- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
1215-1216

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dilemma - Dilettant - Di-l-hedsche - Dili - Diligens - Di-l-kade - Dilke - Dill - Dillén, J. J., tysk botaniker. Se Dillenius. - Dillenburg - Dillenius, Johann Jakob, tysk botaniker - Dilli - Dillingen - Dillis, Johann Georg von, bajersk målare och konstkännare - Dillman, Kristian Friedrich August, tysk protestantisk teolog och orientalist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

antingen fallet C eller fallet D; nu inträffar hvarken
fallet C eller fallet D, alltså är A icke B. (Jfr
Trilemma och Polylemma.) Ordet nyttjas i dagligt
tal i betydelsen af obehagligt val, trångmål, klämma.
L. H. Å.

Dilettant (af Ital. dilettare, älska, af
Lat. delectare, förnöja), person, som idkar en
konst eller vetenskap uteslutande såsom ett nöje
och ej såsom ett yrke. Med orätt användes detta
ord stundom äfven i den ringaktande betydelsen
af fuskare, klåpare. Yrkesmässigheten i och för
sig medför ej nödvändigt mästerskap, men sådant
kan mycket väl förenas med dilettantismen. Också
hafva i alla tider dilettanter ofantligt bidragit
till konstens och vetenskapens utveckling
samt visat sig vara snart sagdt oumbärliga,
åtminstone för den förra. – Dilettantism,
"konstkärlek", idkande af konst, hufvudsakligen
eller uteslutande för nöjes skull. – Dilettera,
som dilettant utöfva en konst eller en vetenskap.
A. L.

Di-l-hedsche, Di-l-heggia, Zi-l-hedja, skrifformer
för det turkiska och persiska Si-l-hedje, af det
arabiska månadsnamnet Su-l-hedja (se d. o.).

Dili, Dehli l. Dilli, befäst handelsstad på Timors
norra kust. Omkr. 2,500 innev. Säte för en portugisisk
guvernör.

Diligens [-sjangs; Fr. diligence, af Lat. diligentia,
ifver, snabbhet], egentl. flit, snabbhet; snabb
befordring; postvagn, omnibus.

Di-l-kade, Dsi-l-kada, Zi-l-kade, skrifformer för
det turkiska och persiska månadsnamnet Si-l-kade,
af arabiska Su-l-kada (se d. o.).

Dilke [dilk]. 1. Charles Wentworth D., engelsk
publicist, f. 1789, d. 1864, var 1830–46 ledare af
tidskriften "Athenaeum", deltog 1846 i upprättandet
af tidningen "Daily news" och utgaf flere goda
literaturhistoriska verk. – 2. Charles Wentworth D.,
den förres son, engelsk publicist, f. 1810, d. 1869,
är hufvudsakligen bekant som en af upphofsmännen
till industriutställningarna i London 1851 och
1862. – 3. Charles Wentworth D., den förres son,
engelsk politiker och skriftställare, f. 1843,
anträdde 1866 en resa omkring jorden, utgaf 1868 (4:de
uppl. s. å.) en beskrifning öfver sina derunder gjorda
iakttagelser: Greater Britain, a record of travel
in english-speaking countries during 1866–67,
och
efterträdde 1869 sin fader som egare af tidskriften
"Athenaeum". 1868 invaldes han i underhuset, blef der
chef för det radikala partiet och förklarade sig 1871
öppet för en republikansk författning, men återvaldes
det oaktadt 1874 till parlamentsledamot. 1874 utgaf
D. anonymt satiren The fall of prince Florestan of
Monaco,
som väckte stort uppseende.

Dill (Anethum graveolens L.), bot. farmak., en
till nat. fam. Umbelliferae Juss., kl. Pentandria
L. hörande ettårig ört, som har sitt hemland
i Medelhafstrakterna, men allmänt odlas i
svenska trädgårdar, upp till Norrland, och lätt
förvildas. Stjelken är 2–3 f. hög, glatt, blågrön;
bladen dubbelt parbladigt delade, med trådlika
ändfllkar; blomflocken stor, gles-strålig;

blommorna små, gula, med jämnstora, rundade
kronblad. Frukten, s. k. dillfrö, är en bredt
aflång eller oval delfrukt med breda platta kanter
och till basen nående oljeränder mellan de något
upphöjda och hvassa åsarna samt tre oljeränder
på delfrukternas insida. Förr nyttjades den såsom
väderfördelande och underlättande matsmältningen. Den
innehåller omkr. 1,75 proc. flyktig olja, som gifver
den en stark, aromatisk lukt och varm, stickande
smak. Äfven bladen och blomflockarna innehålla en
dylik flyktig olja och begagnades förr i medicinen. Nu
användas de mycket såsom kökskryddor. Jfr Anethum.
O. T. S.

Dillén, J. J., tysk botaniker. Se Dillenius.

Dillenburg, stad i preussiska regeringsområdet
Wiesbaden (Hessen-Nassau), vid floden Dill. 3,628
innev. (1875). Bergsskola, nickel- och kopparverk,
tobaksfabriker.

Dillenius (Dillén), Johann Jakob, tysk botaniker,
f. 1687 i Darmstadt, död 1747 som professor i
botanik i Oxford, bidrog i väsentlig mån till en
grundligare kännedom och en bättre systematisering
af de lägre växtfamiljerna. Han stod i liflig
vetenskaplig beröring med Linné. Skrifter: Hortus
Elthamensis
(1732) och Historia muscorum (1741) m. fl.

Dilli. 1. Regeringsområde, distrikt och stad i
britisk-ostindiska prov. Pandjab. Se Delhi. – 2. Stad
på ön Timor. Se Dili.

Dillingen, stad i bajerska regeringsområdet
Schwaben-Neuburg, vid Donau. 5,029
innev. (1875). Lin- och hampspinnerier. Stort
bibliotek. D. var fordom säte för biskoparna af
Augsburg och egde 1554–1804 ett universitet. 1632 och
1648 intogs det af svenskarna, 1702 af österrikarna
och 1800 af fransmännen.

Dillis, Johann Georg von, bajersk målare och
konstkännare, f. 1759, d. 1841, prestvigdes 1782, men
började omedelbart derefter egna sig åt konsten samt
utbildade sig, under ofta förnyade resor i Schweiz,
Italien och Frankrike, till en god landskapsmålare
och etsare. 1790 blef han galleriinspektor i
München, och 1822 utnämndes han till k. bajersk
centralgalleridirektor, på hvilken post han inlade
stora förtjenster om de bajerska konstsamlingarnas
ordnande: bl. a. ombesörjde han inrättandet af
Moritzkapellet i Nürnberg och valde taflorna för
det 1836 färdiga pinakoteket i München. – Äfven D:s
broder Johann Cantius D., f. 1779, d. 1856,
utöfvade landskapsmålning och raderingskonst.

Dillman, Kristian Friedrich August, tysk protestantisk
teolog och orientalist, född d. 25 April 1823,
blef 1853 e. o. teologie professor i Tübingen,
1860 professor i orientaliska språk i Kiel, 1864
professor i teologi i Giessen och 1869 professor i
gammaltestamentlig exeges i Berlin. Som språkforskare
har han bl. a. utgifvit Buch Henoch (1851; med
etiopisk och tysk text samt kommentarer), Buch der
jubiläen
(i tysk text 1849–51; i etiopisk 1859),
Buch Adam (1853), Biblia veteris testamenti aethiopica
(1853–72), den gamla etiopiska öfversättningen af
gamla testamentet, Grammatik der äthiopischen sprache
(1857) och Lexicon linguae aethiopicae (1865). Som
teolog har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0614.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free