Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Docera - Dochmie - Dochnahl, Friedrich Jakob, tysk pomolog - Docil - Docka - Dockdans, Elektrisk, fys. Se Elektrisk dockdans. - Dockspel. Se Marionett. - Dockum, stand i nederländska prov. Friesland. Se Dokkum. - Dockum, namn på tvänne danska sjöofficerare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
doktor rätt att docera vid nämnda bägge högskolor,
sedan han erhållit dekani och fakultetens
samtycke. (Jfr Disputation och Docent.) Docera nyttjas
äfven i betydelsen hålla lärda föredrag, tala vidt
och bredt.
Dochmie l. Dokmie (Lat. dochmius, Grek. dochmios,
sned, gående på sidan l. på tvären), metr., versfot,
sammansatt af en jamb och en creticus, eller af en
bacchius och en jamb (v - - v -). Exempel: Till Gud står mitt
hopp. Såsom sammansatt af två olikartade rytmiska
element (deraf namnet) är dochmien i hög grad egnad
att gifva uttryck åt en söndersliten och lidelsefull
sinnesstämning. I den forngrekiska tragedien utgör
den ett af de förnämsta lyriska versmåtten. Hvarken
i latinets eller i de nyare språkens verskonst
har dochmien vunnit något egentligt insteg. Dess
metriska schema kan mångfaldigt omvexlas genom
förlängning af de korta och upplösning af de långa
stavelserna. A. M. A.
Dochnahl, Friedrich Jakob, tysk pomolog, född d. 4
Mars 1820, har grundlagt ett nytt pomologiskt system,
som finnes utveckladt i hans arbete Systematische
beschreibung aller obstsorten oder der sichere
führer in der obstkunde (1855). 1851–66 redigerade han
"Pomona. Zeitschrift für obst- und weinbau".
Docil (Lat. docilis, af docere, undervisa),
läraktig. – Docilitet (Lat. docilitas), läraktighet.
Docka. 1. En till leksak afsedd och af trä, papp, vax
o. s. v. bestående menniskofigur. – 2. Benämning på
de små (vanligtvis svarfvade) ståndare, som uppbära
bröstvärnet i en balustrad, ett skrank o. s. v. –
3. Benämning på de delar å en svarfstol, mellan
hvilka arbetsstycket insättes. Den högra dockan,
den s. k. löpdockan, är flyttbar och försedd med
en koniskt afspetsad ståldobb, som intryckes
i arbetsstyckets ena ände; den venstra dockan
är fast och uppbär den s. k. spindeln. För att
arbetsstycket skall kunna förenas med spindeln, är
den sistnämnda försedd med s. k. patron, i hvilken
arbetsstycket fästes. Åt spindeln och det till
densamma fästa arbetsstycket meddelas rörelse medelst
remhjulsutvexling. – 4. En viss myckenhet silke eller
bomullstråd (t. ex. brodérgarn) eller häckladt lin,
sammanlagdt i ordning, efter längden af tågorna, och
sedan hopviket dubbelt samt hopvridet från midten. –
5. En bassäng, hvilken står i förbindelse med en hamn,
hvarifrån den helt och hållet kan afstängas genom
stora portar (vanligast af jern). Sådana dockor
äro af två slag: a) Handelsdockor l. våtdockor,
genom hvilkas anläggande man afser att, vid lossning
och lastning, göra sig oberoende af de olägenheter,
som tidvattnet orsakar. Under flodtiden intager man
nämligen fartygen i en sådan docka, och derefter
tillsluter man genast portarna, så att vattenhöjden
i dockan ej kan undergå någon ändring, när ebben
inträder, b) Skeppsdockor l. torrdockor, som
användas, när man bygger sådana fartyg, hvilka
man för deras storleks skull ej vill bygga på
stapel, eller när man har att utföra reparationer
af sådana fartyg, som ej kunna upphalas på slip
(upphalningsbädd). Skeppsdockorna äro antingen fasta
eller flytande. De fasta utgöras af sådana bassänger,
som äro
utgräfda eller utsprängda ur stranden samt
försedda med portar, pumpverk (eller annan
inrättning för dockans länsning), kölblock och
afsatser (eller s. k. pallar) till stöd för
fartygets stöttor. Portarna hafva slussluckor, för
vattnets insläppning, samt öppnas och stängas genom
spel eller annan dylik inrättning. Den flytande
dockan är helt och hållet byggd af jern samt öppen åt
de bägge kortsidorna. När en docka af detta slag skall
begagnas, insläppes vatten i bottnen och väggarna,
så att dockan sjunker tillräckligt djupt. Derefter
inbogseras fartyget i densamma, och sedan utpumpar
man det i bottnen och väggarna befintliga vattnet,
tills dockan lyft sig så mycket, att bottnen blifvit
torr. När detta skett, utföres arbetet å fartyget,
och slutligen försiggår utdockningen, derigenom att
vatten insläppes, tills fartyget blir flott och
kan utbogseras. – Ett eget slags flytande docka
är den hydrauliska, som består dels af en eller
flere pontoner af jern, försedda med kölblock för
fartyget att stå på samt med kranar eller andra
dylika inrättningar för pontonernas fyllning och
tömning, och dels af en hydraulisk apparat,
hvarmed både pontonerna och det derpå stående
fartyget kan upplyftas. Då ett fartyg skall på
detta sätt dockas, införes ett i förhållande till
fartygets längd tillräckligt antal pontoner på den
hydrauliska apparatens bädd, och vatten insläppes
i pontonerna, hvilka, tillika med den hydrauliska
bädden, nedsänkas till så stort djup, att fartyget
kan inbogseras öfver de på pontonerna inrättade
kölblocken. När fartyget blifvit väl inriktadt, lyftas
bädden och pontonerna så mycket, att kölen tager
blocken, hvarefter fartyget uppstöttas. Lyftningen
fortsättes, tills pontonerna komma öfver vattnet,
men derefter utsläppes vattnet från pontonerna,
och alla kranar på dessa stängas. När detta skett,
nedfiras åter bädden och pontonerna så mycket, att
de senare, tillika med det å dem stående fartyget,
blifva flott, hvarefter pontonerna utbogseias från
den hydrauliska apparaten till det ställe, der
fartyget skall repareras. Efter slutad reparation
intagas pontonerna åter öfver den hydrauliska bädden,
och denna lyftes så mycket, att pontonerna blifva
jämnt och väl uppburna af densamma, hvarefter
vatten insläppes i pontonerna och dessa jämte den
hydrauliska bädden sänkas så mycket, att fartyget blir
flott och kan utbogseras från dockningsapparaten.
J. G. B.
Dockdans, Elektrisk, fys. Se Elektrisk dockdans.
Dockspel. Se Marionett.
Dockum, stad i nederländska prov. Friesland. Se
Dokkum.
Dockum, namn på tvänne danska sjöofficerare,
1. Jost van D., f. 1753, d. 1834 som Viceamiral
i dansk tjenst, utmärkte sig på Schelde 1809–13
såsom chef på ett af de tvänne franska linieskepp,
som voro bemannade med dansk besättning. – 2. Karl
Edvard van D., den förres son, född den 6 Mars 1804,
tjenade 1823–29 i den franska medelhafsflottan –
hvarunder han deltog i slaget vid Navarino (1827)
och i belägringen af Patras (1828) –, var 1839–44
adjutant hos guvernören öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
