- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
1069-1070

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dentrecasteaux, Joseph Antoine Bruny, fransk amiral - Denudation - Denudera, blotta, göra bar. Se Denudation. - Denuneiant - Denver - Deodara l. Himalajacedern, bot. Se Ceder. - Deo gratias - Deo ignoto - Déols - Departement

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dentrecasteaux l. d’Entrecasteaux [dangtörkastå],
Joseph Antoine Bruny, fransk amiral, f. 1739, var
1785–87 befälhafvare öfver franska flottan i Indien
och 1787–89 guvernör på Isle-de-France, under hvilken
tid han fann en ny väg till Kina, samt utnämndes
1791 till amiral och chef för en expedition, hvilken
s. å. utrustades till Söderhafvet för att uppsöka La
Pérouse. Detta mål förfelades, men D:s resa blef dock
i geografiskt hänseende af stor betydelse. Med mycken
omsorg undersökte han nämligen sydvestkusten af Nya
Holland, van Diemens land, Nya Kaledonien m. fl. föga
kända orter i dessa farvatten. Såsom sjöfarande visade
han sig lika intelligent som djerf och rådig. Han dog
1793, af skörbjugg, och derefter fick expeditionen
ett olyckligt slut, i det att fartygen öfverlemnades
åt holländarna på Java. O. E. G. N.

Denudation (af Lat. denudare, blotta, af nudus,
naken), barhet, nakenhet. – 1. Kir. En benknotas
nakenhet, d. v. s. frihet från yttre beklädnad. –
2. Geol. Bortförande af de öfre, i ytan belägna
delarna af något berg- eller jordlager eller af
jordytan i allmänhet, så att förut öfvertäckta
delar eller lager blottas. Denudation åstadkommes
dels genom rinnande och svallande vatten (floder och
hafsvågor), som af nöta, sönderbryta och bortskölja
delar af jordytan samt föra dem till lägre trakter,
sjöar och haf, dels genom glacierers (i förening med
fukt och köld) jämnande och afnötande verkningar
på de underlag, öfver hvilka de skrida fram. Utan
förutgående denudation på en viss plats skulle icke
aflagrandet af nya berg- och jordarter kunna ega rum
på en annan. Under Skandinaviens istid denuderades en
betydlig del af vårt lands fasta berglager. Mäktiga
kalkstens- och skifferlager, tillhörande den siluriska
formationen, blefvo då, helt och hållet eller delvis,
liksom "bortsopade, och de till nämnda formation
hörande bergarter, som här och der förekomma,
utgöra säkerligen endast obetydliga återstoder af
förr mycket utbredda och mäktiga bildningar. För
tillvaron af de i agrikulturkemiskt och andra
afseenden så vigtiga lösa jordaflagringarna (lera,
sand och grus), hvilka nu betäcka stora delar af
Sveriges yta samt göra den beboelig och fruktbar,
hafva vi att tacka den storartade denudation,
som Skandinavien var underkastad i forna tider.
E. E.

Denudera (af Lat. denudare), blotta, göra bar. Se
Denudation.

Denunciant (Denuntiant) l. Dennnciator (af
Lat. denunciare, förkunna), angifvare, anklagare. –
Denunciation (Lat. denunciatio), jur., angifvelse,
kallas i straftprocessen en hos åklagaremyndigheten
eller annan behörig myndighet gjord anmälan om att
ett brott blifvit begånget, vare sig att någon tillika
uppgifves såsom gerningsman eller icke. – Denunciera,
angifva. Jfr Angifvare.

Denver, hufvudstad i nordamerikanska staten Colorado,
vid Cherry creeks utlopp i Plattefloden. Omkr. 15,000
innev. (1873). I närheten guld-, silfver-, jern-,
koppar- och stenkolsgrufvor. Liflig handel. Staden
anlades 1858.

Deodara l. Himalajacedern, bot. Se
Ceder.

Deo gratias, Lat., Gud vare tack! Gudi lof!

Deo ignoto, Lat., åt den okände guden.

Déols, [deål], numera ett slags förstad till
Châteauroux i franska depart. Indre (Berry), var
fordom hufvudort i denna trakt och i 12:te årh. ett
af vesterlandets rikaste abbotstift (Bourg-Dieu).

Departement (Fr. département, af Lat. pars, del),
afdelning, område, verksamhetskrets. 1) I flere
land är departement namnet på någon särskild
gren af statsförvaltningen. I Sverige infördes
s. k. departemental-styrelse genom k. stadgan af d. 16
Maj 1840, som bestämde ärendenas fördelning mellan de
7 särskilda statsdepartementen: justitie-, utrikes-,
landtförsvars-, sjöförsvars-, civil-, finans-
och
ecklesiastik-departementen. Smärre ändringar hafva
sedan dess en och annan gång vidtagits. I spetsen
för hvarje departement står ett statsråd såsom
departementschef. – Departementschefen eger att
infordra upplysningar från de under departementet
lydande ämbetsverken och deras tjenstemän. Han
utfärdar till dem föreskrifter och påminner om
verkställandet af beslut. Vidare eger han att
bevista sessionerna inom de förvaltande verk, som
lyda under hans departement, med rätt att deltaga
i öfverläggningarna, men ej i besluten. Honom
tillkommer derjämte att inom den till hans
departement hörande afdelningen af K. M:ts kansli
låta bereda dithörande förvaltningsärenden och
sedan föredraga dem inför regeringen. – I Norge
är statsförvaltningen delad på <sp>departementet
for kirke- og undervisningsväsenet, justits-
og politi-departementet, departementet for
det indre, finants- og told-departementet,
armee-departementet, marine- og postdepartementet
samt revisions-departementet. I spetsen för
hvardera står ett statsråd. – Finlands senat är
delad i två departement: justitie-departementet och
ekonomie-departementet, af hvilka det sistnämnda har
sex expeditioner. – I Danmark motsvaras departementen
af ministerier. – 2) Afdelning inom ett par svenska
centrala ämbetsverk, näml. arméförvaltningen
och kammarrätten. Till 1877 voro äfven
fångvårdsstyrelsen och general-post-styrelsen
samt till 1879 general-tull-styrelsen fördelade
i departement. (Jfr Byråchef.) – 3) Administrativt
område i Frankrike. Då det vid den första franska
revolutionen gällde att i möjligast vidsträckta mån
utplåna det gamla samhällets former, föreslog Sieyès
(1789), att – i samband med upphäfvandet af landets
historiska indelning i provinser, med särskild
författning, lag och förvaltning – hela Frankrike skulle
fördelas i departement. Provinserna delades och de
nya förvaltningsområdena uppkallades efter floder,
berg o. s. v. inom deras gränser. Departementens
antal var ursprungligen 83, växte under Napoleon
I:s eröfringar till 140, inskränktes efter hans fall
till 86, ökades 1860 (genom införlifvandet af Savoie
och Nice) till 89, men blef efter Frankfurt-freden,
genom lagen af d. 10 Aug. 1871, inskränkt till 86,
utom "territoriet" Belfort. Enligt denna lag ligger
departementets styrelse i händerna på departementets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free