Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diatomaceae - Diatonisk skala - Diatrib - Diaz, Bartolommeo, portugisisk sjöfarande - Diaz, Muguel, portugisisk sjöfarande - Diaz, Narciso Virgilio D. de la Peña, fransk målare - Diaz, Porfirio, mejicansk president - Diazföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lefva i vatten – vissa arter i sött, andra i bräckt,
men de flesta endast i salt. Vattensamlingar
på glacierer såväl som heta källor kunna hysa
diatomacéer. Somliga arter träffas på fuktiga
ställen, bland mossa o. s. v. Ofta äro ofantliga
massor af individer hopade tillsammans. Så
t. ex. finner man stundom hafsytan till stor
utsträckning täckt af gulbruna slemmiga gyttringar
med diatomacéer ("sågspånsjö"). Till följd
af individernas stora antal och cellväggarnas
varaktighet hafva på många ställen bildats
mäktiga lager af fossila diatomacéer, t. ex. vid
Berlin (dervarande lager når på sina ställen en
mäktighet af ända till 100 f.), Lüneburg och Bilin (i
Böhmen). Lagret på sistnämnda ställe bildar en stenart
("trippel") och består nästan uteslutande af en enda
diatomacé-art. Äfven i Sverige finnas diatomacé-lager
(s. k. "bergmjöl"), bl. a. i Lillhagsjön, vid Umeå,
och vid Degerfors, i Vesterbottens län, på hvilka
ställen de under hungersnöd lära hafva nyttjats
till beredning af bröd och soppor. Dylika lösare
lager är det äfven, som nyttjas vid framställning
af dynamit. De vanliga badgyttjorna innehålla
diatomacéskal i riklig mängd. De äldsta fossila
diatomacéer man känner äro funna i kritformationen. –
De första arterna af ifrågavarande växtgrupp
upptäcktes i slutet af 18:de årh. Till en början
ansågos de vanligen såsom infusionsdjur och
kallades ofta bacillarier. Detta namn har, under
formen bacillariacéer (bacillariaceae) af en och
annan författare på senaste tiden blifvit upptaget.
Ldt.
Diatonisk skala (af Grek. dia, genom, och tonos, ton),
hos forntidens greker benämning på hvarje tetrakord,
som bestod af två hela och en stor halfton; i
den nyare musiken benämning på hvarje tonföljd,
som innehåller endast skalegna toner (t. ex. inom
c dur: c d e f o. s. v.; inom e dur: ciss diss e fiss
o. s. v.). A. L.
Diatrib (Grek. diatribe, af diatribein, sönderdela),
vidlyftig utläggning, kritisk stridsskrift, bitter
granskning.
Diaz l. Dias, Bartolommeo, portugisisk sjöfarande,
född i midten af 1400-talet, hade genom studier och
vetenskapligt bildade mäns umgänge skaffat sig goda
geografiska insigter, då den portugisiske konungen
Johan II år 1486 gaf honom uppdrag att med två fartyg
utvidga äldre portugisiska sjöfarandes upptäckter
längs Afrikas vestkust. D. seglade utefter nämnda
kust och, utan att ana det, omkring Afrikas sydspets
samt vidare till Stora fiskfloden. Derifrån blef
han stormdrifren längre österut, till Algoa-bai,
och påträffade der expeditionens andra fartyg, som
före dubleringen af Kap skilts från D. och fått
en del af sin besättning dödad af de svarte. På
återvägen fann D., att han kringseglat Afrikas
sydligaste punkt och kallade den Cabo de todos los
tormientos, d. v. s. "alla stormars udde", hvilket
namn konung Johan ändrade till Cabo de buena
esperanza, d. v. s. Godahoppsudden. I Dec. 1487
återkom D. till Lissabon och mottogs der med stora
hedersbetygelser. Snart måste han dock träda i skuggan
för Vasco da Gama. Denne fick nämligen 1497 ledningen
af den flottilj, som 1498 upptäckte sjövägen till
Indien, och D. ställdes under hans befäl. Vid
udden Mina vände D. likväl om till Portugal, slöt sig
1500 till Cabrals expedition, som skulle upptäcka
Brasilien, och förgicks under vägen i en storm,
d. 29 Maj 1500.
Diaz, Miguel, portugisisk sjöfarande, som åtföljde
Columbus på dennes första upptäcktsresa (1492). När
han 1495, å regeringens vägnar, undersökte
guldgrufvorna på Hispaniola (San Domingo), blef
han af vildarna underrättad om tillvaron af de rika
guldgrufvorna vid floden Hayna. D. inrapporterade
denna upptäckt till regeringen och gaf sålunda
anledning till anläggandet af staden och fästningen
San Domingo, hvars förste kommendant han blef. År
1500 afskedades han från denna post, emedan
han vägrat öfverlemna fästningen åt guvernören
Bovadilla. Visserligen blef han 1509 underguvernör
på Portorico, men redan 1510 sändes han som fånge
till Spanien. Död 1512.
Diaz, Narciso Virgilio D. de la Peña [penja],
fransk målare, f. 1807 af spanska föräldrar,
var till en början porslinsmålare, men egnade
sig 1831 åt landskaps- och genremålning samt
blef småningom en af den moderna landskapsskolans
förnämste mästare. Hans landskap utmärka sig för
härliga ljuseffekter. D. hemtade gerna motiv ur
Fontainebleauskogen och staffage från fantasiens
verld (nymfer, gudinnor, zigenare, badande flickor
o. s. v.). D:s tidigare arbeten stå högt i värde; hans
senare verk äro mera skissartade och maniererade. Död
1876.
Diaz, Porfirio, mejicansk president, bidrog, såsom
befälhafvare för det republikanska partiets trupper,
verksamt till kejsar Maximilians störtande. Vid
Puebla besegrade han nämligen den kejserlige
generalen Marquez, d. 2 April 1867, intog nämnda
plats och ryckte derpå mot staden Mejico, som gaf
sig i Juni 1867. År 1871 täflade D. med Juarez om
presidentplatsen, men utan framgång. Efter Juarez’
död sökte han genom ett militäruppror rycka till
sig makten, men Lerdo de Tejada valdes i Okt. 1872
till definitiv president. 1873 utsågs D. till
president i högsta domstolen, men blef såsom
sådan ej erkänd af kongressen. Sedermera fick han
befälet öfver en armékår och grep i April 1876 till
vapen mot den bestående regeringen. Han besatte
Matamoros, marscherade på hufvudstaden och slog
d. 12 Nov. Lerdo de Tejada vid Tecoar. Den 20
s. m. bemäktigade han sig väldet och utropades d. 5
Maj 1877 till konstitutionel president för tiden till
d. 30 Nov. 1880. I Juni 1879 börjades mot honom ett
uppror af general Negreta, och revolter förekommo
i Vera Cruz m. fl. städer, men lugnet återställdes
snart.
Diazoföreningar, kem., en af Griess 1862 upptäckt
märkvärdig klass af qväfvehaltiga organiska
(aromatiska) föreningar, hvilka i allmänhet uppstå
vid inverkan af salpetersyrlighet på aromatiska
amidoderivat. Så bildas t. ex. af salpetersyrlighet
(HONO) och ett anilinsalt (t. ex. salpetersyrad
anilin, C6 H5 . H2 NHONO2) vatten (2H2O) och ett
salt af diazobenzol (C6 H5 NNONO2). Dessa föreningar
äro i allmänhet mycket obeständiga, stundom högst
explosiva, oftast kristalliserande. Om de upphettas
med vatten, bortgår qväfgas och bildas oxiforeningar
(t. ex. fenol,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
