Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fästebönderna, och detta föredöme har efterföljts af
enskilda personer, synnerligast efter promulgerandet
af lagen af d. 19 Febr. 1861, som afskaffade flere
af de med fästet förknippade missförhållandena. 1845
funnos vid pass 23,000 fästegårdar, om 120,000 tnr
hartkorn, men 1873 återstodo osålda endast 8,831, om
43,613 tnr hartkorn. I äldre tider trycktes bönderna
hårdt af hofveri (personligt arbete för godsegarens
räkning), och detta tryck lindrades icke förrän i
slutet af 18:de årh., då hofveriarbetet blef närmare
bestämdt. Sedermera fingo bönderna, genom en lag af
1849, rättighet att mot vederlag aflösa hofveriet,
och denna rättighet begagnades i så stor omfattning,
att numera endast ett obetydligt och på intet sätt
tryckande hofveri återstår. De agrariska reformer
(landboreformer), som genomfördes mot slutet af
1700-talet, bidrogo ansenligt till jordbrukets
höjande. Utvecklingen hämmades dock genom krigen
i början af 1800-talet och genom de följande
årens mindre goda skördar. I början af 1830-talet
förbättrades å nyo förhållandena, och efter den
tiden har jordbruket gått betydligt framåt. Förut
obrukade områden, t. ex. hedar, hafva blifvit
upptagna till odling, åtskilliga vikar indämda
och uttorkade samt flere sjöar torrlagda. 1871–75
ökades den odlade arealen med 1,100 qv.-kilom. (20
qv.-mil), och under de föregående fem åren var
tillväxten nästan lika stor. Den odlade marken
uppgår numera till tre fjerdedelar af hela landets
yta. Sjelfva odlingssättet har blifvit mera rationelt
och intensivt. Utom naturliga gödningsämnen användas
äfven artificiella i betydande mängd, och täckdikning
har blifvit utförd i så stor omfattning, att 1876 ej
mindre än 645,000 tnld, eller omkr. 30 proc. af den
besådda arealen, voro täckdikade. S. å. användes
4/5 af den brukade jorden till odling af de fyra
hufvudsädesslagen: hvete, korn, råg och hafre. Den
årliga medelskörden af dessa sädesslag kan uppskattas
till 18 1/2–19 mill. danska tnr (1 1/10 mill. hvete,
omkr. 4 mill. råg, nära 6 mill. korn samt öfver
7 1/2 mill. hafre) och till ett värde af 180–190
mill. kr. Lägges dertill värdet af höskörden (öfver
50 mill. kr.), potatesskörden och rotfruktsskörden,
kan jordens årliga afkastning uppskattas
till ett värde af omkr. 300 mill. kr. Danmarks
spanmålsskörd öfverstiger betydligt den inhemska
förbrukningen. Öfverskottsutförseln af spanmål
(utförseln består förnämligast af omalet korn och
hvetemjöl) hade under åren 1874–76 ett medelvärde af
33 1/2 mill. kr., men till följd af den dåliga skörden
nedgick detta 1877 till 12 mill. kr. – Vid sidan af
åkerbruket intager boskapsskötseln ett framstående rum
och vinner ständigt i betydelse. D. har, i förhållande
till sin folkmängd, en större kreatursstock än något
annat land i Europa och intager, då arealen tages
till jämförelsepunkt, sjette rummet. 1876 funnos i
landet 352,262 hästar, 1,348,321 stycken hornboskap,
1,719,249 får och 503,667 svin. Under tioårsperioden
1867–76 höll sig antalet hästar oförändradt;
antalet får minskades med 8 proc., hvaremot
nötkreatursstocken ökades med nära 13 proc. och
antalet svin växte med nära 33 proc. Dessutom har
utfodringen blifvit betydligt förbättrad,
liksom djuren nu röna en vida bättre omvårdnad än
förr. Stora förbättringar hafva likaledes gjorts
i fråga om tillverkning af ladugårdsprodukter,
och särskildt har smörberedningen under de senare
åren utvecklat sig på ett storartadt sätt i såväl
qvantitativt som qvalitativt hänseende. Danskt
smör, hvilket förr åtnjöt föga anseende,
betingar numera det högsta priset i den engelska
marknaden. 1874–77 utgjorde öfverskottsutförseln
af smör i medeltal 100,000 tnr, med ett värde af
27-28 mill. kr. Deremot intager ostberedningen
icke någon hög ståndpunkt; D. införer årligen 1/2
mill. kilogr. (1 mill. danska skålp.) ost. Vid
sidan af smörproduktionen har man under de senare
åren lagt sig vinn om att uppföda gödkreatur,
och landet utförer nu årligen (företrädesvis till
England), utöfver hvad det införer, mer än 80,000
stycken hornboskap (till ett värde af 20 mill. kr.),
4,000 hästar, 30,000–40,000 får och 170,000–180,000
svin. 1874–77 hade öfverskottsutförseln af kreatur
och af ladugårdsprodukter ett årligt medelvärde
af 70 mill. kr. – Staten understöder jordbruket
genom den med statsmedel underhållna "Veterinär- og
landbohöjskolen". En annan betydelsefull institution
för jordbrukets främjande är "Det kongelige
landhusholdningsselskab" (motsvarande den svenska
landtbruksakademien), som stiftades 1769 och nu
räknar landets mest framstående jordbrukare bland sina
ledamöter. För jordbrukets höjande verka dessutom 70
"agerbrugsselskaber" (närmast motsvarande de svenska
hushållningssällskapen), hvilka hufvudsakligen hafva
till uppgift att anordna utställningar och föredrag,
utdela stipendier och premier samt utsända tekniska
rådgifvare. – Skogsskötseln spelar en högst obetydlig
rol i Danmark, eftersom endast 1,650 qv.-kilom. (30
qv.-mil), d. v. s. 4 1/8 proc. af landets område, äro
skogbevuxna. Boken är det förherskande skogsträdet;
derefter komma tall och gran samt, i ringa mängd,
ek. Timmer och andra skogsprodukter införas
årligen till ett värde af 15–16 mill. kr. Skogens
bestånd är skyddadt genom en särdeles ändamålsenlig
lagstiftning. Af den icke odlade marken intaga de
jylländska hedarna det största området. Omkr. 1820
utgjorde de 7,370 qv.-kilom. (134 qv.-mil),
men hafva nu, derigenom att en stor del blifvit
odlad, minskats till omkr. 5,500 qv.-kilom. (100
qv.-mil). 1866 stiftades "Det danske hedeselskab",
med ändamål att arbeta på hedarnas odling. Sällskapet
har, under de få år det verkat, uträttat ofantligt
mycket. Först och främst har det spridt en närmare
kännedom om hedarnas natur samt bevisat, att 3,850
qv.-kilom. (70 qv.-mil) kan bära skog. Vidare har
det ådagalagt, att återstoden, som till största
delen består af kärr och mossar, kan bringas till
att bära goda skördar. Dessutom har det verkat för
anläggandet af vidsträckta vattningskanaler, gifvit
vägledning till en riktig behandling af kärr och
mossar samt bidragit till att ett ansenligt område,
83 qv.-kilom. (1 1/2 qv.-mil), blifvit af enskilda
personer upptaget till trädplanteringar. Staten har
å sin sida upptagit vid pass lika stor areal till
trädplanteringar. "Hedeselskabet" åtnjuter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
