- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
907-908

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danska vårfrutider, en af de äldsta tryckta andaktsböckerna på svenska språket - Danske lov - Danskeskov (T. Dänischwohld), sydöstra hörnet af Slesvig - Dansk ingefära, farmak. Se Arum - Dansk-vestindiska öarna, S:te Croix, S:t Thomas och S:t Jan - Dansmusik, den musik, hvars närmaste uppgift är att reglera dansens rörelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Samlingen utgöres af åtskilliga böner, några af Davids
psalmer, en litania m. m.

Danske lov, den vanliga benämningen på den allmänna
lag, som Kristian V 1683 utfärdade för konungariket
Danmark och hvars fullständiga titel är "Kong Kristian
den femtes danske lov". Redan 1661 tillsatte Fredrik
III en komité för utarbetandet af en allmän lagbok;
men hvarken denna komité eller dess tvänne närmaste
efterföljare förmådde åvägabringa ett förslag
till en lagkodex. 1667 tillsatte nämnde konung en
fjerde komité och föreskref, att dennas medlemmar
skulle hvar för sig utarbeta ett förslag. Två
af ledamöterna, Peder Lasson och Rasmus Vinding,
ställde sig konungens bud till efterrättelse. Den
senares förslag (kalladt&#8217;"Codex Fredericianus")
blef färdigt s. å. och tjenade till grundval för de
kommande arbetena. Efter att hafva blifvit omarbetadt
en gång under Fredriks regering och fyra gånger
under Kristian V:s (då lagarbetet ifrigt främjades
af Griffenfelt) fick Vindings förslag d. 3 Jan. 1682
kunglig stadfästelse. I April 1683 befordrades det –
jämte ett af Povel Nielsen (Rosenpalm) affattadt
företal – till tryckning och promulgerades d. 23
Juni s. å. Danske lov, som ännu utgör grundvalen
för den gällande rätten i Danmark, utmärker sig
genom korthet, klarhet och ordning. Den är delad
i sex böcker: Om retten og rettens personer;
Om religionen og geistligheden; Om verldslig- og
huusstand; Om söeretten; Om adkomst, gods og gield
samt Om misgierninger. Böckerna indelas i kapitel
och dessa i artiklar. – Danske lov har flere gånger
blifvit utgifven, bl. a. 1878 af V. A. Secher. Jfr
Nordisk rätt.

Danskeskov (T. Dänischwohld), sydöstra
hörnet af Slesvig, mellan Eiderkanalen och
Ekernförde-fjärden. Långt in i medeltiden var denna
landsträcka obebodd och bestod endast af mossar
och stora skogar, hvilka som allmänning hörde under
kronan. Numera är den uppodlad och hör till Slesvigs
fruktbaraste trakter.

Dansk ingefära, farmak. Se Arum.

Dansk-vestindiska öarna, S:te Croix, S:t Thomas
och S:t Jan, höra till Jungfru-öarna och ligga i
närheten af Portorico, öster om detsamma. S:te Croix
har en areal af 218,3 qv.-kilom. (3,96 qv.-mil),
S:t Thomas 86,17 qv.-kilom. (1,56 qv.-mil) och S:t
Jan 54,4 qv.-kilom, (nära 1 qv.-mil). 1870 hade
S:te Croix 23,000 innev, och S:t Thomas 14,000, men
S:t Jan var nästan obebodt. Endast en tiondedel
af innebyggarna äro hvita, och de fleste bland
dessa äro af dansk eller engelsk börd; de öfrige
äro negrer eller mulatter. Talspråket är engelska,
men danskan är det officiella språket. En sjettedel
af innevånarna äro lutheraner; återstoden utgöres
af katoliker, episkopaler eller mähriska bröder,
i nästan lika stort antal. Af S:te Croix’s yta
användes 2/5 till sockerplantager och återstoden
till odling af rotfrukter, der marken ej är beväxt
med skog. Jordmånen är utomordentligt fruktbar och
gifver rika skördar, om regn kommer i rätt tid och
i tillräcklig mängd. S:te Croix’s socker och rom äro
allmänt kända. S:t Thomas har sin största betydelse
som medelpunkt för handeln och ångbåtsfarten i
Vestindien. – S:te Croix upptäcktes 1493 af

