Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- D. 1. Romerska och latinska taltecken, namn, titlar, formler m. m.
- D. 2. Kemiskt tecken
- D. 3. Musikaliska termer
- D. 4. Grammatiska och logiska termer
- D. 5. På recept
- D. 6. Handelstermer m. m.
- Daa, dansk adelsslägt
- Daa, Ludvig Kristensen (skref sig först Daae)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
D. N. = dominus noster (vår herre).
Dn l. Dns = dominus (herre).
D. O. M. = Deo optimo maximo (åt
den allsmäktige och nådige Guden).
Dom. = dominus, dominica (söndag).
Dr. = drachma; äfven = doktor.
D. u. s. = datum ut supra (dag som ofvan).
*
Framför namn betecknar D. det spanska don, det
portug. dom (eller, såsom ofvan är nämndt, doktor),
och dem. l. d:lle det franska demoiselle.
2. Kemiskt tecken.
D l. Di = Didymium.
3. Musikaliska termer.
D. (d.) = da, dal
(från); destra l. dextra höger).
D. C. = da capo (från början, om igen).
d. m. = dextra manu (med högra handen).
D. S. = dal segno (från tecknet).
4. Grammatiska och logiska termer.
Dat. = dativus.
Def. = definition.
Dekl. = deklination.
Dem. = demonstrativ.
Dep. = deponens.
Det. = determinativ.
Dual. = dualis.
5. På recept.
d. = da l. detur (gif! l. må det gifvas!).
div. = divide l. dividatur (dela! l. må det delas!).
D. N. = Dei nomine (fordom öfverst på recept: i
Guds namn).
d. s. = da, signa l. detur, signetur (gif och
beteckna! l. må det gifvas och betecknas!).
6. Handelstermer m. m.
D. (d.) i den gamla franska mynträkningen
= denier.
d. = den (datum); penny l. pence (engelskt mynt).
dc., decim. l. dm (i Sverige) = decimeter.
d. d. = de dato (från den dag, då något skrifvits).
Deb. = debet, debitor.
dg (i Sverige) l. dgr = decigram.
dl = deciliter.
d. m. = denna månad.
d:o = detto, ditto, dito.
d:to = detto, ditto, dito.
d. v. s. = det vill säga.
d. y. = den yngre.
d. å. = detta år.
d. ä. = den äldre; det är.
Daa [då], dansk adelsslägt, bekant i Danmarks
krigshistoria, framträdde första gången i midten af
1300-talet och utdog med general Gregers D., som
stupade i slaget vid Gadebusch, i Dec. 1712. Dennes
fader, Valdemar D., förödde en stor förmögenhet på
guldmakeriförsök och dog utfattig 1691. Hans öde gaf
H. K. Andersen ämne till en bland denne författares
vackraste berättelser, "Vinden fortäller om Valdemar
Daa og hans dötre". Äfven Valdemars
brorson Klaus D., f. 1640, är bekant genom sitt
tragiska öde. Han blef nämligen skjuten 1678 på
anstiftan af sin hustru, Kristian IV:s dotterdotter
Sofia Amalia Lindenow, enligt hvad denna sjelf bekände
på sin dödsbädd. C. R.
Daa [då], Ludvig Kristensen (skref sig först
Daae), norsk universitetslärare, politiker och
tidningsman, föddes i Saltdalen, i Nordlands
amt, d. 19 Aug. 1809. Sedan han i fyra år besökt
Bergens katedralskola, dimitterades han 1826 till
universitetet af Fr. Stang. Redan såsom skolyngling
deltog han i de försök, som i Bergen gjordes att
trots Karl Johans önskan fira den 17:de Maj, och som
student slöt han sig till det nationella och liberala
partiet i hufvudstaden. Ett års vistelse (1827–28)
hos Kristian Krogh på Munkvold vid Trondhjem
blef af stor betydelse för hans politiska åsigter,
derigenom att han då fick den varma beundran för de
engelska institutionerna, hvilken han bibehöll under
hela sitt återstående lif. Sannolikt är, att han
hos Krogh äfven lade grunden till sin omfattande
kännedom om engelska förhållanden och särskildt
engelska språket. Sedan han i Trondhjem 1828 med
grämelse sett den sjuttonde-Maj-festen inställas på
grund af Karl Johans uppmaning, blef han, då han
året derpå hade kommit tillbaka till Kristiania,
en af förkämparna för det parti i studentsamfundet,
som ville fira Ejdsvoldsdagen. Likväl undgick han
att invecklas i det upplopp, hvilket samtidigt
egde rum på ett af torgen i Kristiania och som
är kändt under namn af "torveslaget". 1830 utgaf
han en broschyr om polisens förfarande mot dem,
som ville fira d. 17:de Maj. Sedan han 1834 tagit
filologisk ämbetsexamen, blef han 1835 docent i
historia och geografi vid universitetet. 1837 vardt
han, vid tillsättandet af en ordinarie lärareplats i
historia, förbigången af P. A. Munch, och 1838 måste
han vika för A. M. Schweigaard vid tillsättandet af
professuren i nationalekonomi (hvilken vetenskap
D. studerat i London och Paris). Missnöjd kastade
han sig då in i det politiska lifvet, för hvilket
hans begåfning gjorde honom särdeles lämplig. 1839
ingick han som medarbetare i oppositionstidningen
"Morgenbladet", och 1842 blef han af Akershus amt
invald i stortinget, der han kom i åtnjutande af
mycket förtroende och 1845 blef utsedd till president
i odelstinget. 1840 sökte han byråchefsämbetet vid
riksarkivets kontor, men tog tillbaka sin ansökan,
emedan han icke skulle kunnat vara stortingsman, om
han hade emottagit nämnda befattning. 1848 valdes
han åter till stortingsman, men hans fullmakt
kasserades, och derefter blef han icke återvald
förrän 1854, då Kristiania utsåg honom till sin
representant. Emellertid var han 1839–51 statsrevisor
och 1845–71 stortingets arkivarie. 1849 utnämndes
han till rektor i Kristianssand, men tillträdde icke
denna post. 1850 blef han adjunkt och 1852 öfverlärare
vid Kristiania katedralskola. Efter att
1847 hafva lemnat Morgenbladet inträdde han
1848 i "Kristianiaposten", i hvilken han, först
såsom redaktör för utrikesafdelningen och sedermera
som hufvudredaktör, arbetade till 1856. Dessutom
redigerade han 1840–43 "Granskeren",
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfac/0371.html
