Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dal-regementet - Dalripan - Dalrymple - Dal segno al fine - Dalsfjord - Dalsgaard, Kristen - Dalskog - Dalsland, svenskt landskap. Se Dal. - Dalslands kanal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dalmatien, fordom sjelfständigt konungarike, nu
en del ("kronland") af österrikiska monarkien och
endast till namnet konungarike, är ett långt och
smalt kustland, hvilket sträcker sig 44° 45’–42° 10’
n. br. och 14° 45’–18° 58’ ö. lgd (fr. Gr.). I
n. gränsar det till Kroatien, i ö. till Bosnien,
Herzegovina och Montenegro, i v. och s. till
Adriatiska hafvet. Dess största längd är 556
kilom. (75 mil), dess största bredd 74 kilom. (10
mil). Ytinnehållet är 12,828 qv.-kilom. (233
qv.-mil). D. är ett högland, uppfyldt af de
Dinariska alpernas från n. v. till s. ö. jämnlöpande
armar. De högsta bergstopparna äro Dinara, 1,814
m. (6,107 f.), Parvo 1,729 m. (5,828 f.) och Orjen
1,898 m. (6,392 f.). Kusten är brant, klippig och
mycket inskuren. Framför hela dess längd sträcker sig
ett band af skär, bankar och omkr. hundra bergiga öar,
af hvilka ungefär hälften äro kala, obebodda klippor
("scoglie"). Af de bebodda öarna äro Pago, Brazza,
Lesina och Curzola de största. Såväl fastlandet som
öarna äro vattenfattiga. För att få dricksvatten måste
innevånarna hjelpa sig fram med cisterner. Floderna,
bland hvilka Zermagna, Kerka och Narenta (som endast
vid mynningen tillhör D.) äro de betydligaste, hafva
djupa bäddar och äro rika på vattenfall. Utom den
salta Vranasjön har D. endast en mängd bäcken, hvilka
tidtals fyllas af regnvatten. Större kärr finnas
blott vid Narentas mynning. – Klimatet är mildt och
helsosamt. Sommarhettan mildras genom hafsvindarna;
endast vid bora (nordöstvinden) faller termometern
under fryspunkten. Medelvärmen är i Zara 14,7° C.,
i Ragusa 16,8° C. –D. är fattigt på mineral. Asfalt
och brunkol gifva ringa vinst. Kalkstens- och
marmorbrotten äro tämligen gifvande, men de stora
salinerna lemna dock den värdefullaste afkastningen. –
Jordmånen är fruktbar, och floran särdeles artrik, men
växtligheten hämmas af brist på vatten och skyddande
skog samt af den mängd saltpartiklar, hvilka stormen
medfört. Endast 11 proc. af jorden är åker; också
måste säd (motsvarande fyra månaders behof) årligen
införas. 59 proc. upptagas af betesmark. Meloner,
mandel, fikon, granatäplen och körsbär (af hvilka
den bekanta likören maraschino beredes) växa utan
all vård. Kaktus, aloe och dadelpalmer trifvas
i södra D. Olja och förträffligt vin (malvasir
och muskat) erhållas utöfver landets behof. –
Boskapsskötseln är obetydlig; nötboskap finnes
endast till ett ringa antal; de många fåren och
getterna erhålla nästan ingen vård. – Fisket är
en af D:s vigtigaste näringsgrenar, i synnerhet
sardellfångsten, hvilken i en mängd byar utgör den
enda sysselsättningen. Biskötsel drifves i tämligen
stor skala. Det dalmatiska biet (från Cattaro)
påstås vara det ädlaste af alla. – Industrien, med
undantag af skeppsbyggeriet och likörberedningen,
står mycket lågt. Handeln är obetydlig. Värdet af
den årliga införseln uppgår till omkr. 16 mill. kr.,
och af utförseln till 10 2/3 mill. kr. Hamnarna
äro goda. Också äro dalmaterna utmärkta sjömän, och
skeppsfart är deras vigtigaste näringskälla. I det
inre af landet äro samfärdsmedlen dåliga: jernvägar
saknas, och på goda landsvägar är det brist.
D. är glest befolkadt; 1877 beräknades innebyggarnas
antal till 471,180. Genom Spicadistriktets
införlifvande med D. (1878) ökades det med
2,000. Befolkningen utgöres af flere olika
nationaliteter, mest slaver (dalmater, morlaker,
boccheser). Italienskan är ämbetsspråket. Det
stora flertalet af innebyggarna äro romerska
katoliker; omkr. 18 proc. tillhöra den grekiska
kyrkan. Folkbildningen står på en låg ståndpunkt;
endast 28 proc. af barn i skolåldern besöka
skolorna. Riksdagen består (enl. riksdagsordningen
af d. 26 Febr. 1861) af 43 medlemmar: den
romersk-katolske ärkebiskopen och den grekiske
biskopen af Zara, 10 ombud för de högst beskattade, 3
ombud för handelskamrarna, 8 för städerna och 20 för
landtkommunerna. Till det österrikiska riksrådet
sänder D. 5 ombud. – I administrativt hänseende
indelas landet i 13 distrikt. Den förnämsta civila
myndigheten, ståthållaren, har sitt säte i Zara. För
rättskipningen finnas 35 domstolar af lägre instans
och en öfverrätt ("oberlandesgericht"), den senare
i Zara. En del af det forna D. (nämligen Herzegovina)
lydde till 1878 under Turkiet.
D., som efter långvariga strider med romarna
underkufvades af Augustus (23 f. Kr.), utgjorde
till midten af 5:te årh. den sydligaste delen af
den romerska provinsen Illyricum, men kom då under
östgoternas välde. I början af 7:de årh. besattes
det af slaviska folk. Omkr. 1100 blef landet
eröfradt af magyarerna, hvilkas konungar derefter
buro titeln konungar af D. Återstoden ställde sig
under Venezias skydd, och besittningen af denna
del gaf anledning till täta strider mellan nämnda
republik och Ungern, som ville hafva hela landet
i sitt våld. 1797 kom den venezianska delen till
Österrike, men togs derifrån 1805 och lades då till
konungariket Italien samt 1810 till Illyrien. 1814
återförenades det med Österrike och blef, sedan det
tillökats med Ragusa och en del af Albanien, 1816
upphöjdt till österrikiskt kronland. Enligt den
italienska befolkningens begäran införlifvades det
1867 med den österrikiska delen af riket, ehuru den
öfvervägande slaviska befolkningen önskade förenas
med Slavonien och Kroatien. – Förhållandet till
Österrike har aldrig varit godt, och införandet af en
skärpt landtvärnsskyldighet väckte 1869 ett häftigt
uppror, hvilket endast på underhandlingarnas väg kunde
stillas (1870), i det Österrike afstod från att i
D. genomdrifva landtvärnslagen.
Dalmatien, Nicolas Jean de Dieu, hertig af D.,
fransk marskalk. Se Soult.
Dalmatika, benämning på ett slags långa, hvita
kåpor. Se Dalmatica.
Dalmatius, kejsar Konstantin den stores brorson,
fick vid Konstantins delning af romerska riket (336)
på sin lott Illyricum, Macedonien och Grekland, men
lockades 338 af Konstantins söner till Konstantinopel
och blef der mördad s. å.
Dalmatov, stad i ryska guvern. Perm. vid Iset. 4,337
innev. (1875). Arbetarna i de uralska grufvorna förses
derifrån med lifsmedel.
Dal-regementet. 1612 åtog sig provinsen Dalarna att,
mot befrielse från utskrifning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
