- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
1283-1284

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Djabalpur (Jabalpur, Jubbulpore) - Djadschpur (Jajpur, Jajpore, "offerstade") - Djæjik - Djaga - Djagarnath (Juggernaut) l. Puri - Djagatai - Djaina - Djaintija (Djynta, Jyntea) - Djaipur (Jeypore) - Djalandara (Jalandhar, Julinder, Julundur) - Djama - Djamadagni - Djamadevta - Djami l. Djamijeh - Djami, Mevlana Abdurrahman Ibn Akmed, persisk skald. Se Dsjami - Djamijeh, Arab. Se Djami - Djamjid - Djamna l. Djumna (Jumna, Dschumna, Dschemna) - Djamnotri (Dschemnotri, Jumnotri)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

området utgöres af en fruktbar slätt. Klimatet är
särdeles godt. Samfärdsmedlen äro mycket utvecklade. –
2. Hufvudstad i nämnda område. Omkr. 60,000
innev. Liflig handel.

Djadschpur (Jajpur, Jajpore, "offerstaden"), stad
i britisk-ostindiska presidentskapet Bengalen,
regeringsområdet Orissa. Omkr. 10,000 innev. Staden
eger en högt vördad helgedom, som årligen besökes af
stora pilgrimsskaror på deras väg till Djagarnath.

Djaejik (af Tibet, btsju-gtsjig, "med elfva",
näml. ansigten), Lam. rel., en buddha, som bragte
buddhaismen (af hvilken lamaismen är en urartad
form) till Tibet. Detta lär hafva skett omkr. år
407 e. Kr. D. afbildas såsom en man med elfva hufvud
och åtta händer, med ett öga på hvarje hand.

Djaga, Ind. mytol., ett af braminernas största och
heligaste offer. Det egnas åt solen och planeterna
samt försiggår vid vårens början.

Djagarnath (Juggernaut) l. Puri, stad i
britisk-ostindiska presidentskapet Bengalen,
regeringsområdet Orissa, i en fruktbar trakt vid
Mahanadis delta. Omkr. 25,000 innev. D., en af
hinduernas heligaste städer, eger en qvadratformig,
kolossal helgedom, som innesluter ett hufvudtempel,
helgadt åt en gud med namnet D., och hundra tjugo
andra tempel, för lika många indiska gudomligheter. I
denna stad hålles årligen en stor fest, rath-djatra
("vagnsfesten"), som årligen besökes af omkr. 300,000
menniskor. – Den britiska regeringen kom 1803 i
besittning af D., som dittills egdes af maharatterna.

Djagatai, Djingis-kans andre son, fick efter faderns
död landen öster om Aralsjön: Turkistan och Bokhara,
hvilka efter honom kallades kanatet D. Han afled
1240. D:s efterkommande bibehöllo sig ända till 1369.

Djaina (äfven kallad Sravak), indisk sekt, som
fordom var utbredd öfver hela Dekan och betydande
delar af Hindostan, men numera, till följd af
saiva-sektens förföljelser, är inskränkt till
Canara, Mysore och de landsträckor, som bebos af
tamulerna. Från brahmanismen skiljer sig djainasekten
bl. a. derigenom att den frånkänner veda-böckerna
en afgörande auktoritet. Från buddhaismen afviker
den genom antagandet af ett evigt väsende, Djinan,
som med sitt allvetande omfattar allting, samt
genom tron på verldens eviga tillvaro. Djainasektens
filosofiska system ansluter sig till de äldre
indiska systemen. Alla ting falla inom en af
följande två kategorier: djiva, det förnuftiga,
själen, och adjiva, det materiella, som håller själen
fjättrad. Tiden för denna sekts uppkomst är ej med
säkerhet känd. Enligt ett antagande är den äldre än
buddhaismen (som uppstod i 5:te l. 6:te årh. f. Kr.),
men de äldsta spåren deraf gå ej längre tillbaka
än till 2:dra årh. e. Kr. Såsom stiftare nämnas
Parsvanata och Vardhamana (l. Mahavira). Djainakulten
har utöfvat ett mäktigt inflytande på dravidafolken,
på hvilkas språk största delen af dess rika literatur
är bevarad. Sedan 12:te årh. har sekten dock småningom
allt mer förlorat sin betydelse.

