Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Delaroche, Paul (egentligen Hippolyte) - De la Roqueta l. Del Grifo, ö i Stilla oceanen. Se Acapulco. - De la Rue, Warren, engelsk astronom och mekaniker - Delation - Delator - Delatouche, Hyacinthe Thabaud, fransk lyriker och romanförfattare. Se Latouche, H. Th. de. - Delatre, Louis Michel James Lacour, fransk skald och orientalist - Delaunay, Louis Arsène, fransk skådespelare - De la Vallée, tvänne franska arkitekter. Se La Vallée. - Delaware
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en dotter till Horace Vernet, vände D. sig mera
till det religiösa måleriet (en Pietà, Maria vid
korsets fot, Det flytande liket af en kristen
qvinlig martyr m. fl.) och målade jämväl en och
annan förtrolig scen ur hemlifvet samt porträtt
(Gregorius XVI, Guizot, Thiers m. fl.). Till hans
sista historiska bilder höra Marie Antoinette inför
sina domare och den berömda målningen Girondisterna
i fängelset, hvilken han fullbordade 1856, efter tio
års arbete. Mot D:s färg hafva åtskilliga anmärkningar
blifvit riktade, hvilka, om och berättigade, dock
torde fullt uppvägas af de förtjenster, som i öfrigt
utmärka hans arbeten, t. ex. hans korrekta teckning
och breda penselföring, hans klara och sinnrika
komposition samt psykologiska skärpa och finhet. En
stor mängd lärjungar strömmade till hans atelier, och
de utmärktaste kopparstickare hafva genom ypperliga
gravyrer gjort hans verk kända i vidsträckta kretsar.
R-n.
De la Roqueta [-råketa] l. Del Grifo, ö i Stilla
oceanen. Se Acapulco.
De la Rue [dölary], Warren, engelsk astronom och
mekaniker, f. 1815, var länge kortfabrikant och
pappershandlare. Vid verldsutställningarna 1851,
1855 och 1862 var han juryman, och f. n. (1879) är
han vice-president i Astronomical society. D. har med
stor framgång användt fotografien för återgifvande af
astronomiska företeelser. Han har utgifvit åtskilliga
skrifter, bl. a. Researches on solar physics.
Delation (Lat. delatio, af deferre, angifva),
angifvelse inför en myndighet.
Delator, Lat. (af deferre, angifva), betecknade hos
forntidens romare angifvare, särskildt angifvare
af sådana förbrytelser, hvilka såsom straff
medföra förlust af egendom. Under kejsaretiden
uppträdde många delatorer, som bedrefvo angifvandet
yrkesmässigt för att derpå skörda vinst. Ehuru
straff försöktes emot dem, bibehöllo de sig samt
voro tålda eller t. o. m. gynnade af de maktegande.
R. Tdh.
Delatouche [dölatousch], Hyacinthe Thabaud, fransk
lyriker och romanförfattare. Se Latouche, H. Th. de.
Delatre [dölätör], Louis Michel James Lacour, fransk
skald och orientalist, f. 1815, uppfostrades i Italien
och företog sedan vidsträckta resor till nästan alla
delar af Europa. Han har utgifvit öfversättningar
från zend, italienskan och ryskan samt sjelf författat
utmärkta arbeten, bl. a. La langue française dans ses
rapports avec le sanscrit et avec les autres langues
indo-européennes (1852–54), Les inscriptions grecques
de la Cilicie (1855) och åtskilliga diktsamlingar,
såsom Chants d’un voyageur (1840), Au bords de la
Baltique (1842) och Canti e pianti (1859).
Delaunay [dölånä], Louis Arsène, fransk skådespelare,
f. 1826, debuterade 1848 vid Théâtre français och
har sedermera uppträdt i en mängd roler, bl. a. i
flere af E. Augiers pjeser och i "Hernani" (af
Victor Hugo), der han i titelrolen firat en af sina
största triumfer. Hans spel utmärker sig genom värma,
behag och naturlighet. D. har i flere år utgjort
en af stödjepelarna för den förnämsta talscenen
i Frankrike.
