Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dardanellerna, sundet vid D. - Dardaner - Dardanos, i forntiden stad i landskapet Dardania i Mindre Asien - Dardanus (Grek. -os), Grek. och Rom. hjeltesaga - Dardel, Fritz Ludvig - Dardjiling l. Darjiling - Dareik l. Darik - Darelli, Johan Anders af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kusterna mest närma sig intill hvarandra, hafva i
flere århundraden varit befästa af turkarna. På de
tvänne vestligaste punkterna ligga de ofvan omtalade
slotten, på den tredje fästena Boghally, i Europa,
och Baghora, i Asien. Dessutom äro kusterna befästa
med trenne batterier, hvilka 1874–76 undergingo
betydliga förbättringar. – Sundet har varit historiskt
ryktbart, alltifrån den tid då Xerxes slog sin
båtbrygga deröfver och intill våra dagar, då det
är af stor betydelse som nyckel till Konstantinopel
och dermed till hela det turkiska riket. 1356 gingo
turkarna för första gången öfver detsamma. 1499 och
1657 höllos der mellan turkar och venezianer tvänne
sjöslag, i hvilka venezianerna segrade; men 1694 blef
den venezianska flottan der i grund slagen. Under
18:de årh. förföllo fästningarna, så att 1770 en rysk
eskader och 1807 en engelsk flotta kunde utan motstånd
framtränga genom sundet. I Sept. 1841 slöto de fem
stormakterna och Turkiet ett fördrag, hvari de förra
lofvade, att intet krigsskepp skulle utan Turkiets
tillåtelse inlöpa i sundet. Detta löfte förnyades i
Paristraktaten (Mars 1856), efter det orientaliska
kriget, och i Berlintraktaten (Juli 1878), efter det
rysk-turkiska kriget. – Till ifrågavarande sund knyta
sig sägnen om Leanders djerfva simfärd deröfver och
minnet af lord Byrons lyckliga täflan med sägnens
hjelte.
Dardaner. 1) Innebyggarna i det forna Moesia
superior (nuv. Serbien och vestra Bulgarien),
på gränsen mot Illyrien. De saknade all egentlig
civilisation och bodde i jordkulor, men voro i hög
grad musikälskande. – 2) Innebyggarna i det forntida
landskapet Dardania (jfr Dardanos). – 3) Poetisk
benämning på trojanerna. Jfr Dardanus.
Dardanos, i forntiden stad i landskapet Dardania
i Mindre Asien, vid Hellesponten, nära udden
Dardanium. Eolisk koloni. Under det peloponnesiska
kriget egde i sundet utanför D. en sjöstrid rum
mellan athenarna och peloponneserna (411 f. K.). I
D. slöts äfven fred mellan Sulla och Mithridates 84
f. Kr. (Jfr Dardanellerna.)
Dardanus (Grek. -os), Grek. och Rom. hjeltesaga, son
af Zeus och Atlas’ dotter Elektra, var trojanernas och
(enligt den senare romerska sagodiktningen), genom
AEneas, äfven romarnas mytiske stamfader. Såsom
hans födelseort uppgifvas i olika källor Samothrake,
Arkadien, Kreta och Italien. Från Arkadien och
Samothrake lär D. hafva utvandrat till Frygien,
der han anlade staden Dardanos och förmälde sig med
konung Teukros’ dotter Bateia, med hvilken, han hade
sonen Erichthonios, fader till Tros. A. M. A.
Dardel, Fritz Ludvig, öfverintendent, född i
Neufchâtel d. 24 Mars 1817, blef vid sexton års
ålder konstapel-kadett vid Vendes artilleriregemente,
1837 underlöjtnant vid Svea lifgarde, inom hvilket
regemente han avancerade till andre major, och 1862
öfverstelöjtnant i armén. Han blef 1850 adjutant
hos kronprinsen Karl (sedermera Karl XV), var
1858–62 militär-attaché i Paris samt blef 1864
kabinettskammarherre hos Karl XV och samma år
öfverintendent och preses i Akademien för de fria
konsterna, af
hvilken han 1861 invaldes till hedersledamot. Såsom
akademiens preses, ordförande i Nationalmusei nämnd
och personlig vän till den konstälskande konung
Karl har D. varit i tillfälle att på mångahanda
sätt gagna den svenska konsten. Det var under hans
ledning, som Stockholms konstförening ombildades
till hvad den nu är (efter Nationalmusei öppnande
och den skandinaviska konstutställningen i Stockholm
1866 kunde den i eget palats anordna en ständig
utställning), och för konsthandtverkets höjande
har han arbetat genom att först väcka förslag om
och sedan taga verksam del i upprättandet af Svenska
slöjdföreningens konstindustrimuseum i Stockholm. Vid
de senare årens stora konstutställningar i Europa
(1867, 1871, 1873 och 1878) samt i Filadelfia
(1876) har han derjämte, dels som ordförande och
dels som juryman, verkat i de svenske konstnärernas
intresse. För konsten och konstindustrien på den
internationella utställningen i London 1871 utgaf
han från trycket en särskild redogörelse 1872. –
Sjelf har D. någon tid idkat studier på Léon
Cogniets och Eugène Lamis atelierer i Paris och är
på konstens område en begåfvad dilettant, som med
förkärlek egnat sig åt karrikaturteckningen. För
de två första årgångarna af Ny illustrerad tidning
(1865–66) ritade han, tillsammans med J. F. Höckert,
åtskilliga karrikaturer, med pseudonymen "Stift &
Comp.", under hvilket märke D. sedermera ensam vid
några tillfällen tecknat för samma tidning. Dessutom
har han utgifvit en mängd häften litografier: Minnen
från Stockholm, ritade af D–l (h. 3–5, 1841–44;
h. 1–2, i förening med J. A. Cronstedt, 1840–41),
Teckningar ur dagens händelser (ser. A–F,
1848–52), Gubben med skåpet (1849), Familjen Tutings
lustresa till Bomarsund (1853), En familj från
landet på besök i hufvudstaden (1856) och det
stora planschverket Svenska och norska arméerna
samt flottorna i deras nuvarande uniformering
(1–8, 1861–63). R-n.
Dardjiling l. Darjiling. 1. Distrikt i
britisk-ostindiska presidentskapet Bengalen. Arealen
3,196 qv.-kilom. (58 qv.-mil). 94,712
innev. (1872). D. blef engelsk besittning 1835 (några
delar ej förr än 1866). Efter införandet af te- och
kaffeodling blef det vigtigt som produktionsort. –
2. Ort i nämnda distrikt, 2,184 m. (7,355 f.) öfver
hafvet. Omkr. 4,000 innev. D. är den närmaste
Himalaja-stationen från Kalkutta.
Dareik l. Darik (Grek. dareikos, af Dareios,
persiskt konunganamn), fornpersiskt guldmynt, värde
motsvarande omkr. 11 kr. Framsidan visade
i prägeln den persiske konungens bild och baksidan
bilden af en bågskytt.
Darelli. 1. Johan Anders af D. (före adlandet
Darelius), läkare, f. 1718 i Ods församling
i Vestergötland, blef 1733 student i Upsala,
1749 med. doktor och 1755 assessor i Collegium
medicum samt var 1758–72 öfverläkare vid
Serafimerlasarettet. 1770 upphöjdes han i adligt
stånd. Död 1780. D. var en skicklig och nitisk
läkare. Han författade bl. a. Sockenapothek och
några hus-curer etc. (1760; 2:dra uppl. 1771) samt
Frågor och anmärkningar vid de utkomne sanningar
rörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
