Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motsvarande silfvervaluta i bankens ego. För
nämnda räntebelopp beviljades dessutom afdrag
i landtegendomarnas skatter till staten. 1818
förvandlades riksbanken till en privat institution,
hvilken benämndes Nationalbanken. Aktieegarna
i denna penningeinrättning blefvo egare af hela
bankointeckningen i städernas egendomar och af 1/6 af
bankointeckningen i landtegendomarna. Nationalbankens
aktiekapital utgör nu omkr. 27 mill. kr. Denna bank
eger ensam all sedelutgifningsrätt. Sedlarna äro
fonderade dels genom en metallisk kassa, dels genom
säkra, lätt realisabla aktiva. Nationalbanken, som
i lång tid var landets enda bankinstitut, ordnade
småningom penningeväsendet, hvilket sedermera
icke i något hänseende varit osäkert. Under de
senaste 25 åren hafva i Köpenhamn uppstått flere
banker. 1854 upprättades Kjöbenhavns private lånebank
(aktiekapital 4 mill. kr.), 1857 Privatbanken (12
mill. kr.), 1862 Industribanken (1 mill. kr.), 1871
Den danske landmandsbank (12 mill. kr.) och 1873
Kjöbenhavns handelsbank (12 mill. kr., af hvilka
hittills endast 75 proc. blifvit inbetalta). Derjämte
finnas i provinsstäderna ej allenast filialer af
Köpenhamnsbankerna, utan äfven 35 sjelfständiga
banker med ett aktiekapital af tillsammans 15–16
mill. kr. Bland öfriga penningeinstitut böra
särskildt nämnas de på grund af lagen af d. 20
Juni 1850 upprättade "kreditforeningerne for
grundejere", hvilkas utmärkande kännetecken är,
att intressenterna (låntagarna) äro solidariskt och
med hela sin egendom – oaktadt lån beviljas endast
till högst 3/5 af densammas värde – ansvariga för
de af föreningarna utfärdade obligationerna. Lånen
undfås i dessa värdepapper, hvilka låntagarna
således sjelfva måste söka realisera. Samtliga
kreditföreningarnas utlåningsbelopp utgjorde
1877–78 omkr. 158 mill. kr., som voro fördelade på 18,850
låntagare. Landmandsbanken har vid sidan af vanliga
bankaffärer utöfvat en betydlig utlåningsverksamhet
af nästan samma slag som kreditföreningarnas. Enligt
1878 års räkenskaper voro mot hypotek utlånade öfver
21 mill. kr. En betydlig utlåningsverksamhet utöfvas
äfven af "sparekasserne" (sparbankerna), som nått en
så storartad utveckling, att D. i fråga om antalet
insättare icke står tillbaka för något land i Europa
och i fråga om det sparade beloppet ansenligt höjer
sig öfver de flesta land. 1877 funnos 424 sparbanker
med 438,000 insättare och ett deponeradt kapital af
210 1/2 mill. kr. Omkr. hälften af detta belopp var
utlånadt mot inteckning i fastigheter, något öfver 1/4
var nedlagdt i statspapper, och det öfriga innestod
i banker eller var utlånadt mot hypotek, borgen
eller annan säkerhet. De årliga insättningarna i
sparbankerna utgöra öfver 100 mill. kr.; de årliga
uttagningarna uppgå i goda år till något mindre,
i dåliga år deremot till något mer än denna summa.
D:s finanser befinna sig f. n. i ett synnerligen
blomstrande tillstånd. De regelbundna årliga
inkomsterna äro icke allenast fullt tillräckliga för
att betäcka de löpande utgifterna, utan göra det äfven
möjligt att afbetala stora belopp på statsskulden
och att utföra stora
allmänna arbeten. Statsräkenskaperna för finansåret
1877–78 utvisa en inkomst af omkr. 47 mill. kr. och
en utgift af omkr. 44 mill. kr. Den största delen af
inkomsterna, eller 37 2/3 mill. kr., uppkommer genom
skatter, af hvilka de direkta sistnämnda år gåfvo
något öfver 9 mill. och de indirekta omkr. 28 2/3
mill. kr. De direkta skatterna äro dels skatter på
jorden ("gammelskat" samt "land- och ligningskat"),
hvilka upptagas med ett fast belopp för hvarje tunna
hartkorn, och dels byggnadsskatt, som, med vissa ören
på qvadratalnen af hvarje vånings ytinnehåll, åligger
alla stadsbyggnader och sådana byggnader på landet,
till hvilka icke något åkerbruk hör. Slutligen finnes
äfven rangskatt, som enligt rangordningen erlägges af
alla personer med rang och som vexlar från 12 kr. till
160 kr. om året. Af de indirekta skatterna härröra
18 1/3 mill. kr. från införseltullen, 3 1/4 mill. från
bränvinsbränningsskatten och 4/5 mill. från
skeppsafgifter m. m. Stämpelpappersafgiften
lemnar en inkomst af 2 1/3 mill. kr. Något öfver 1/2
mill. kr. inflyter genom afgiften å egendomsköp,
hvilken afgift erlägges med 1/2 proc. af egendomens
värde; 1 1/5 mill. ingår genom afgiften på arf,
och omkr. 2 mill. kr. utgöras af "rets- och
departementssportler", hvilka upptagas vid
afkunnandet af åtskilliga domar och utslag samt
erläggas för utnämningar och beviljandet af olika
slags rättigheter. Vidare har staten en (tämligen
vexlande) inkomst af post- och telegrafväsendet
(1877–78: 370,000 kr.) samt en årlig inkomst af
öfver 3/4 mill. kr. af klasslotteriet, som drifves
af staten sjelf. Staten eger dessutom en ganska
betydlig förmögenhet, som 1877–78 gaf en inkomst af
öfver 6 mill. kr. Färöarna gifva en årlig inkomst af
vid pass 50,000 kr., och de dansk-vestindiska öarna
bidraga till statsinkomsterna med ett årligt belopp,
som bestämmes genom lag och under de senare åren
utgjort 25,000 kr. Dessutom eger staten åtskilliga
andra inkomster, hvilka tillsammans uppgå till
omkr. 400,000Qkr. Statsutgifterna voro 1877–78
fördelade på följande poster: konungens civillista
(1,000,000 kr.), apanage till det kungliga huset
(något öfver 420,000 kr.), riksdagen (320,000
kr.), statsrådet (95,000 kr.), utrikesministeriet
(369,000 kr.), inrikesministeriet (1,407,000 kr.),
justitieministeriet (2,257,000 kr.), ministeriet
för kyrko- och undervisningsväsendet (924,000 kr.;
universitetet och de högre allmänna läroverken –
"de lärde skoler" – underhållas till en del af
särskilda fonder; folkskoleväsendet är en kommunal
angelägenhet, och presterskapets aflöning bestrides
till största delen genom tionden), finansministeriet
(2,896,000 kr.), krigs- och marinministeriet
(13 1/2 mill. kr. och i extra ordinarie utgifter 2 1/2
mill. kr.), Island (109,000 kr.), pensionsväsendet
(3,353,000 kr.), förräntning af statsskulden
(7,357,000 kr.) samt amortering på densamma (1,838,000
kr.), extra ordinarie utgifter (1 1/2 mill. kr.) utom
försvarsväsendet, vidare offentliga arbeten
till samfärdselns främjande (2 1/5 mill. kr.) samt
åtskilliga andra arbeten jämte lån och förskott
(1 3/4 mill.). Statsskulden, som efter kriget 1864
utgjorde omkr. 270 mill. kr., har nu nedgått till
174 1/2 mill. Statens förmögenhet består af domänerna
(landt- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