De la Vallée, tvänne franska arkitekter. Se La Vallée.
Delaware [dällaoär]. 1. Flod i Förenta staterna
i Nord-Amerika. Den rinner upp på vestra sidan
af Catskillbergen (i staten New-York) i tvänne
hufvudarmar: Mohawk (Oquago) och Popacton, utgör
derefter Pennsylvaniens gräns mot New-York och
New-Jersey samt faller ut, nedanför Filadefia, i
Delawareviken. Längd 510 kilom. (68,7 mil). Floden,
hvars lopp är mycket slingrande, är segelbar
under de sista 60 kilom. (8 mil) samt står
genom kanaler i förbindelse med Hudsonfloden och
Chesapeakeviken. Den har sitt namn efter lord De la
Ware, som 1610 lär hafva farit uppför densamma. –
2. Vik af Atlantiska oceanen. Den skiljer staterna
New-Jersey och Delaware samt är 90 kilom. (12 mil)
lång och 35–50 kilom. (4,7–6,7 mil) bred. – 3. Stat i
nordamerikanska unionen. Den omfattar nordöstra delen
af halfön mellan Chesapeake- och Delaware-vikarna
samt gränsar i n. till Pennsylvanien, i v. och s. till
Maryland, i ö. till Atlantiska hafvet, Delawareviken
och Delawarefloden. Arealen 5,491 qv.-kilom. (99,75
qv.-mil). 125,015 innev. (1870). D. har i n. ett
fabriksdistrikt, men är för öfrigt en åkerbrukande
stat; utom hvete, majs och andra sädesslag,
frambringar det en stor mängd persikor, hvilka sändas
öfver hela unionen. Det fick sin första uppodling af
några svenskar, hvilka der 1638 anlade en koloni,
Nya Sverige (se d. o.). Den 29 Mars s. å. afslöt
nämligen holländaren Peter Minuit, som anförde en
från Sverige utrustad expedition, med indianerna ett
köp, enligt hvilket de sistnämnde till svenska kronan
afträdde kuststräckan vester om Delaware-floden, från
Bombay-Hook till Schuylkill (s. om Filadelfia). Genom
senare köp ökades området, så att kolonien omfattade
hela Delawares kust från kap Henloopen åt norr
och derjämte södra kusten af Pennsylvanien till
Trenton-fallen samt delar af Delaware-flodens östra
strand (New-Jersey). Till nybyggets tryggande mot
indianerna och holländarna, hvilka kort förut slagit
sig ned i New-Jersey och gjorde anspråk på Delaware,
uppfördes flere fästen, såsom Kristina (der staden
Wilmington nu ligger), Nya Göteborg (nuv. Tinnicum)
och Nya Korsholm (vid Schuylkills mynning). Efter
åtskilliga tvister med holländarna nödgades koloniens
dåv. guvernör, J. Rising, d. 25 Sept. 1655 afträda
allt landet till den holländske generalguvernören
i Manhattan (New-York), Stuyvesant, som med
betydligt öfverlägsna stridskrafter öfverfallit
svenskarna. Dessa fortforo emellertid att betrakta
sig som en egen nation, och från Sverige sändes
prester (senast 1778), hvilka bestredo själavården
hos dem. För att befästa sitt välde öfver Delaware
tillsatte holländarna der en särskild guvernör,
som hade sitt säte i fästet Nya Amstel och lydde
under generalguvernören i Manhattan. Holländarna
förlorade D. till engelsmännen 1664, då Robert
Carr, som intagit Manhattan, seglade uppför floden
och intog Nya Amstel. Engelsmännen innehade under
tio år kolonien, hvars guvernör Carr var. 1674, då
den holländske amiralen Eversten intagit New-York,
fick kolonien åter en holländsk guvernör; men redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
