Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Desmoulins, Bénoit Camille, fransk publicist och revolutionsman - Desna - Desnoiresterres, Gustave Le Brisoys, fransk literatör - Desnoyers, Auguste Gaspard Louis Boucher, baron, fransk kopparstickare - Desnoyers, Louis Claude Joseph Florence, fransk författare - Desodorisera - Desor, Eduard, schweizisk geolog och arkeolog - Desorganisation - De Soto, Dominico, spansk skriftställare, dominikanmunk - De Soto, Fernando, spansk upptäcktsresande - Desoxidera - Despeñaperros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
började D. närma sig Danton, hvars parti han
tillhörde under sin återstående lifstid. När Danton
blef justitieminister, utnämndes i Aug. 1792 D. till
hans general-sekreterare. Den 8 Sept. s. å. valdes
han af staden Paris till medlem af nationalkonventet,
slöt sig der till Bergpartiet och röstade för Ludvig
XVI:s död. Hans giftiga pamflett Histoire des
brissotins medverkade till girondisternas fall. I Dec. 1793
började han utgifva tidningen "Le vieux Cordelier",
hvars mot skräckväldet fientliga ton snart föranledde
en brytning med Robespierre. Den 30 Mars 1794 lät
denne blodtörstige tyrann häkta Danton och D., hvilka
redan d. 5 April, jämte sina förnämste partivänner,
måste bestiga schavotten (Se Danton). Äfven D:s
ädla maka, Lucile Duplessis, guillotinerades ej långt
efteråt. D:s skrifter utgåfvos 1874 af Jules Claretie,
som 1875 tillika offentliggjorde en utförlig biografi
öfver den snillrike, men karakterssvage publicisten.
E. W.
Desna, flod i vestra Ryssland. Den rinner upp i
guvern. Smolensk, genomflyter guvern. Orel och
Tsjernigov och faller ut i Dnjepr, midt för staden
Kiev. Längd 890 kilom. (120 mil). D. upptager
t. v. Seim.
Desnoiresterres [dänåartär], Gustave Le Brisoys,
fransk literatör, f. 1817, utgaf 1841–42
månadsskriften "La province à Paris" och har sedermera
offentliggjort en mängd romaner: La chambre noire
(1843), Un amour en diligence (1853) och Les talons
rouges (1854) m. fl. Hans förnämsta arbeten äro
likväl hans kulturstudier öfver 18:de årh., hvilka
tillsammans utgifvits under titeln Voltaire et la
société française au XVIII:e siècle (2:dra uppl. 1871).
Desnoyers [dänåaje], Auguste Gaspard Louis
Boucher, baron, fransk kopparstickare, f. 1779, var
lärjunge af Tardieu och förvärfvade sig ett namn bland
1800-talets störste kopparstickare, i synnerhet genom
sina fulländade gravyrer efter Rafaels arbeten: La
belle jardinière och Kristi förklaring (båda utställda
i Stockholms nationalmusei gravyrsamling) m. fl. Till
hans bästa verk höra äfven Napoleon I i kroningsdrägt
och Belisarius, båda efter Gérard. D. blef 1816
medlem af konstakademien, 1825 konungens förste
kopparstickare och 1828 baron. Död 1857.
Desnoyers [dänåaje], Louis Claude Joseph Florence,
fransk författare, f. 1805, d. 1868, deltog i en
mängd tidningsföretag och grundade 1832, tillsammans
med Ch. Philipon, skämtbladet "Charivari", som för
sina qvicka satirer och sina politiska karrikaturer
genast i början fick en ofantlig spridning. 1836, då
han lemnade redaktionen af Charivari, upprättade han
tidningen "Siècle", och 1854 uppsatte han "Messager
des dames et des demoiselles". D. var en af stiftarna
af "Société des gens de lettres". Han har äfven,
under pseudonymen "Derville", författat en mängd
vådeviller och utgifvit romanerna Les aventures de
Jean-Paul Choppart (1836; flere gånger omtryckt)
och Les mémoires d’une pièce de cent sous (1837)
m. fl. – D:s broder Ferdinand (f. 1828, d. 1869),
uppträdde likaledes som skald och romanförfattare.
Desodorisera (Fr. désodoriser, af dés, ifrån, bort,
och Lat. odor, lukt), borttaga ond lukt, hindra
stinkande utdunstningar. – Desodoriserande medel,
luktfördrifvande medel. Se Desinfektion.
Desor [dösår], Eduard, schweizisk geolog och
arkeolog, f. 1811, blef 1852 professor i geologi
i Neuchâtel. Han har företagit resor bl. a. i
de skandinaviska landen, öfver hvilkas erratiska
företeelser han gjort omfattande undersökningar. Af
hans skrifter må nämnas: Synopsis des échinides
fossiles (1857–59), Echinides fossiles de la Suisse
(1868–72) och Le bel âge du bronze lacustre en Suisse
(1874).
Desorganisation (Fr. désorganisation, af dés,
ifrån, bort, och organisation, organisering), abnorm
förändring i en organisk kropp, till följd hvaraf
denna förlorar sina fysiska egenskaper och förmågan
af den specifika lifsyttring, som i normalt tillstånd
utmärkte densamma; förvirring och rubbning af stats-
eller privatangelägenheter. – Desorganisera, bringa
i oordning, rubba, skaka. Jfr Organisation.
De Soto (Sotus), Dominico, spansk skriftställare,
dominikanmunk, f. 1494, d. 1560, deltog 1545–47
i Tridentinska mötet och var 1547–50 Karl V:s
biktfader. Bland hans skrifter, som äro af dels
teologiskt, dels filosofiskt innehåll, märkes i
synnerhet De justitia et jure (1556), i hvilken den
åsigten proklameras att folket eger rätt att afsätta
en tyrannisk furste. D. var en bland de förste,
som bekämpade slafhandeln.
De Soto, Fernando, spansk upptäcktsresande,
f. omkr. 1500, begaf sig 1519 till Amerika, utforskade
1528 Guatemalas och Yucatans kuster samt följde 1532
Pizarro på expeditionen till Peru och utmärkte sig
vid hufvudstaden Cuzcos intagande. Efter en tids
vistelse i Spanien afseglade han 1538 med 600 man
för att eröfra Florida, som antogs vara ett rikare
guldland an något af de dittills upptäckta. Från
Florida drog han på våren 1541 mot n. v. in åt den
nordamerikanska kontinenten, allt jämt sökande guld,
och öfvergick dervid Mississippi, hvilket ingen europé
före honom gjort. Han dog d. 25 Juni 1542 (ej 1543),
på Mississippis strand, och hans kropp nedsänktes midt
i flodfåran. (Jfr L. A. Wilmers "Life of D.", 1858.)
Desoxidera (af Fr. dés, ifrån, bort, och oxidera,
jfr Oxid) l. Reducera, kem., delvis eller fullständigt
borttaga syre från en syrsatt kropp. Denna term
motsvarar den flogistiska kemiens "flogisticera". Jfr
Oxidera. P. T. C.
Despeñaperros [-penja-], bergpass i Spanien, i Sierra
Morena, mellan La Manchas högslätt och Andalusien. I
afseende på storartad skönhet lär detta pass knappast
hafva sin like i Europa. Såsom militärisk position
har det alltid ansetts vara af stor vigt, hvarför det
ock under de många krig, som härjat dessa trakter, för
de stridande varit ett hufvudsyfte att bemäktiga sig
detsamma. Vid foten af detta pass, omkring byn Navas
de Tolosa, stod år 1212 ett blodigt slag, i hvilket,
efter hvad krönikorna förtälja, 200,000 morer stupade.
A. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
