Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Djogi (Yogi, Eng. Jogi), hinduisk religiös sekt - Djohor (Dschohor), litet malajiskt furstendöme i sydöstra delen af halfön Malacka - Djokdjokerta. 1. Nederländskt residentskap i södra delen af Java - Djokdjokerta. 2. Hufvudstad i nämnda residentskap - Djolaffer l. Jolaffer (Voloffer), ett i vestra Afrika, mellan Senegal och Gambia, boende negerfolk - Djoliba (Joliba), namn på Nigerfloden under dess öfre lopp. Se Niger - Djonk l. Dsjunk, sjöv., namn på ett slags kinesiska fartyg. Se Junk - Djudi (Dsjudi), berg i turkiska paschalikatet Van (Kurdistan) - Djulö, Stora D., gammalt säteri i Stora Malms socken, Oppunda härad, Södermanlands län - Djuma är i den turkiska kalendern fredagens namn - Djumna, biflod till Ganges. Se Djamna - Djungel l. Djungl (Hind. Djangal). Ursprungligen betecknar detta ord ett slags i Ostindien förekommande gräs, men används numera som namn på sträckor af ouppodladt land, bevuxna med sådant gräs - Djupafors, ett i Ronnebyån beläget vattenfall, omkring en fjerdedels mil från Ronneby - Djupborrningsmaskiner, bergsv. Se Borrmaskiner - Djupbrytning, bergsv., tillgodogörandet af en malmtillgång medelst underjordiskt arbete - Djupedal, fordom kapell, beläget på en äng i skogen Käglan i Ödeby socken i Nerike - Djupgående, skeppsb. Det vertikala djupet från vattenytan ned till ett fartygs understa punkt kallas fartygets djupgående - Djupkultur, landtbr., åkerjordens bearbetning till så stort djup, att äfven de under matjorden befintliga lagren (alfven) deraf beröras - Djuplod, sjöv. Se Lod - Djuplodning, sjöv. Se Lodning - Djupplöjning l. Rajolering, landtbr., åkerjordens plöjning till så stort djup, att en del af alfven föres upp i dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aflidit, begrafves hans lik (eljest brännas liken),
och dessa helgons grafvar, de s. k. samadh, besökas
flitigt af pilgrimer.
Djohor (Dschohor), litet malajiskt furstendöme
i sydöstra delen af halfön Malacka.
Djokdjokerta. 1. Nederländskt residentskap i södra
delen af Java. Arealen omkr. 12,000 qv.-kilom. (218
qv.-mil). Omkr. 350,000 innev. Landet är småkulligt
och fruktbart. Till namnet lyder det under en sultan,
men den verkliga makten ligger i den nederländske
guvernörens händer. – 2. Hufvudstad i nämnda
residentskap, vid floden Upak. Omkr. 50,000 innev.
Djolaffer l. Jolaffer (Voloffer), ett i vestra
Afrika, mellan Senegal och Gambia, boende negerfolk,
som förut beherskades af en enda regent, men nu är
splittradt i flere stammar. Utom den svarta färgen
hafva djolafferna föga gemensamt med negertypen. De
anses vara bland de vackraste bland Afrikas
folkslag, utmärka sig framför andra negerstammar
genom sina själsförmögenheter och bekänna sig till
islam. Slafhandeln har upphört. Gummi, elfenben,
indigo och jordnötter utföras. Djolaffernas land
är indeladt i sex riken: Ualo, Dimar, Cayor, Baol,
Sin och Salum, alla mer eller mindre beroende af
fransmännen. Omkr. 82,600 qv.-kilom. (1,500 qv.-mil).
Djoliba (Joliba), namn på Nigerfloden under dess
öfre lopp. Se Niger.
Djonk l. Dsjunk, sjöv., namn på ett slags kinesiska
fartyg. Se Junk.
Djudi (Dsjudi), berg i turkiska paschalikatet Van
(Kurdistan), s. om sjön Van. Enligt Koran var det på
detta berg, som Noaks ark stannade. På toppen finnes
en moské.
Djulö, Stora D., gammalt säteri i Stora Malms
socken, Oppunda härad, Södermanlands län, vid
Djulö-sjön. 11 3/4 mtl (med underlydande). Qvarn,
såg och tegelbruk. Detta gods kom i 18:de årh. till
ätten Uggla och eges f. n. (1880) af f. d. kaptenen
E. F. A. von Post.
Djuma är i den turkiska kalendern fredagens
namn. Emedan profetens flykt inträffade på en fredag,
helighålles djuma i österlanden ungefär på samma sätt
som söndagen i vesterlanden.