Columbus, egdes 1620–50 af holländska och engelska
nybyggare samt kom derefter under Frankrike, som
1733 sålde ön till Danmark. S:t Thomas togs 1671
i besittning af ett dansk-vestindiskt kompani,
som 1684 utsträckte sin makt till S:t Jan. 1755
kommo alla tre öarna under den danska kronan. Under
det nordamerikanska frihetskriget (1776–83) och
revolutionskrigen i slutet af förra och början af
detta århundrade gingo de framåt i välstånd och
folkmängd; men från 1815 har S:te Croix varit
stadt i tillbakagående. Slafhandeln upphörde
1803. Slafveriet inskränktes 1831 och skulle efter
en förordning af år 1847 upphöra 1859; men ett
negeruppror 1848 framtvingade dess ögonblickliga
afskaffande, och 1853 medgafs åt slafegarna ett
vederlag för hvarje slaf. 1852, då öarnas förvaltning
och ställning till moderlandet ordnades, sattes
ett kolonialråd vid sidan af guvernören. 1863
delades detta råd i två: ett för S:te Croix samt
ett för S:t Thomas och S:t Jan, hvarjämte öarnas
sjelfständighet utvidgades. 1867 afslöts en traktat
med Förenta staterna i Nord-Amerika, enligt hvilken
dessa stater skulle köpa de två mindre öarna;
men oaktadt anbudet ursprungligen hade kommit från
nordamerikansk sida och en folkomröstning på öarna
bifallit afträdelsen, ville senaten i Washington
likväl icke stadfästa traktaten. I Okt. 1869
hemsöktes S:t Thomas af en fruktansvärd orkan, och
i Okt. 1878 blef S:te Croix delvis ödelagdt genom
ett uppror af de färgade jordbruksarbetarna.
E. Ebg.

Dansmusik, den musik, hvars närmaste uppgift är att
reglera dansens rörelser, genom att upprepa ett visst,
till dansstegen sig anslutande rytmiskt motiv. Sådan
musik kräfver en väl grupperad och tydlig periodik,
flytande och upplifvande melodier samt, numera, äfven
retande harmoni och pikant instrumentering. Antikens
och medeltidens dans ledsagades af både sång och
instrument; sedermera blef dansmusiken allt mera
instrumental. Ännu i 18:de årh. rörde sig dansen i
allmänhet i måttligt tempo; sedan tog den snabbt
framilande kretsdansen öfverhand, hvarjämte den
symbolik, som fordom ofta inlades, allt mera gaf
vika för den blotta danslusten. Omtyckta dansar under
16:de, 17:de och 18:de årh. voro allemande, bourrée,
chaconne, courante, gavott, giga, menuett, passacaille

m. fl. Dessa voro ursprungligen folkdansar, men
upptogos såväl i sällskapskretsar som på operascener
(se Ballett). Dessutom ingick deras karakteristiska
musik uti idealiserad form i svitkompositionen (se
Svit). Denna musik spelade således en vigtig rol
i instrumentalmusikens historia, men kom likväl
icke till någon vidare utveckling, med undantag
af menuett-musiken, som genom Haydn och Beethoven
ombildades till scherzo, hvilket kan anses såsom
den högsta af dylika ideala former. Äfven det 19:de
århundradets dansar hafva fått sin musikaliska
idealisering: valsen genom Weber, masurkan och
polonästen genom Chopin, o. s. v. Den praktiska
dansmusiken har i vårt årh. odlats af Musard, Strauss,
Lanner, Labitzky, Gungl, Lumbye m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free