtidningen, men nödgades
1835 lemna denna plats till följd af en mot Ryssland
riktad artikel. Hans dikter utmärka sig genom humor,
lyftning och en klassisk form. Mest berömd är han
dock såsom utgifvare och bearbetare af de slaviska
folkvisorna. Hans samlade arbeten äro f. n. (1879)
under utgifning.

Czenstochova (Tsjenstochov), stad i
polska guvern. Piotrkov vid Varta. 14,830
innev. (1871). Handel med helgonbilder och
amuletter. I

stadens närhet finnes ett kloster, som är alla slaviska
lands förnämsta vallfärdsort (årligen 50–60 tusen
pilgrimer). Klosterkyrkan eger den berömda svartbruna
madonnabild, som enligt en legend är målad af aposteln
Lukas och som gifvit anledning till polackernas
tillbedjan af "den svarta madonnan". Klostret har
varit starkt befäst. Det har tvänne gånger (1655
och 1704) varit förgäfves belägradt af svenskarna;
första gången uthärdade det, med 220 mans besättning,
en 38 dagar lång belägring af den svenske konungen
Karl X Gustaf, i spetsen för en här af öfver 10,000
man. Kejsar Alexander I lät rasera befästningsverken.

Czeremosz [tsjeremåsch], en af Pruts högra
bifloder. Den rinner upp på Karpaterna och utgör
gräns mellan Galicien och Bukovina.

1. Czermak [tsjer-], Johann Nepomuk, böhmisk
fysiolog, f. 1828 i Prag, var professor först i
Würzburg, sedan i Graz och slutligen i Pest. 1860
bosatte han sig i sin födelsestad, der han för sina
forskningar inrättade ett fysiologiskt laboratorium,
och 1865 kallades han till den fysiologiska lärostolen
i Jena, hvarifrån han 1869 flyttade till Leipzig.
Död 1873. – D:s hufvudsakliga förtjenst består i
införandet och användandet af struphufvudspegeln
för diagnostiska och fysiologiska ändamål.
Några af hans arbeten äro af stor betydelse för
ljudfysiologien, t. ex. Der kehlkopfspiegel und seine
verwerthung für physiologie und medicin
(1860; 2:dra
uppl. 1863), Ueber den spiritus asper und lenis,
und über die flüsterstimme
(1866) och Populäre
physiologische vorträge
(1869) m. fl.

2. Czermak [tsjer-], Jaroslav, österrikisk
målare, den förres broder, f. 1831, d. 1878 i Paris,
studerade i Prag och Antwerpen samt slutligen i
Bruxelles hos Gallait, hvars stil han tillegnade sig.
Han började med att måla scener ur den böhmiska
historien, särskildt från husittiden, och vände sig
derefter till den historiska genren. Den resa han
1858 företog genom Ungern, Kroatien och Montenegro
försåg honom med motiv. Det sistnämnda landet
besökte han äfven 1862, då han målade den furstliga
familjen. Bland hans taflor må nämnas Montenegrinsk
qvinna, som vid geväret vakar öfver sin sårade man
och
Herzegovinsk qvinna, som bortröfvas af turkar (1867).

Czernagora [tsjernagåra], montenegrinernas namn
Montenegro.

Czerna Hora [tsjerna-håra], den högsta af de
karpatiska skogsbergens toppar, i det östliga Ungern,
på gränsen till Bukovina. 2,051 m. (6,973 f.) hög.

Czernâuz [tsjer-], hufvudstad i Bukovina. Se
Czernovitz.

Czernebog [tsjer-], slavisk gudomlighet. Se
Tsjernebog.

Czernhausen [tsjern-], Karl, friherre von C. Se
Czörnig.

Czernovitz [tsjer-]. Ruten. Czernâuz, hufvudstad i
österrikiska kronlandet och hertigdömet Bukovina,
vid Prut. Omkr. 34,000 innev. Tyskt universitet
sedan 1875. Grekisk biskop. Liflig handel på Moldau
och Tyskland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free