- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
1173-1174

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diemen, Antonio van, generalguvernör - Diem perdidi - Dienger, Joseph, tysk matematiker - Diepenbeek, Abraham van, nederländsk målare - Diepenbrock, Melchior, friherre von, tysk predikant och skriftställare - Diepholz - Dieppe - Diervilla - Dies - Dièse - Dies irae - Diesis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Diemen [dim-], Antonio van, generalguvernör öfver
de holländska besittningarna i Ostindien, f. 1593,
d. 1645. Efter honom har Vandiemens land sitt namn.

Diem perdidi, Lat., "jag har förlorat en dag". Enligt
Suetonius yttrade kejsar Titus dessa ord, när han
en afton fann, att han den dagen ej gjort någon
god gerning.

Dienger [din-], Joseph, tysk matematiker, f. 1818
nära Breisach (i Baden), 1850–68 professor i
matematik vid polytekniska skolan i Karlsruhe, har
författat en mängd afhandlingar och åtskilliga
större arbeten i ren och använd matematik,
bl. a. Die differential- und integralrechnung,
umfassend und mit steter berücksichtigung der
anwendung dargestellt
(1857, 3:dje uppl. 1868).
G. E.

Diepenbeek [dipenbek], Abraham van, nederländsk
målare, f. omkr. 1600, d. 1675, kom 1629 till
Antwerpen, der han först egnade sig åt glasmåleri,
men sedermera blef en af Rubens’ bäste lärjungar,
och vardt 1641 direktör för konstakademien i nämnda
stad. Han målade med förkärlek religiösa ämnen. Hans
arbeten äro utmärkta af en förträfflig komposition,
djerf teknik och saftig kolorit, hvaremot hans
teckning icke alltid är korrekt. Oljemålningar
af honom finnas i Antwerpen, Berlin, Dresden,
München och Paris m. fl. städer. Nationalmuseum
i Stockholm eger Dianas och hennes nymfers
strid med satyrer.
D. tecknade äfven mycket för
kopparstickare. 1655 utkom i Paris hans Tableaux du
temple des muses
(59 blad).

Diepenbrock [dip-], Melchior, friherre von,
tysk predikant och skriftställare, f. 1798,
prestvigdes 1823 och blef 1845 friherre samt biskop af
Breslau. 1848 var han medlem af Frankfurtparlamentet
och utnämndes 1850 till kardinal. Död 1853. D. utgaf
bl. a. Geistlicher blumenstrauss aus spanischen und
deutschen dichtergärten
(1829; 4:de uppl. 1862),
Predigten (1841–43) och Sämmtliche hirtenbriefe
(1853).

Diepholz [dip-], fordom grefskap, nu amt i
preussiska prov. Hannover, mellan Oldenburg
och Westfalen. Arealen 628 qv.-kilom. (11,4
qv.-mil). Slättland; en tredjedel kärr. Många bland
innevånarna, hvilka 1871 utgjorde ett antal af 20,822,
utvandra om sommaren för att söka arbete.

Dieppe [diäp], stad i franska
depart. Seine-inférieure (Normandie), vid floden
Béthunes mynning. 20,333 innev. (1876). Tillverkning
af ur, tobak och elfenbensvaror. Hafsbad. Betydligt
fiske samt ostronodling. Hamnen besökes årligen af
3–4 tusen fartyg. Värdet af in- och utförseln uppgår
till 450–500 mill. fr. (324–360 mill. kr.). En af
de mest besökta stråkvägarna från Paris till London
går öfver D. Staden anlades af normanderna (diep =
djup, näml. hamn), före 1196, och utvecklade sig
snart till ett slags sjelfständig handelsrepublik,
hvars djerfve sjömän täflade med portugiserna
i upptäckter på Afrikas kust, der de 1395 anlade
kolonien Petit-Dieppe, på Guineakusten. D. underhöll
länge en liflig handelsförbindelse med Brasilien
och utrustade stundom betydliga krigsflottor; men
genom inre oenighet äfvensom genom krig och hamnens
uppgrundning råkade det småningom i förfall. Sedan

det kom i direkt jernvägsförbindelse med Paris,
har det åter blifvit en liflig handelsstad. A. G.

