- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
741-742

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dagbrytning - Dagbåge - Dagcirkel - Dagden, rysk ö i Östersjön. Se Dagö. - Dag den vise, svensk sagokonung, Dyggves son. - Dagen - Dagen, politisk tidning - Dagens nyheder, dansk daglig tidning - Dagens nyheter, morgontidning, som utkommer i Stockholm alla söcknedagar. - Dager - Dagerort, "Dagös spets", Dagös vestligaste udde - Dagfare och Nattfare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åtskilliga malmfyndigheter. Exempel på malmfångst
medelst dagbrytning i en bergsluttning erbjuda
i Sverige Taberg (i Småland) och i utlandet
vissa delar af malmberget Erzberg vid Eisenerz i
Steiermark. Dagbrytning i sänkningar brukades
ofta fordom. Många af de stora "stötarna", eller
vida svalgen, vid åtskilliga svenska gruffält hafva
uppstått på detta sätt. Dagbrytningar äro förmånliga
i bergsluttningar, men förkastliga i sänkningar.
Th. N-m.

Dagbåge, astron., den del af en himlakropps dagcirkel,
som ligger öfver horisonten och hvari kroppen sålunda
är synlig för oss. Den under horisonten belägna delen
kallas nattbåge.

Dagcirkel, astron., den med verldseqvatorn
parallella cirkel, som en himlakropp beskrifver vid
himlahvalfvets skenbara dagliga rotation.

Dagden, rysk ö i Östersjön. Se Dagö.

Dag den vise (Fornn. Dagr hinn spaki), svensk
sagokonung, Dyggves son. Om honom berättas, att han
egde en sparf, som flög vida omkring och tillförde
honom underrättelser om allt hvad som skedde. Sparfven
blef emellertid dödad i Reidgotland. För att hämnas
drog D. dit med en här och sköflade. På återvägen blef
han "vid Skjotansvad eller Våpnavad" ihjelslagen af
en träl, som på måfå slungade en hötjuga in i hären.

Dagen. "Af dagen" (Fr. du jour) l. "daghafvande",
krigsv., kallas hvarje officer eller underbefäl,
som för dagen har sig ålagd uppsigten inom en kasern
eller ett läger, öfver vakter o. s. v.

Dagen, politisk tidning, som utgafs i Stockholm och
redigerades af A. Lindeberg, M. J. Crusenstolpe
och Teodor Sandström. Den började utgifvas
d. 11 Dec. 1845, men upphörde redan d. 18 April
1846, enär boktryckaren C. J. Schultze, hvilken
framträdt såsom "utgifvare och förläggare", då
kom på obestånd. Tidningen var ett af de många
försöken att bryta "det publicistiska envälde", som
"Aftonbladet" ansågs utöfva. Den polemiserade skarpt
mot nämnda tidning äfvensom mot "Dagligt allehanda"
och "Vinterbladet", synnerligast rörande den liberala
ministèr, med hvilken Oskar I nyss hade omgifvit
sig och som understöddes af de nämnda tidningarna.
C. E.

Dagens nyheder, dansk daglig tidning, hvilken
sedan 1868 utgifvits i Köpenhamn. Den har i
synnerhet sökt verka för de store jordegarnas
inflytande i det offentliga lifvet och öfver
hufvud taget städse visat reaktionära tendenser.
E. Ebg.

Dagens nyheter, morgontidning, som utkommer i
Stockholm alla söcknedagar. Den grundades 1864
(första numret utkom d. 23 Dec.) af Rudolf Wall, med
ekonomiskt understöd af åtskilliga intressenter,
bl. a. L. J. Hierta, som tecknade nära en fjerdedel
af förlagskapitalet. Wall inlöste småningom alla
de ursprungliga lotterna och bildade 1874 ett nytt
bolag, med 100 aktier (à 2,500 kr.), af hvilka
han sjelf behöll 93. Bland medarbetarna må
nämnas J. Mankell och A. O. Wallenberg,
hvilken senare allt ifrån 1873 skrifvit de
flesta uppsatserna om bank- och penningeväsendet.
Tillfälliga bidrag hafva

lemnats af L. J. Hierta, J. Jolin m. fl. Upplagan var
först 3,000 ex., steg inom ett halft år till 6,000 och
är f. n. (1879) 15,000. Formatet har småningom ökats
och är nu ofta stort sjuspaltigt. Prenumerationspriset
var först 10 kr. för år, men höjdes 1876 till
12 kr. Det gamla priset bibehölls dock för
landsortsupplagan, hvilken började utgifvas
1872. Annonspriset var i början 6 öre pr rad, men
höjdes 1874 till 10 öre för Stockholmsupplagan och
15 öre för bägge upplagorna tillsammans.

Dagens nyheter deltog 1865 i striden för
representationsreformen och har sedan 1867, i fråga
om införande af en billigare statsförvaltning och
afskaffande af grundskatterna, stått på samma sida
som det s. k. landtmannapartiet, hvarför den ofta
blifvit kallad detta partis organ. I anledning deraf
har tidningen sjelf förklarat, att den "icke är organ
för någonting annat än sin utgifvares öfvertygelse
och att den är med landtmannapartiet i de fall,
då detta tänker lika med D. N., men icke i några
andra". Vidare har denna tidning motarbetat alla de
förslag, som gått ut på en större utsträckning af de
värnpligtiges öfningar, samt yrkat på utvidgning af
den politiska och kommunala rösträtten, afskaffande
af dödsstraffet samt vatten- och brödstraffet,
förbättring af folkundervisningen m. m. Tillika har
den städse haft till mål att motverka den politiska
skandinavismen. Under fransk-tyska kriget 1870–71 var
den en af de två svenska tidningar (Göteborgs handels-
och sjöfartstidning var den andra), som ej uttalade
sympatier för Frankrike. Enligt D. N. borde pressen,
efter regeringens föredöme, iakttaga neutralitet
i förhållande till de stridande makterna. För sin
hållning under denna tid förlorade bladet inom kort
1,200 prenumeranter.

Dager l. Dagsljus, fys., den belysning
solen åstadkommer, när hon befinner sig öfver
horisonten. Denna belysning är en verkan af solljusets
diffusion dels från atmosferen och dels från föremålen
på sjelfva jordytan. Egde ingen diffusion af solljuset
rum, skulle föremål, som icke äro sjelflysande,
förefalla mörka, så snart de ej träffas af direkt
från solen kommande strålar. Dagsljuset är starkare
eller svagare, allt efter himmelens klarhet och solens
större eller mindre höjd öfver horisonten. Full dager
råder endast när solskifvan är helt och hållet uppe,
halfdager, när hon, liggande i eller under horisonten
(t. ex. vid gryning och skymning), utsänder ett
dämpadt ljus. Dagsljuset varierar – icke allenast
till styrkan, utan ock till sammansättningen
(färgen) – allt efter atmosferens tillstånd
och närmast omgifvande föremåls beskaffenhet.
L. A. F.

Dagerort, "Dagös spets" (Estn. Kallaninna,
"fisk-kap"), Dagös vestligaste udde, belägen på halfön
Köppo. På udden (200 f. öfver hafvet) står ett fyrtorn
af 35 m. (120 f.) höjd. Detta torn blef 1879 genom
telegraf förenadt med Ösel och fastlandet. Till följd
af nämnda uddes betydelse för sjöfarten nyttjas ordet
Dagerort ofta som namn på hela Dagö.

Dagfare och Nattfare, enligt sagan tvänne småkonungar
i Östergötland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free