Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Djeknepenningar - Djelalabad - Djelal-eddin Muhammed, stormogol. Se Akbar - Djelapur - Djem (Zizim) - Djema Rasuat - Djemsidsji Djidsjiboj - Djemsjid (Jima) - Djenin - Djenne (Dschinni) - Djerba (Dscherba, fordom Lothophagitis) - Djereddin l. Khair-eddin, turkisk sjöröfvare. Se Barbarossa och Alger - Djesair - Djesiret-assuan, arabiskt namn på ön Elefantine i Nilen - Djessar (Djezzar), "slagtaren", binamn på Achmed, pascha i Acre - Djessur (Jessur, Jessore) - Djezzar (Djessar), "slagtaren", binamn på Achmed, pascha i Acre - Djhansi (Jhansi) - Djhodpur, vasallstat och stad i britiska Ostindien. Se Djodpur - Djihanghir ("verldens eröfrare"), egentl. Selim, stormogol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
specieriksdaler, samt påbjöd, att uppbörden skulle verkställas
genom kronans uppbördsmän och aflemnas till
vederbörande konsistorium. – Af okänd anledning
hade en del af djeknepenningarna i Vesternorrlands
samt Vesterbottens och Norrbottens län af ålder
blifvit aflemnade till statsverket, hvars andel
deraf i 1810 års statsreglering beräknades till 50
rdr bko och årligen utgjorde 70–218 rdr till 1823,
då Rikets ständer beslöto, att denna inkomst-titel
skulle uteslutas ur riksstaten och inkomsten upplåtas
till Hernösands domkapitel, som egde att använda
densamma för det dermed afsedda ändamålet. Genom
riksdagsbeslutet af 1835 afskaffades denna pålaga,
och i stället anvisades ett anslag af 5,800 rdr
bko att utgå till de myndigheter, som dittills
disponerat denna inkomst. Vid den reglering af
anslagen till allmänna läroverken, som skedde vid
riksdagen 1856–58, borttogs detta anslag. – Oaktadt
sockengången och djeknepenningarna äro afskaffade,
förekommer ännu alltjämt i Hernösands stift ett om dem
starkt påminnande slag af understöd åt studerande,
nämligen den s. k. viaticeringen. Rättighet att
viaticera ("viaticum") meddelas åt studerande
vid de allmänna läroverken i Hernösands stift,
genom s. k. "viaticibref", hvilka på senare tider
utfärdats än af rektor vid Hernösands högre allmänna
läroverk (enl. prestmötesbeslut 1858 och 1866), än af
konsistorium i Hernösands stift (prestmötesbeslut 1871
och 1877). Ett sådant bref berättigar den, för hvilken
det blifvit utfärdadt, att inom viss socken eller
vissa socknar taga allmänhetens välgörenhetskänsla
i anspråk. – Ett slags djeknepenningar äro jämväl
de kollekter, som i kyrkorna upptagas till förmån
för medellösa studerande och som utdelas i form af
stipendier. Jfr Kollektstipendier. H. L. R.
Djelalabad (Arab.-Pers., "glanssäte"), stad i
nordöstra Afganistan, vid floden Kabul, på en
särdeles fruktbar slätt. Sannolikt endast omkr. 3,000
innev. D., som fordom var starkt befäst, är berömdt
genom engelsmännens tappra försvar af detsamma mot
afganerna (1841–42).
Djelal-eddin Muhammed, stormogol. Se Akbar.
Djelapur, stad i britisk-ostindiska prov. Pandjab,
vid floden Djeilum. Vigtigt öfvergångsställe öfver
nämnda flod.
Djem (Zizim), turkisk prins, sultan Muhammed II:s son,
f. 1459, gjorde 1481 uppror mot sin broder sultan
Bajazet II, blef slagen vid Jenisjehr (s. å.) och
Angora (1482) samt flydde derefter först till Rhodus
och sedan till Frankrike, der han utlemnades åt påfven
Alexander VI, som höll honom i strängt förvar, tills
han 1495, på sultanens begäran, blef afdagatagen.
Djema Rasuat, "sjöröfvarenas moské", arabiskt namn
på franska militärstationen Nemours, i depart. Oran
i Alger, nära Marockos gräns. Omkr. 2,000 innev. Den
22 Sept. 1845 blef en fransk truppafdelning under
Montagnac derstädes fullständigt tillintetgjord
af Abd-el-Kader.