Diervilla Tournef., bot., växtslägte af
nat. fam. Caprifoliaceae, kl. Pentandria L.,
ordn. Monogynia. Det skiljes från de närstående
slägtena (Lonicera m. fl.) derigenom att frukten
är en kapsel. Arterna, hvilka utgöra ett fåtal,
äro buskar. De härstamma från Nord-Amerika och
Asien. Flere odlas som prydnadsväxter i trädgårdar
och parkanläggningar, bl. a. den från Nord-Amerika
härstammande D. Lonicera Mill. (D. canadensis Willd.),
som är tämligen lågväxt och har gula blommor,
äfvensom D. coraeensis Thunb. (Weigela amabilis
V. Houtt.) och D. rosea Lindl. (Weigela rosea), två
särdeles praktfulla buskar, hvilka härstamma från
Asien. Sistnämnda arter hafva vackra röda blommor
och äro mer högväxta än den förstnämnda. De äro dock
ej lika härdiga; i Sverige kunna de endastiden södra
delen utan svårighet uthärda klimatet. Ldt.

Dies, Lat., dag; tidpunkt, termin. Med dies ater
("svart dag") och dies nefastus ("olycklig dag")
betecknade romarna en dag, på hvilken någon allmän
olyckshändelse inträffat, t. ex. dies Alliensis (d. 18
Juli), på hvilken romarna 390 f. Kr. ledo ett
fruktansvärdt nederlag genom gallerna. På sådana
olycksdagar företog man icke gerna någonting af
vigt. – A die, från ifrågavarande dag. – Ad dies
vitae,
på lifstid. – Die hodierno, den dag i dag är. –
Dies absolutionis ("aflösningsdagen"), skärtorsdagen,
på hvilken dag aflösning ifrån kyrkostraffen eger
rum i den katolska kyrkan. – Dies caniculares,
"hunddagarna", rötmånaden. – Dies criticus, vid
sjukdomar den dag, på hvilken, enligt forntidens
läkare, en vändning i sjukdomen, vare sig till
bättring eller död, var att vänta. Såsom företrädesvis
kritiska tider gällde 4:de, 7:de, 11:te, 14:de, 17:de
och 20:de dygnet. (Jfr Kris och Krislära.) – Dies
fastus,
rättegångsdag, kallades hos romarna hvarje
dag, på hvilken offentliga förhandlingar höllos
från tidigt på morgonen till sent på aftonen. –
Dies feriales, helgdagar, festdagar, på hvilka
forntidens romare offrade åt gudarna eller höllo
offentliga täflingsspel, under det att alla rätts- och
statsangelägenheter lågo nere. – Dies intercalaris
(af Lat. intercalare, inskjuta), skottdag. – Dies
Jovis,
torsdag. – Dies lunae, måndag. – Dies Martis,
tisdag. – Dies Mercurii, onsdag. – Dies Saturni,
lördag. – Dies solis, söndag. – Dies stationum
l. stationarii ("vaktdagar"), de i den äldsta kristna
kyrkan bestämda fastedagarna. Dies Veneris, fredag.

Dièse [diäs], fransk benämning på det musikaliska
höjningstecknet (#): ut dièse, ciss, fa dièse, fiss
o. s. v. A. L.

Dies irae (Lat., "vredens dag"), en efter
begynnelseorden uppkallad hymn öfver yttersta
domen. Denna hymn är författad af fransiskanmunken
Thomas a Celano och blef före 1385 af kyrkan upptagen
såsom seqvens (se d. o.) i själamässan. Jfr Requiem.
A. L.

Diesis, Grek., hos grekerna hvarje delning af
tonerna, särskildt hälften (stor diesis),
tredjedelen (kromatisk diesis) eller fjerdedelen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0593.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free