Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessutom finnas tre sockerraffinaderier i Köpenhamn
(två mycket stora), hvilka utföra rätt betydliga
qvantiteter raffineradt socker, samt tobaksfabriker,
flere stora skeppsvarf m. m. – Bland de egentliga
handtverksyrkena förtjenar framhållas möbelsnickeriet,
som under de senare åren betydligt utvecklat sig och
af hvars vackra tillverkningar en ständigt växande
utförsel eger rum (1877 hade öfverskottsutförseln af
fint snickeriarbete ett värde af 2 mill. kr.). Äfven
guldsmedsindustriens alster intaga, genom sin
smakfullhet, ett framstående rum. Slutligen
bör nämnas, att i åtskilliga trakter af Jylland
drifves en hemslöjd, som hufvudsakligen omfattar
stickade yllevaror, träskor och svart lergods
("jydepotter"). – Konstindustrien befinner sig i
D. på en vida högre ståndpunkt än i de öfriga nordiska
landen och i större delen af Tyskland. Särskildt hafva
Thorvaldsens arbeten bidragit till att utbreda smak
och formsinne hos handtverkarna. Bland institutioner,
som främjat konstens tillämpning på industrien,
böra nämnas Akademiet for de skjönne kunster, Det
techniske institut (i Köpenhamn) och landets många
ritskolor. I samma syfte verka de af presten Massman
år 1800 upprättade söndagsskolorna – i hvilka flere
tusen handtverkslärlingar fått undervisning i ritning,
skrifning och räkning –, vidare den 1829 upprättade
polytekniska läroanstalten, industriföreningen
i Köpenhamn (hvilken anordnar utställningar och
föredrag samt utgifver en teknisk tidskrift) äfvensom
den af N. L. Reiersen 1795 stiftade fonden (900,000
kr.), hvars räntor användas till resestipendier
åt handtverkare, till understöd för utgifvande
af tekniska skrifter, till underhåll af ritskolor
o. s. v.
Handeln sysselsätter omkr. 5 1/2 proc. af
befolkningen. Varuomsättningen med utlandet har under
de senaste åren haft ett medelvärde af omkr. 400
mill. kr. om året. Officiella källor gifva vid
handen, att den årliga införseln med omkr. 50
mill. kr. öfverstiger den årliga utförseln. I
verkligheten eger likväl icke detta förhållande
rum. I D., liksom i alla land med tullfri utförsel,
är nämligen beräkningen af exportens värde högst
otillfredsställande. Så tages t. ex. åtskilliga
poster, som äro afgörande för handelsbalansen
– fraktfarten mellan utländska hamnar (20–30
mill. kr.) o. s. v. – alldeles icke i betraktande. De
vigtigaste importartiklarna äro kolonialvaror, vin,
manufakturvaror, jern och jerngods, skogsprodukter,
stenkol och bergolja. I utförseln spela inländska
varor, i synnerhet landtbruksalster, hufvudrolen;
de utländska varor, som återutföras, uppgå till
ett värde af omkr. 20 mill. kr. Öfver 1/3 af
utrikeshandeln sker med Tyskland, omkr. 1/3 med
England, omkr. 1/8 med Sverige och omkr. 1/20
med Norge. Sjöfarten på utlandet har under de
senare åren varit i oafbruten tillväxt. 1877
inkommo från utlandet 20,303 fartyg med 1,164,497
tons varor, och s. å. afgingo 20,155 fartyg med
359,819 tons gods. (Den betydliga skilnaden, i
lästetal hos in- och utgående fartyg härrör af den
stora införseln af stenkol samt af timmer och andra
skogsprodukter.) Omkr. hälften af D:s varuomsättning
på utlandet besörjes
numera af danska fartyg. Den inländska sjöfarten,
som nästan uteslutande drifves med sådana, tog 1877
i anspråk 43,906 in- och utgående fartyg, hvilka
medförde 617,522 tons varor. I såväl den inländska som
den utländska sjöfarten hafva ångfartygen länge spelat
en framstående rol. Den inländska varuomsättningen
ombesörjdes sistnämnda år till öfver hälften och den
utländska till öfver 40 proc. af ångfartyg, bland
hvilka tre femtedelar voro danska. – Handelsflottan
har, när man undantager det på skeppsbrott ovanligt
rika året 1877, varit stadd i ständig tillväxt och
räknar 3,153 fartyg, med en drägtighet af 252,063
tons (1878). Segelfartygen uppgå till ett antal
af 2,966 och hafva tillsammans en drägtighet af
206,967 tons, hvaremot ångfartygsflottan, som under
årens lopp betydligt vuxit, består af 187 fartyg
med 45,096 tons drägtighet och en maskinstyrka af
12,654 hästkrafter. "Det forenede dampskibselskab",
ett enskildt bolag, har särdeles kraftigt arbetat
för ångbåtsflottans utveckling. Med 55 ångfartyg,
om 13,750 tons drägtighet, besörjer detta bolag
största delen af den inländska ångbåtsfarten samt hela
Öresundstrafiken mellan Själland och Skåne, hvarjämte
det idkar en ansenlig fraktfart mellan Östersjöns
hamnar samt England, Nederländerna, Belgien och
Frankrike. En stor del danska fartyg söka i utländska
hamnar förtjenst genom fraktfart. – Köpenhamn är
landets förnämsta handelsplats. Öfver hälften af
införseln från utlandet och vid pass hälften af
utförseln sker öfver denna stad; öfver 30 proc. af
hela handelsflottans lästetal tillhör densamma. –
Landet är väl försedt med hamnar. Det eger 155 sådana
(båthamnar icke medräknade). Endast Köpenhamn kan
mottaga de mest djupgående handelsfartyg; dernäst
komma Helsingör, Århus och Rönne, hvilka alla
hafva hamnar med minst 5,5 m. (18 f.) djup. Endast
vestra kusten af Jylland är vanlottad på dugliga
hamnar. För att underlätta handelsförbindelsen med
England har staten, på sydvestligaste punkten af
nämnda halfö, anlagt Esbjerg havn, som helt nyligen
(1877) blifvit fullbordad. Till skydd för sjöfarten
i de danska farvattnen har staten låtit uppföra
omkr. 70 fyrar och utlägga 8 fyrfartyg. Derjämte har
den organiserat ett lotsväsende och låtit anordna 40
räddningsstationer, af hvilka de flesta äro försedda
med såväl räddningsbåt som raketapparat.
Kommunikationer. Utom ett hela landet omfattande
nät af landsvägar, hvilkas hela längd utgör
6,578 kilom. (875 mil), finnas åtskilliga dels af
staten, dels af enskilda bolag (till en del med
statsunderstöd) byggda jernvägar med en längd af
omkr. 1,500 kilom. (200 mil). I fråga om förhållandet
mellan jernvägarnas längd och folkmängden intager
D. det fjerde rummet bland Europas stater, men i
afseende på jernvägslängdens proportion till arealen
kommer det först i sjunde rummet. Det dröjde länge,
innan man i D. började bygga jernvägar. Den första
jernbanan, den fyra mil långa linien mellan Köpenhamn
och Roskilde, anlades 1847, men fick först nio år
derefter sin naturliga fortsättning, 75 kilom. (10
mil) lång, till Korsör. Det enskilda bolag –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