Diemsidsji Djidsjiboj (Eng. Jemsidjee Jeejeeboy),
en genom sin välgörenhet berömd parsisk hindu,
f. 1783, d. 1859 som en af verldens rikaste män. Hans
storartade donationer förskaffade honom 1842 britisk
riddarevärdighet.
Djemsjid (Jima), mytisk konung öfver iranerna
(meder och perser). Enligt sagan ledde han sitt
folks invandring från norden till Iran samt införde
åkerbruk, gudsdyrkan och kultur.
Djenin, stad i Palestina, mellan Jerusalem
och Nasaret, vid södra gränsen af slätten
Esdrelon. Omkr. 3,000 innev., af hvilka
några få äro kristna. D. är sannolikt den af
Josephus nämnda staden Ginea, som motsvarar
det forna Engannim, "trädgårdskällan",
levitstad i Issaskars stam (Jos. 21: 29).
H. A.
Djenne (Dschinni), stad i afrikanska riket Massina,
på en ö i Niger. Omkr. 9,000 innev. Medelpunkt för
Sudanhandeln. Stor omsättning af guld och salt.
Djerba (Dscherba, fordom Lothophagitis), en till
Tunis hörande ö i Gabes-bukten af Medelhafvet. Arealen
omkr. 1,100 qv.-kilom (20 qv.-mil). Omkr. 30,000
innev., af hvilka största delen äro berber; några
tusen äro judar. Ön, som är jämn och fruktbar,
frambringar dadlar och olja. Liflig handel.
Djereddin l. Khair-eddin, turkisk sjöröfvare. Se
Barbarossa och Alger.
Djesair (Arab., "öarna"). 1. Arabernas benämning
på Alger, hvilket senare namn är uppkommet af
det förra. – 2. Djesair Bahri Sefid ("Hvita
hafvets öar"), turkiskt ejalet, omfattande alla
de till Turkiet hörande öarna i Egeiska hafvet,
utom Kreta och Samo, samt halfön Troas. Arealen
omkr. 30,000 qv.-kilom. (545 qv.-mil). Omkr. 300,000
innev. Ejaletet, hvars hufvudstad är Rhodos, består
af följande sex livas: Rhodos, Istanköi (Ko),
Sakys (Chio), Midilly (Lesbos), Limni (Lemnos) och
Bodsjaada (Samothraki, Imbro och Troas). – 3. Namn
på Mesopotamien.
Djesiret-assuan, arabiskt namn på ön Elefantine
i Nilen.
Djessar (Djezzar), "slagtaren", binamn på Achmed,
pascha i Acre.
Djessur (Jessur, Jessore). 1. Distrikt i
britisk-ostindiska presidentskapet Bengalen,
på floden Ganges’ delta. 10,790 qv.-kilom. (196
qv.-mil). 2,075,021 innev. (1871), hälften
brahmadyrkare, hälften muhammedaner. Landet är
hvarje år delvis utsatt för öfversvämningar. Södra
delen består af djungler. – 2. Hufvudstad i nämnda
distrikt. 8,152 innev. (1871).
Djezzar (Djessar), "slagtaren", binamn på Achmed,
pascha i Acre.
Djhansi (Jhansi). 1. Regeringsområde i
britisk-ostindiska Nordvestprovinserna, före 1854
britisk vasallstat. Arealen 13,117 qv.-kilom. (238
qv.-mil). Omkr. 1 mill. innev., af hvilka 90 proc. äro
hinduer. – 2. Hufvudstad i nämnda område. Omkr. 6,000
innev. Vapenfabrikation.
Djhodpur, vasallstat och stad i britiska
Ostindien. Se Djodpur.
Djihanghir ("verldens eröfrare"), egentl. Selim,
stormogol, f. 1569, besteg 1605 tronen efter sin
fader, Akbar I, och dödades 1627 i ett krig mot
upproriska radschputfurstar. Han skref en historia
öfver sina sjutton första regeringsår, Tusuki
djihanghiri (delvis öfversatt på engelska), hvilken
är af stor vigt såsom historisk källa, men som för
öfrigt ej eger något större värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
