Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dickens, Charles, engelsk romanförfattare - Dickinson, Anna Elizabeth, nordamrikansk talarinna - 1. Dickson, Robert, köpman och mecenat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utvecklade en godlynthet, en humor, en
inbillningskraft, en åskådlighet och en
menniskokännedom, som, trots kompositionens
svagheter, gifva detta arbete en hög rang i
den engelska literaturen. "Det kan beklagas,
att D. icke gaf verlden flere ’Pickwick-papers’,
men att så ej skedde förklaras deraf att han aldrig
mer hade den förmånen att vara tjugofyra år." Hans
andra stora berättelse, Oliver Twist (1837),
en i kraftiga drag utförd teckning af de lägsta
samhällsklassernas nöd och elände, öppnade raden
af hans sociala romaner. Till den äldre gruppen
af dessa höra Nicholas Nickleby (1839), hvari det
engelska undervisningsväsendets brister angripas
med förkrossande styrka, Master Humphrey’s clock
(1840), en serie skildringar, som till en del
vända sig omkring missförhållandena i de stora
fabriksstäderna, Martin Chuzzlewit (1843–44), som
på ett drastiskt sätt framställer engelska skrymtare
och amerikanska bedragare, Dombey and son (1847), som
gisslar den tidens penningearistokrati och gulddyrkan,
David Copperfield (1849–50) – hans förnämsta verk,
som jämte "Martin Chuzzlewit" och "Pickwick club"
betecknar höjdpunkten af hans författareskap – samt
Bleak house (1852), der han blottar den engelska
lagskipningens brister. De följande romanerna: Hard
times (1853), Littte Dorrit (1855–57), A tale of
two cities (1859), en historisk berättelse från den
första franska revolutionens tid, Great expectations
(1861), Our mutual friend (1864–65) och The mystery
of Edwin Drood (1870), hans sista (ofullbordade)
arbete, vittna ej om författarens snille i lika hög
grad som de äldre romanerna. På sagans område intager
D. ett framstående rum genom sina lika tjusande som
originella julberättelser: A christmas carol (1843),
Chimes (1844), The cricket on the hearth (1845) och
Battle of life (1846) m. fl., hvilka nästan alla
hafva en social bakgrund. – Såsom dramatisk författare
framträdde D. med farsen The strange gentlemen och
vådevillen The village coquette. En stor spridning
erhöll A child’s history of England (1852), men
dess värde är omtvistadt. 1842 besökte D. Amerika
och utgaf efter sin hemkomst American notes for
general circulation (s. å.), hvilket arbete, liksom
"Martin Chuzzlewit" (äfvenledes en frukt af hans
vistelse i Förenta staterna), väckte amerikanernas
harm och förtrytelse. 1845 upprättade han tidningen
"Daily news", genom hvilken han först offentliggjorde
sina Pictures of Italy. Redaktionsgöromålen föreföllo
honom emellertid snart obehagliga, och efter en kort
tid lemnade han dem. 1850 grundade han tidskriften
"Household words", hvilken skulle förena det lärorika
med det nöjsamma och i hvilken han offentliggjorde
åtskilliga af sina senare arbeten. (När D. 1860
upphörde att redigera denna tidskrift, erhöll
den titeln "All the year round".) D. egde
icke allenast en stor dramatisk begåfning
(vid de teaterföreställningar, som sällskapet
"Literary guild" då och då, för välgörande ändamål,
anordnade i Englands större städer, uppträdde han med
utomordentligt bifall såsom amatörskådespelare), utan
förstod äfven den svåra konsten att läsa väl. Under
de sista tolf åren af hans lefnad var denna
konst en rik inkomstkälla för honom. För väldiga
skaror af åhörare föreläste han då sina arbeten i
en stor del af Englands och Amerikas städer. De
långväga färder han för detta ändamål måste
företaga undergräfde emellertid hans redan förut
icke synnerligen starka helsa. Den 9 Juni 1870
dog han på sin villa, Gadshill, nära Rochester,
af ett slaganfall. Hans stoft fick sitt hvilorum i
Westminster abbey, i "skaldernas vrå".
D:s samlade arbeten, bland hvilka äfven hans Speeches,
literary and social (1871) pläga upptagas, hafva
utkommit i flere editioner, bl. a. i Tauchnitz’
"Collection of british authors". Alla hans större
arbeten samt en stor del af hans julberättelser och
mindre skisser äro öfversatta på svenska.
D. intager ett af de främsta rummen bland samtidens
romanförfattare. Hans mest utmärkande egenskaper
äro rik fantasi, äkta humoristisk uppfattning,
skarp iakttagelseförmåga, innerlig medkänsla för
de fattige och eländige, glödande hat till orättvisa
och förtryck samt utomordentlig förmåga att använda
åtlöjets och satirens vapen. Hans beskrifningar
ega en sällspord objektivitet, och de ämnen han
behandlar äro alltid egnade att väcka sympati
och intresse. D:s sfer var medelklassen och de
lägre samhällslagren; när han sträfvade högre upp,
misslyckades han. (Det har blifvit anmärkt, att han
aldrig tecknade en "gentleman".) Lidelsernas verld
i egentlig mening låg utanför hans synkrets; men
barndomens lekar, de fattiges kamp, gladlynta naturer,
hemtrefnad och julglädje, småaktigt tyranni och skarpa
samhällsmotsatser förstod han skildra på ett sätt, som
tvingar till tårar eller löje. I framställningen af
ideala qvinnokarakterer var han matt. Älskarinnorna
i hans skrifter äro i allmänhet onaturliga och föga
intressanta. I fråga om planläggningen äro D:s romaner
behäftade med stora brister. I karaktersteckningen
gjorde han sig stundom skyldig till karrikerande
öfverdrifter. Men å andra sidan skapade han gestalter,
som äro odödliga genom sin ursprunglighet (Pickwick,
Micawber, Sam Weller, Pecksniff m. fl.). D:s arbeten,
hvilka fått en ofantligt stor spridning och utgöra
en af det engelska folkets käraste bokskatter,
hafva utöfvat ett mäktigt inflytande i socialt
hänseende. B. F. O.
Dickinson, Anna Elizabeth, nordamerikansk talarinna,
f. 1842, uppträdde redan vid aderton års ålder
med ett föredrag om qvinnans rättigheter och fick
kort derefter en befattning i Förenta staternas
myntverk, men afskedades 1861 till följd af ett
skarpt politiskt tal och reste sedan omkring i
Amerika, der hon öfverallt väcktö ofantligt uppseende
genom sina föreläsningar om qvinnoemancipationen,
de republikanska idéerna, negrernas rösträtt
o. s. v. Såsom författarinna är hon mindre betydande.
1. Dickson, Robert, köpman och mecenat, föddes d. 19
Juni 1782 i Montrose i Skotland och nedsatte sig
1802 som köpman i Göteborg. Hufvudsakligen till
följd af kontinentalsystemets upphörande (1814)
led han åtskilliga förluster och måste för den skull
upphöra med sin affär. Sedan associerade han sig med
sin broder James,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
