Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant / 827-828 (1880) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Damm - Dammara - Dammar-harts - Dammastock - Dammersfeld

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då ofta i samband med slussbyggnader – eller för
att frambringa nödigt fall, för drifvande af någon
industriel anläggning, eller slutligen för att
möjliggöra vattning af kringliggande sänka trakter
(ängsmark) eller hindra fientliga anfall. Dammar
af detta slag uppföras, allt efter olika ändamål och
lokala förhållanden, högt öfver eller djupt under den
vanliga vattenytan och indelas med hänseende dertill
i öfverfalls-, underfalls- och grund-dammar. De
äro oftast försedda med skidbords-aflopp,
hvars höjd bestämmer lägsta vattenståndet, och
s. k. vattenutskof eller grundluckor (dammluckor),
afsedda att kunna hastigt öppnas, för att vid starka
flöden framsläppa vattnet och derigenom hindra
öfversvämningar. Ofta göras hålldammarna rörliga,
d. v. s. så att de hastigt kunna helt och hållet
borttagas och åter uppsättas. Dylika dammar af
egendomlig art hafva konstruerats och utförts af
Poirée, Thénard m. fl.

c) Fångdammar (kajdammar l. spärrdammar)
hafva till ändamål att utestänga vattnet från en
arbetsplats. Sådana dammar bestå vanligen af trä och
jord, hvilket senare material


Kajdam.


Koffertdam.

får tjena som tätande medel. Ett slags fångdammar,
som ofta användas (i synnerhet i rinnande
vatten), hafva, på grund af sin likhet med en
vanlig koffert, fått namnet koffertdammar.
Klbg.

2. Skeppsb. Då två timmer förenas med hvarandra så,
att deras långsidor hopfogas, användas i fogen
s. k. dammar, hvilkas ändamål är att hindra de
sammanfogade timren att förskjuta sig eller glida
ur sitt bestämda inbördes läge. – Dammarna äro af
två slag, fasta dammar och runddammar. De förra
tillarbetas i sjelfva de timmer, som skola hopfogas,
och utgöras af rektangulära upphöjningar i ena
timret, hvilka passa noggrant in med motsvarande
fördjupningar i det andra (en eller två, allt efter
timrets bredd). – Runddammarna bestå af cylindriska
proppar, af hårdare träslag, hvilka placeras så,
att dammen kommer till hälften i

hvardera timret och så, att dess axel kommer vinkelrätt
mot fogningsytan. J. G. B.

Dammara Rumph., bot., växtslägte af
nat. fam. Abietineae, kl. Dioecia L., ordn. Decandria,
innefattar högväxta, hartsrika träd, hvilka, ehuru
tillhörande barrträdens grupp, hafva platta, aflångt
lansettlika, icke barrlika blad. D. orientalis
Lamb., ett mer än 100 f. (29 m.) högt träd, som
växer på flere af Indiska arkipelagens öar och på
Malakka, är utmärkt för sin stora rikedom på harts,
i hvilket afseende det ej torde öfverträffas af
någon annan växt, med undantag måhända af det utdöda
bernstensträdet. På grenarna pläga hänga istapplika
massor af utrunnet och stelnadt harts. Detta harts,
som i handeln förekommer under namnet "ostindiskt
dammar-harts", nyttjas till beredning af fernissor
m. m. D. australis Don., kauritallen, eller
ny-zeländska dammaraträdet, förekommer endast på Nya
Zeland, hvarest den bildar vidsträckta skogar, och är
der af stor betydelse. Enskilda träd nå en ganska stor
höjd – omkr. 150 f. (44,5 m.). Emedan kauritallen
derjämte har en hvit och varaktig ved, är den särdeles
användbar som byggnadsvirke, till skeppsmaster
o. s. v. Äfven denna art innehåller i riklig mängd
harts, som utflyter och samlar sig i stora klumpar
vid rötterna. Massor af sådant harts (härrörande
från äldre tider) träffas i jorden. – Endast harts
af sistnämnda slag kommer i handeln. Det kallas
"kaurikopal" och nyttjas för ungefär samma ändamål som
hartset af föregående art. Det friska hartset tuggas
af infödingarna. Af det sot, som fås genom förbränning
af hartset och veden, bereda de en färg, hvarmed de
tatuera sig. – Det kauri-harts, som kommer från Nya
Kaledonien, härrör från en annan art, D. ovata Moore.
Ldt.

Dammar-harts, farmak. tekn. Dammar är ett malajiskt
ord, hvilket betecknar all från ett träd utflytande
harts, som har någon särskild användning. Det finnes
derför många slag af dammar-harts, hvars härstamning
ej är noggrant utredd. Några i handeln förekommande
hartser af detta slag (rödt och hvitt dammar-harts,
kauri-harts m. fl.) fås af arter hörande till slägtet
Dammara Rumph. O. T. S.

Dammastock, en till de östra Bern-alperna hörande
bergstopp, som är 3,633 m. (12,236 f.) hög och
belägen på gränsen mellan kantonerna Uri och
Wallis. Dess östra, branta granitvägg stupar
rakt ned i Damma-glacieren, hvilken genom det
svårtillgängliga Damma-passet – 3,500 m. (11,780 f.) –
står i förbindelse med den stora Rhône-glacieren,
som täcker D:s vestra sluttning. 1864 bestegs toppen
och 1867 passet för första gången. Efter D. kallas
den sydligaste, högsta och glacierrikaste gruppen
af de östra Bern-alperna Dammagruppen. Denna, som
är vattendelare mellan Rhône och Reuss samt mellan
Aar och Reuss, är synnerligen rik på mineral. I en
håla i Tiefen-glacieren fann man 1867 nära 300 ctr
(12,750 kilogr.) svart bergkristall (morion).

Dammersfeld, en af Rhönbergens största förhöjningar,
mellan floderna Fulda och Sinn, 925 m. (3,116 f.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>