Djaintija (Djynta, Jyntea), namn på en grupp småstater
i södra delen af provinsen

Assam, i britisk-ostindiska presidentskapet
Bengalen. Omkr. 50,000 innev.

Djaipur (Jeypore). 1) Vasallstat i britisk-ostindiska
prov. Radschputana. Arealen 39,425 qv.-kilom. (716
qv.-mil). Omkr. 2,000,000 innev. Landet är jämnt
och fruktbart. – 2) Hufvudstad i nämnda stat, vid
jernvägen mellan Allahabad och Adschmir. Omkr. 150,000
innev. – 3) D. Semindari (Jeypore Zemindare),
gemensamt namn på en mängd små britisk-ostindiska
vasallstater vid östra Ghats. Arealen 33,750
qv.-kilom. (613 qv.-mil). Omkr. 400,000 innev.,
till största delen icke-arier.

Djalandara (Jalandhar, Julinder, Jullundur). 1)
Regeringsområde i britisk-ostindiska prov. Pandjab,
mellan floderna Bias och Setledsch. Arealen
32,100 qv.-kilom (583 qv.-mil). Omkr. 2,500,000
innev. D. afträddes till England genom
fördraget i Lahore 1846. – 2) Hufvudstad i nämnda
område. Omkr. 50,000 innev. Många präktiga byggnader,
minnen af den forna storheten. Liflig handel.

Djama, Ind. mytol., herskaren öfver den del af
underjorden, som kallas Nark. Han är Sivas förnämste
ledsagare och en af den synliga verldens åtta
skyddsandar samt bestämmer huruvida de aflidnes själar
skola komma till himmelen eller afgrunden. Trots sina
goda egenskaper afbildas han med afskräckande gestalt:
förvridna anletsdrag, en mängd väpnade armar o. s. v.

Djamadagni, Ind. mytol., en helig bramin, hvilken
sänkt sig ända derhän, att han äktat en konungadotter
(en konung står i Indien i vissa afseenden under
den lägste pagod-braminen), hvilken genom Bramas
tillskyndelse blef moder till Parasu-Rama, en
inkarnation af Vischnu.

Djamadevta, Ind. mytol., kallas alla guden Djamas
tjenare. Enligt den indiska föreställningen komma
till hvarje döende menniska (utom till braminerna)
tvänne djamadevtas, i fasansfull skepnad, och ett
sändebud ifrån Vischnu. Om den döende varit from
till sin vandel, ledsagas han af Vischnus ängel till
paradiset; i motsatt fall föres han af djamadevtas
till afgrunden.

Djami l. Djamijeh, Arab., den förnämsta moskén i en
arabisk stad.

Djami, Mevlana Abdurrahman Ibn Akmed, persisk
skald. Se Dsjami.

Djamijeh, Arab. Se Djami.

Djamjid, Pers. mytol., "solens bägare l. spegel",
en konung, som lär hafva lefvat 800 år f. Kr. och
grundlagt den ännu i sina ruiner öfverväldigande
staden Persepolis. Enligt den gamla traditionen
införde han soldyrkan, gaf sitt folk förträffliga
lagar samt lärde det konster och vetenskaper.

Djamna l. Djumna (Jumna, Dschumna, Dschemna;
Sanskr. Djamuna, guden Djainus’ syster), biflod till
Ganges, rinner upp på Himalajabergen, vid Djamnotri,
flyter, i sydlig och sydöstlig riktning, förbi
Delhi och Agra samt utmynnar vid Allahabad. Längd
1,416 kilom. (191 mil). D. anses som en helig flod,
och särskildt till dess mynning vallfärda hinduerna
för att genom badning i det renande vattnet aftvå
sina synder.

Djamnotri (Dschemnotri, Jumnotri;
Sanskr. Djamunaa-vatari, Djamunas nedstigande,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:22:52 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0648.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free