- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
1375-1376

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Donax - Don Benito - Doncaster - Donchéry - Donders, Fraur Cornelius, nederländsk fysiolog och ögonläkare - Dondos - Dondukov-Korsakov, Alexander, furst D. - Donegal - Donera - Dongola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

millim. (1 t.) lång och har ett olivgrönt, invändigt
violettblått skal med fem upphöjda strålar på yttre
sidan af hvardera skalhalfvan. J. G. T.

Don Benito, stad i spanska prov. Badajoz
(Estremadura), vid Guadiana, i en fruktbar
trakt. Omkr. 15,000 innev. I närheten ligger Villa
Medellin,
hvarest Fernando Cortez föddes. 1485.

Doncaster [dångkastör], Lat. Danum, välbyggd
fabriksstad i vestra delen af engelska grefskapet
York, vid floden Don. 18,768 innev. (1871). Jern- och
metallgjuterier, tillverkning af landtbruksredskap,
lärft och sejlarevaror. Vigtiga spanmåls- och
hästmarknader. Kapplöpningar.

Donchéry [dångsjeri], stad i franska
depart. Ardennes (Champagne), vid floden Meuse, v. om
Sedan. Omkr. 2,000 innev. Den 2 Sept. 1870, dagen
efter slaget vid Sedan, sammanträffade Napoleon III
och Bismarck i en väfvares hus i D. Samma dag möttes
konung Vilhelm och kejsar Napoleon i det närbelägna
slottet Bellevue.

Donders, Fraur Cornelius, nederländsk fysiolog
och ögonläkare, född d. 27 Maj 1818 i Tilburg
(Nord-Brabant), blef 1840 militärläkare i Vliessingen
samt 1842 lärare i anatomi och fysiologi vid
militärskolan i Utrecht. 1847 erhöll han en särskildt
för honom inrättad lärostol vid universitetet i
nämnda stad, der han upprättade "het nederlandsch
gasthuis voor ooglijders", och 1863 kallades han till
professor i fysiologi i Utrecht, der han åvägabragte
ett mot tidens kraf fullt svarande fysiologiskt
laboratorium (fullbordadt 1867). D:s förtjenster på
det vetenskapliga området utgöras i främsta rummet af
hans banbrytande forskningar inom den fysiologiska
optiken, synnerligast den del deraf, som vidkommer
anomalierna i ackommodation och refraktion. Det är
hans förtjenst, att man numera kan vetenskapligt
bestämma verkningssättet och den riktiga användningen
af glasögon (D. införde bruket af prismatiska och
cylindriska glasögon). Äfven på andra områden af
fysiologien har han efterlemnat en mängd spår af
sin verksamhet, t. ex. i läran om respirationen och
cirkulationen, om talljuden samt i den på senare
tiden med så mycket intresse studerade frågan om
den tid de enklaste psykiska processer kräfva. Bland
hans många skrifter må nämnas: Natuurkunde van den
mensch
(1859), Anomalies of accommodation and
refraction
(1866), Die lehre von den augenbewegungen,
De harmonie van het dierlijk leven, openbaring
van wetten
(1847) och Ueber die natur der vokale
(1858). Derjämte har han utgifvit "Nederlandsch
lancet" (12 band), "Onderzoekingen gedaan in
het physiologisch laboratorium der Utrechtsche
hoogeschool" (1849–57; 2:dra serien 1867 o. f.) och
hade en väsentlig andel i det af Gräfe 1855 grundade
"Archiv für ophthalmologie". 1878 valdes D. till
ledamot af Svenska vetenskapsakademien.

Dondos, negrer, som lida af albinism (se d. o.).

Dondukov-Korsakov [dåndukåff-karsakåff],
Alexander, furst D., föddes omkr. 1820, fick 1841
officersfullmakt, utnämndes 1855 till generalmajor,
1867 till generallöjtnant, 1869 till

generaladjutant och 1878 till general. Sistnämnda
år uppdrogs åt honom att förvalta de af
Ryssland ockuperade landskapen Bulgarien och
Rumilien. D. lade inga hinder i vägen för den
agitation, som bedrefs på bägge sidor om Balkan
för att bulgarisera Rumilien. Äfven sedan de bägge
landen skilts åt – tilt följd af berlinkongressens
beslut (i Juli 1878) – och D. lemnat förvaltningen
af Öst-Rumilien samt i egenskap af rysk kommissarie
med 100,000 fr. i lön öfvertagit styrelsen af
furstendömet Bulgarien, gynnade han de unionistiska
sträfvandena så oförtäckt, att kejsar Alexander såg
sig, i fredens intresse, nödsakad att mana honom till
försigtighet. Hans "storbulgariska" politik gjorde
honom emellertid mycket populär, och bulgarerna sågo
i honom sin blifvande furste. Sjelf verkade D. en tid
för sin kandidatur till tronen, men på tsarens vink
förklarade han redan i Jan. 1879 offentligt, att han
ämnade draga sig tillbaka, och d. 29 April s. å., när
den bulgariska notabelförsamlingen i Tirnova skulle
skrida till fursteval, betonade han ytterligare
tsarens önskan, att ingen af dennes undersåtar
(d. v. s. D. och general Ignatiev) borde ifrågakomma
vid valet, hvilket derefter utföll till förmån
för prins Alexander af Battenberg. D. presiderade
sjelf i denna notabelförsamling och hade, medelbart
eller omedelbart, utsett större delen af dess
221 medlemmar. D. betraktas såsom en af Rysslands
utmärktaste administrativa förmågor. I Öst-Rumilien
lyckades han, enligt egen utsago, "på kort tid införa
en sakernas ordning, identisk med den, som skulle
upprättas i Bulgarien". Sistnämnda land styrde han
snart sagdt enväldigt och med stor kraft. Härväsendet
ordnades, ett förslag till författning framlades
för notablerna och antogs, drätseln sköttes så, att
inkomststaten, som var upptagen till 22 1/2 mill. fr.,
visade ett öfverskott af 1 1/2 mill., hvarjämte en
reservfond på 12 1/2 mill. bildades. Sedan furst
Alexander på sommaren 1879 tillträdt styrelsen,
lemnade D. sin befattning. J. Th. W.

Donegal [dånigål], grefskap i den irländska
prov. Ulster, vid Atlantiska oceanen. Arealen 4,844
qv.-kilom. (88 qv.-mil). 208,607 innev. (1875),
bland hvilka 75 proc. äro katoliker och nära
42,7 ej kunna läsa. Med undantag af några smärre
slätter i ö. och s. är grefskapet uppfyldt af
Donegal-bergen med topparna Arrigal, 750 m. (2,526
f.), Bluestack och Muckish m. fl. Många floder
och sjöar finnas, men alla äro små. Kusten är
brant och har flere inskärningar, bland hvilka
Donegal-viken, Sheephaven, Mulroy-viken och Lough
Swilly äro de mest betydande. Klimatet är fuktigt. 43
proc. af jorden är kärrmark, 35 proc. betesmark
och 21 proc. åker. Åkerbruk och boskapsskötsel äro
hufvudnäringarna. Linne- och strumpväfnad utgöra
icke oväsentliga industrigrenar. Hafsfisket är ganska
betydande. Hufvudstad: Lifford.

Donera (Lat. donare), gifva, göra en donation. Jfr
Donatarie, Donation och Donator.

Dongola. 1. Den mellersta delen af den egyptiska
prov. Nubien (stundom förekommer D. som namn på hela
denna provins). Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0694.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free