Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dannemora grufvor - Dannemmora - Dannemora-verken - Dannenberg - Danner, Louise Kristine - Danneskjold - Danneskjoldske kanal. Se Danneskjold - Dannevirke - Dannevirke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grufvorna bildade "stora stöten", jämte de omedelbart
söder derom belägna Jungfru- och Ungkarlsgrufvorna
äfvensom Källarskärpningen. Alla de öfriga grufvorna
höra till någotdera af de andra fälten. Den inom
hela malmfältet rådande bergarten är kalksten, i
hvilken förekomma en mängd underordnade lager, dels
af hälleflinta, i flere varieteter, dels ock af de
skarnbildningar, som åtfölja malmerna. Dessutom
finnas flere gångar af felsit, diorit och
grönstensporfyr. Malmen, som förekommer i stor
ymnighet, är en kalkig svartmalm, förande mangan
samt obetydligt koppar och svafvel. Den reduceras
och smältes lätt, utan tillsats af främmande
ämnen, och gifver upphof till det verldsbekanta
Dannemora-jernet. Malmen håller i medeltal 50
proc. jern och är således ej bland Sveriges allra
rikaste malmer. På 1600-talet uppsattes en konstgång
från ett vattenfall på 1,497 m. (5,046 f.) afstånd
från grufvan. 1727 byggde M. Triewald der en "eld-
och luftmaskin", och 1805 uppsatte S. Owen der en
ångmaskin af Watts konstruktion (den första maskin af
detta slag i Sverige). I följd af vattentilloppet
och forna tiders oförnuftiga anordningar har
grufbrytningen haft att kämpa med de största
svårigheter. Ända till 1729 skedde brytningen,
medelst eldning eller tillmakning, men sistnämnda
år infördes sprängning med krut. Ännu lider dock
brytningen mycket deraf att delegarna ej förenat
sig till ett enda bolag; de hafva dock enats om
gemensam förvaltning. Icke mindre än sjutton bolag
– bestående af samma personer, men kombinerade på
olika sätt – arbeta t. ex. i mellanfältet. På allra
sista tiden hafva dock åtgärder vidtagits för en
generel brytningsplan och för sammanslagning af
bolagen. Malmfångsten varierar mellan 17 och 38
mill. kilogr. (400,000–900,000 ctr) årligen. Malmen
förarbetas vid 19 masugnar och tackjernet vid 17
stångjernssmedjor i trakten. Th. N-m.
Dannemora, ort i nordamerikanska staten New-York,
grefskapet Clinton. Omkr. 1,500 innev. Stort
statsfängelse.
Dannemora-verken kallas med ett gemensamt namn
de jernbruk, som använda Dannemoramalm. De
förnämsta äro: Leufsta, Österby, Gimo,
Forsmark, Strömsberg, Elfkarleön, Söderfors,
Vattholma, Gysinge, Harg, Schebo och Ljusna.
Th. N-m.
Dannenberg, stad i preussiska landdrosteiet Lüneburg
(Hannover). 2,064 innev. (1875). I en der fordom
befintlig borg (nedrifven 1376) hölls den danske
konungen Valdemar II Sejr i hårdt fängelse (1223–25)
af grefve Henrik af Schwerin.
Danner, Louise Kristine, grefvinna, hette egentligen
Rasmussen, f. 1815, blef 1850 vigd vid Fredrik VII,
på venster hand, och upphöjd till länsgrefvinna. Vid
sin död, 1874, efterlemnade hon slottet Jägerspris
och en förmögenhet af 6 1/2 mill. kr. samt upprättade
deraf på nämnda slott "Frederik VII:s stiftelse",
för fattiga barn. En annan "Frederik VII:s stiftelse",
i Köpenhamn, för fattiga qvinnor, grundlades af henne
kort före hennes död. E. Ebg.
Danneskjold, afkomlingar af de danske konungarna
Fredrik III:s och Kristian V:s oäkta söner
med namnet Gyldenlöve, – 1) Frederik, grefve D.-Samsö,
f. 1703, d. 1770, blef 1731 deputerad i söetatens
generalkommissariat och fick stort inflytande
under Kristian VI, störtade 1734 den förtjente
skeppsbyggmästaren K. Benstrup och aflägsnade 1743
amiral U. F. Suhm, men inlade för öfrigt stora
förtjenster om flottan: byggde 11 linieskepp,
5 fregatter och 30 mindre skepp samt utvidgade
hamnen. 1746 aflägsnades D. från flottans styrelse,
blef 1760 öfverhofmästare vid Sorö akademi och
1766, efter Fredrik V:s död, statsminister och
öfversekreterare för flottan. Han sökte störta
Bernstorff, men blef sjelf, efter fjorton månaders
maktutöfning, undanträngd af sin otacksamme slägting
K. D.-Laurvig och förnsad från hufvudstaden. – 2)
Kristian Konrad, grefve D.-Laurvig, f 1723, d. 1783,
var en oduglig och utsväfvande man, hvilken blef
framdragen af sin slägting Frederik D.-Samsö, men som
1767 medverkade till dennes fall och då i hans ställe
blef marin-intendent samt vice-amiral. 1770 störtades
han af Struensee. – 3) Kristian Konrad Sophus,
grefve D.-Samsö, f. 1744, d. 1823, byggde 1810–12 den
Danneskjoldske kanal för att göra Susån i Själland
segelbar från Bavelse till dess utlopp. Henriette
D.-Samsö, f. Kaas, hans enka. f. 1776, d. 1843, byggde
1825 glasbruket Holmegård. E. Ebg.
Danneskjoldske kanal. Se Danneskjold.
Dannevirke, fordom en befäst ställning, som sträckte
sig tvärs öfver södra Slesvig, mellan Slien och
Trene, och hvars ålder går tillbaka till början af
9:de årh. Då uppförde nämligen den danske konungen
Godfred (Götrik) der en vall för att hindra tyskarnas
infall. Sedan kejsar Henrik Fogelfängaren 934
överskridit denna ställning och intagit Slesvig, lät
konung Gorm den gamles enka, Tyra, norr om den gamla
vallen uppföra en ny, som var 10–13 m. (30–40 f.) hög,
murbeklädd, försedd med graf, och som sidoförsvarades
från höga torn. Längden uppgick till 14 kilom. (1,9
mil). Ställningen intogs åtskilliga gånger och
förstärktes genom flere kraftfulla regenters
bemödande, men förföll mot medeltidens slut. Först
efter motgångarna 1848 började danskarna å nyo fästa
uppmärksamheten vid Dannevirke och anlade med stora
kostnader en förskansad linie från Missunde, smalaste
punkten af Slien, till Frederiksstad vid Eider. Denna
linie skyddades delvis af vatten och var förstärkt
med aderton skansar. 1864 fäste man i Danmark stora
förhoppningar vid denna ställning, men danska hären
var alldeles för svag att skydda den utsträckta
fronten. General de Mezas åtgärd att utrymma densamma
(natten mellan d. 5 och d. 6 Febr.) upptogs ej dess
mindre med allmän förbittring och kostade honom
sjelf befälet. Efter freden (1864) slopades verken
af preussarna. C. O. N.
Dannevirke, dansk tidning, utgifven i Haderslev. Den
uppsattes 1838 af köpmannen P. C. Koch och
har sedermera varit nordslesvigarnas förnämsta
organ. Till 1855 utgafs den af Koch, 1855–63 af
G. Nielsen och 1865–77 af R. Hjort Lorenzen. 1878
öfrertogs redaktörskapet af Grundwaldt.
E. Ebg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