Djumna, biflod till Ganges. Se Djamna.
Djungel l. Djungl (Hind. Djangal). Ursprungligen
betecknar detta ord ett slags i Ostindien förekommande
gräs, men användes numera som namn på sträckor af
ouppodladt land, bevuxna med sådant gräs.
Djupafors, ett i Ronnebyån beläget vattenfall,
omkring en fjerdedels mil från Ronneby. Något ofvanför
egendomen Djupadal, känd för sitt natursköna läge,
flyter ån fram genom en i berget bildad remna af
6 f. (1,8 m.) bredd, 90 f. (27 m.) längd och 30–40
f. (9–12m.) djup samt med lodräta, alldeles jämna
väggar. Efter att hafva flutit fram genom denna remna
bildar vattenmassan ett fall, som, innan vattnet
1869 leddes åt sidan för en i närheten då anlagd
trämassefabriks behof, var mycket storartadt.
Djupborrningsmaskiner, bergsv. Se Borrmaskiner.
Djupbrytning, bergsv., tillgodogörandet af en
malmtillgång medelst underjordiskt arbete, i
motsats till dagbrytning. Djupbrytningen kan vara:
a) pallbrytning med öppna rum, b) takbrytning med
öppna rum, c) takbrytning med igensättning, d)
tvärbrytning, e) väggbrytning med igensättning
eller f) ort- och pelarebrytning med eller utan
igensättning. Djupbrytning användes numera vid
alla svenska gruffält utom Taberg i Småland.
Th. N-m.
Djupedal, fordom kapell, beläget på en äng i skogen
Käglan i Ödeby socken i Nerike. Det tyckes hafva
varit ett bönehus för resande, som färdades öfver
den fordom vidsträckta och farliga skogen. Nu återstå
endast grundmurar.
Djupgående, skeppsb. Det vertikala djupet från
vattenytan ned till ett fartygs understa punkt kallas
fartygets djupgående. Djupgåendet angifves af den
s. k. åmningen, hvilken består af siffror, uppsatta
på eller inhuggna i stäfvarna. Dessa siffror, som
vanligast äro romerska och af jämnt en half fots höjd,
sättas på stäfvarna så, att deras underkanter inträffa
just på det antal fot öfver kölens underkant, som
angifves af siffrorna. Siffrornas underkanter angifva
således djupgåenden af hela fot, och deras öfverkanter
djupgåenden af halfva fot. Oftast ligger ett fartyg
djupare akter än för, och man säger då, att det har
styrlastighet. Styrlastigheten angifves af skilnaden
mellan djupgåendena akter och för. Om fartyget ligger
lika djupt både akter och för, säger man, att det
ligger "på jämn köl", och om det, såsom någon gång
händer, ligger djupare för än akter, säger man, att
det ligger "på näsan". – Då för ett fartyg endast ett
djupgående angifves, bör detta vara det största. Är
kölen rät, uppgifves vanligen för fullständighets
skull djupgåendet både akter och för. J. G. B.
Djupkultur, landtbr., åkerjordens bearbetning till så
stort djup, att äfven de under matjorden befintliga
lagren (alfven) deraf beröras. Matjorden på våra
odlade fält har i allmänhet ett djup af omkr. 3–6 tum
(9–18 decim.). Men många åkerbruksväxter, särskildt
rotfrukterna och klöfvern, sträfva med sina rötter
vida djupare, och i samma mån som de i detta afseende
få följa sin natur, kan odlaren – om han i öfrigt
sköter sig rätt – hoppas på rikare skördar. Man bör
derför söka att efter hand fördjupa jorden och på
det sättet göra det växtnäringsförråd, som finnes
i alfven, tillgängligt för växtrötterna. Detta kan
ske dels derigenom att man medelst alfluckring (se
Alfluckrare) gör alfven – utan att rubba dess
läge i förhållande till matjorden – tillgänglig för
luftens inverkan och dels derigenom att man medelst
djupplöjning (rajolering) bringar en del af alfven
upp i dagen.
Djuplod, sjöv. Se Lod.
Djuplodning, sjöv. Se Lodning.
Djupplöjning l. Rajolering, landtbr., åkerjordens
plöjning till så stort djup, att en del af
alfven föres upp i dagen (jfr Djupkultur). Å djup
och kraftig alluvialjord, der alfven städse är
bemängd med organiska lemningar, medför en på hösten
företagen djupplöjning alltid stort gagn. Genomverkad
af luften samt af vinterns frost och tö, blir den
upplöjda alfven af lika stor bördighet som den gamla
åkerjorden. Vanlig åkerjord måste vid djupplöjning
behandlas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
