Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Donau - Donau-eschingen - Donau-furstendömena - Donau-kommissionen - Donau-kretsen - Donau-Main-kanalen. Se Ludvigs-kanalen. - Donau-moos - Donau-ried - Donau-stadt - Donau-stauf - Donauvelsen, zool. Se Mal-slägtet. - Donauwörth - Donax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppblomstrande staden Sulina, med en befolkning, som tillhör
de mest skilda nationer. För öfrigt är deltat,
med en yta af 2,700 qv.-kilom. (49 qv.-mil), hvaraf
dock hälften kärr, nästan öde och obebodt, liksom
det endast på några få ställen har några sparsamma
grupper af löfträd. Genom sina tre mynningar tillför
D. Svarta hafvet i medeltal 9,200 kub. m. (350,000
kub.-f.) vatten i sekunden, vid högsta vattenstånd
28,000 kub.-m. (1 mill. kub.-f). Det slam,
som årligen nedföres af floden och afsätter sig
i flodmynningarna eller i hafvet, beräknas uppgå
till 60 mill. kub.-m. (2,300 mill. kub.-f.) fasta
ämnen. D:s längd beräknas till 2,840 kilom. (383 mil),
dess flodområde till omkr. 800,000 qv.-kilom. (14,530
qv.-mil).
Till följd af sin längd och sitt läge har D. varit
af stort inflytande på de krig, som utkämpats i
dess närhet. Öfre D., skyddad af fästningarna Ulm,
Ingolstadt och Regensburg, har utgjort en gränslinie
mellan krigsskådeplatserna norr och söder om floden,
och många strider hafva utkämpats om öfvergången
öfver floden (jfr Donauwörth). Ur en annan synpunkt
har D. utgjort ett förträffligt flankstöd för de
härar, som från vester och hufvudsakligen söder om
floden framryckt mot Wien (t. ex. Napoleons 1805
och 1809). Mellan nyssnämnda stad och Pressburg
framstår floden åter såsom en skiljemur, hvilken
satt betydliga hinder mot fienders försök att kufva
Österrike (t. ex. Napoleons 1809). Nedre Donau var, så
länge dess båda stränder tillhörde Turkiet, en vigtig
linie i försvaret från turkarnas sida, och detta
blef den ännu mera, då den blef gränslinie. Genom
sin betydliga bredd, sin beherskande södra strand
och sina skyddande fästningar: Viddin, Nikopolis,
Rustsjuk, Silistria m. fl., har den för Turkiets
fiender varit rätt mödosam att öfverskrida och skulle
varit det än mer, om de försvarande stridskrafterna
blifvit rätt använda. A. G. C. O. N.
Donau-eschingen, stad i badensiska kretsen Villingen,
vid sammanflödet af Donaus bägge käflfloder,
Brigach och Breg. 3,366 innev. (1875). Residens för
fursten af Fürstenberg, hvars slott innehåller
ett stort bibliotek (30,000 bd och sällsynta
handskrifter). Ölbryggeri. – D. fans redan på
Karolingernas tid.
Donau-furstendömena, förr brukligt gemensamt namn på
de båda furstendömena Moldau och Valakiet, hvilka nu
bilda furstendömet Rumania.
Donau-kommissionen, Den europeiska, en internationel
kommission, som har till uppgift att öfvervaka
trafiken i Donau-deltat (nedanför Isaktsja),
hvilket område genom freden i Paris d. 30 Mars
1856 förklarades vara neutralt. Kommissionen består
f. n. (1880) af ombud för Frankrike, Stor-Britannien,
Österrike, Ryssland, Tyska riket, Italien, Turkiet
och Rumania samt residerar i Galacz och utöfvar
sin makt oberoende af Rumanias regering. Den har sin
egen flagga, sitt tull- och lotsväsende, sin polis,
sin budget (1878 uppgingo inkomsterna till 2,179,075
fr. och utgifterna till 949,968 fr.) och sina skulder
(1878 5,797,242 fr.). Enligt traktaten i London d. 13
Mars 1871, hvarigenom Svarta
hafvets neutralitet upphäfdes, skall den
nuv. kommissionen från nämnda år ega bestånd under
tolf år och alla genom densamma utförda arbeten anses
vara neutrala. A. G.
Donau-kretsen, den största, men glesast befolkade
af de fyra kretsarna i konungariket Würtemberg,
omfattar sydöstra delen af riket. Arealen
6,265 qv.-kilom. (113,8 qv.-mil). 448,031
innev. (1875), af hvilka 62 proc. katoliker och
37 proc. protestanter. Största delen tillhör
Donauslätten, och en mindre del Rauhe alps
höjdsträckning. Landet vattnas af Donau, Iller och
flere mindre floder. Produkter: säd, lin, frukt och
vin. Industrien är i tilltagande.
Donau-Main-kanalen. Se Ludvigs-kanalen.
Donau-moos [-mås], numera en torrlagd, 30
kilom. (omkr. 4 mil) lång och 2–18 kilom. (0,3–2,5
mil) bred kärrtrakt i bajerska regeringsområdet Öfre
Bajern, på högra stranden af Donau, mellan städerna
Ingolstadt, Neuburg, Pöttmes och Schrobenhausen.
Donau-ried [-rid], sumpig landsträcka i bajerska
regeringsområdet Schwaben-Neuburg samt i würtembergska
Donaukretsen, från Ulm till Gundelfingen, på venstra
sidan, och till Lech, på högra sidan om Donau.
Donau-stadt, en nyanlagd stadsdel i Wien.
Donau-stauf, köping i bajerska regeringsområdet
Oberpfalz-Regensburg, på Donaus venstra strand. 1,040
innev. (1875). Nära köpingen höja sig, på en brant
klippa, ruinerna efter den af svenskarna under
Bernhard af Weimar d. 11 Febr. 1634 förstörda borgen
Stauf. På det närliggande Breuberget reser sig det
af Ludvig I 1830–41 uppförda Valhalla, ett slags
panteon för berömda tyskar.
Donauvelsen, zool. Se Mal-slägtet.
Donauwörth, gammal stad i bajerska regeringsområdet
Schwaben-Neuburg, vid Wörnitz’ inflöde i Donau. 3,758
innev. (1875). D. utgör föreningspunkten för de
bajerska statsbanorna och är en vigtig Donauhamn. I
midten af 1200-talet blef D. residens för hertigarna
af Öfre Bajern, och 1308–1607 var det fri riksstad,
hvarefter det eröfrades af bajrarna. I Mars 1632
stormades det af svenskarna under Gustaf II Adolf,
och 1634 återtogs det af bajrarna. Den 2 Juli 1704
stod vid det nära D. belägna Schellenberg ett slag,
hvari de kejserlige besegrade de förenade fransmännen
och bajrarna.
Donax, Stymp- l. Trekantmusslan, zool., ett till
musseldjurens ordning (Acephala) och afd. Tellinacea
bland blötdjuren (Mollusca) hörande slägte, hvars
medlemmar likna tallrikmusslorna, men hafva kortare
och tjockare andningsrör (sifon), med fransade
öppningar, och skalet kilformigt, med den bakre
delen kortare. Till detta slägte höra omkr. 60
arter. Trekantmusslorna äro i stånd att flytta sig
framåt under en hoppande rörelse. Dervid söka de att
vända sig på ryggsidan med tillhjelp af den mycket
tänjbara och knäböjda foten, hvilken de sedan vika
omkring skalet och låta likt en uppspringande fjäder
slå mot sanden. De lefva fritt i sanden i sött och
salt vatten och förekomma i alla luftstreck. Den i
Medelhafvet allmänna D. trunculus är 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
